Klimatförändringar påverkar vår hälsa

Text: Annika Lund, först publicerad i Medicinsk Vetenskap 2/2012.

Sommaren 2003 svepte en värmebölja över Europa. Hettan kostade många människor livet – upp mot 70 000 personer, framför allt äldre och hjärtsjuka, uppskattas ha dött som direkt följd av värmeböljan.

– Det blev en väckarklocka för våra politiker. Det stod plötsligt klart att vi måste ha en planering för hur vår hälsa påverkas av det förändrade klimatet, säger läkaren Elisabet Lindgren, som forskar i just klimathälsa vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet**.

Återkommande värmeböljor är att vänta i Europa, även i Sverige. Vi kan också räkna med fler häftiga skyfall som kan svepa med sig smittämnen ned i dricks- och badvatten. Nya sjukdomar kommer också att etableras.

Väntas få spridning

Nu har Elisabet Lindgren tillsammans med andra forskare gjort en analys av ett 30-tal infektioner som väntas få spridning i Europa till följd av klimatförändringar. Analysen är gjord på uppdrag av EU-kommissionen och har nyligen publicerats i tidskriften Science.

Forskarna har riskbedömt infektionerna efter hur stor samhällspåverkan de kan väntas få. Stor spridning eller allvarligt sjukdomsförlopp anses ge stor påverkan och med dessa kriterier har sju klimatrelaterade infektioner ringats in: badsårsfeber, leishmaniasis, chikungunyafeber, Rift Valleyfeber, denguefeber, TBE och borreliainfektion.

– Dessa infektioner anser vi vara särskilt stora hot för samhället, säger Jan Semenza, professor i folkhälsovetenskap och anställd vid ECDC, europeiska smittskyddmyndigheten i Solna.

Sprids via vektorer

Samtliga dessa sjukdomar, förutom badsårsfeber, sprids via vektorer, det vill säga insekter eller andra djur som kan sprida smitta. Ett exempel är tigermyggan. Insekten finns numera etablerad i bland annat Italien, Frankrike och Schweiz och har till och med upptäckts så långt norrut som i holländska växthus.

Italien fick 2007 ett utbrott av chikungunyafeber. Det började med att en man blev smittad utomlands. I Italien blev han sedan biten av de lokala tigermyggorna som spred smittan vidare till 200 personer, av vilka en dog. Även denguefeber har drabbat européer på hemmaplan då den spridits till ett tiotal personer i Frankrike och Kroatien av inhemska tigermyggor.

I dessa fall var berörda myndigheter väl medvetna om att det fanns rikligt med tigermyggor i områdena. Det gjorde det möjligt att stoppa smittspridningen genom att bekämpa myggorna och isolera smittade personer. Nu föreslår Elisabet Lindgren och hennes forskarkollegor en reglerad kartläggning av ett antal vektorer.

Obligatorisk kontroll

– Vi vill införa ett övervakningssystem, en obligatorisk kontroll av förekomsten av vissa vektorer i Europa. Då skulle vi få en bättre bild av var riskområdena finns och kunna följa utvecklingen över tid, säger hon.

En vektor som redan är väl etablerad i hela Europa är fästingen. I slutet av detta sekel väntas den trivas i nästan hela Sverige, förutom i delar av fjällvärlden. Det väntas ge en kraftig ökning av borreliainfektioner.

För att få bättre kontroll på spridningen av de sju inringade risksjukdomarna föreslår forskarna att de blir anmälningspliktiga över hela Europa. Detta, i kombination med vektorskontrollen, skulle kunna ge en god bild av var utbrott är att vänta. Då kan lokala informations- och sjukvårdsinsatser göras mycket snabbt när smittan väl slår till.

– Vi måste ligga steget före här, säger Elisabet Lindgren.

Forskarnas förslag diskuteras nu inom EU-kommissionen.

** Notering augusti 2021: Elisabet Lindgren är inte längre verksam vid KI som forskare.