Skip to main content

KI:s forskare kommenterar coronaviruset

Behovet av trovärdig och forskningsbaserad information om det nya coronaviruset är stort. På Karolinska Institutet finns många erfarna forskare som dagligen delar med sig av sin kunskap via medierna och andra kanaler. Här samlar vi ett urval av deras kommentarer kring aktuella covid-19-relaterade ämnen.

Om tester

portrait of Matti Sällberg at his desk. Laboratory environment.

”[Om arbetet med att försöka utveckla ett antikroppstest] Man behöver kunna testa många personer för det ger svar på hur många i befolkningen som har haft viruset och kan vara skyddade.

”Det vi är ute efter är det berömda mörkertalet som alla talar om. Det vill säga, vi vet att man i Sverige har diagnostiserat ungefär 2 000 patienter med coronavirus, men är det bara de 2 000 som har haft det? Eller är det 20 000, eller 200 000? Det har vi ingen aning om.

”Om det visar sig att relativt få har haft det så innebär det att infektionen kan vara ganska långdragen. Visar det sig att ganska många har haft det, ja då kommer det troligtvis att vara lite mer kortvarigt.” — Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys, YLE, 25 mars (läs artikeln)

"Det finns möjligheter att testa om man har antikroppar mot sjukdomen, dvs om man har haft sjukdomen. Det är inget som används brett ännu eller är helt utprovat. Men jag tror säkert det kommer att komma och att det kommer att vara viktigt för att t.ex. kunna friskförklara människor, så att man kan gå tillbaka och jobba t.ex. i vården.

"Det är ett svårt beslut [i vilken utsträckning man ska testa människor för covid-19]. Folkhälsomyndigheten har sagt att man inte ska slösa resurserna på att testa personer när det inte leder till någon annan åtgärd. Om det är så att vi redan har sagt att om du har minsta förkylningssymtom eller luftvägssymtom så ska du stanna hemma och inte gå till jobbet, om man då testar den personen och det visar sig vara positivt, så leder det ändå till att man ska stanna hemma och inte gå till jobbet." —  Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi, TV4 Nyhetsmorgon, 18 mars (se klippet, ca 3.30)

Om sjukvården

Screenshot of Soo Aleman

"Det kommer att bli väldigt tufft och det ser vi redan början på den branta kurvan vi är på. I Stockholm är vi också före andra regioner. Redan nu ser vi att antalet personer som behöver intensivvård ökar stadigt. Vi ser också att det är andra personer än de som hade coronainfektion i början som börjar infekteras och det är väl också en effekt av att det börjar spridas ut i samhället."

"De första som kom var alpresenärer som mådde väldigt bra, men nu kommer de som inte rest i de här områden och som kommer med svår sjukdom till sjukhusen. De har andnöd, infektionen gör att lungorna förtätas och att man så småningom behöver hjälp att andas. De är en liten del som behöver det, men för de som behöver det är det väldigt viktigt att de får den vården." — Soo Aleman, docent och överläkare, SVT, 23 mars (se klippet)

Photo of Johan von Schreeb on TV4

"Den här epidemin kommer att drabba Sverige olika. Just nu behövs resurserna i Stockholm, sen om epidemivågen flyttar sig så behöver man flytta resurserna dit. Jag jobbar parallellt med socialstyrelsen och vi tittar hela tiden på detta. Vi har till exempel precis gjort färdigt en utbildning till personal om hur man jobbar med detta på bästa sätt."   Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin, i TV4 Nyhetsmorgon, 18 mars (se klippet)

Screen dump of Johan von Schreeb.

"Den stora utmaningen är att sortera tidigt så man inte blandar patienter. För det ska inte vara så, att när man kommer till en vårdinrättning, att man riskerar att få covid-19, utan man ska separera dom innan, utanför dörren, så att man inte gör det inne på en vårdinrättning."   Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin, Expressen TV, 18 mars (se klippet)

"Det är viktigt att påpeka att det med stor sannolikhet inte kommer att stå och falla med tillgång till IVA-platser för dem som är äldre och multisjuka. Däremot bland yngre kommer intensivvård att vara det som gör att man kan klara sig. Nyttan av intensivvård för dem är väldigt hög, så det är för dem man mobiliserar de här IVA-platserna." —  Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin, TT via Blekinge Läns Tidning, 22 mars (läs artikeln)

Screenshot of Swedish Radio program featuring Hedvig Glans

"Vi har lärt oss en viss del av det arbete vi gjort de senaste veckornanär vi provtagit väldigt många i Sverige med varierande bild av olika luftvägssymtom—allt från en lättare snuva, till halsont, till att man haft en rejäl påverkan och tyckt att det varit jobbigt med andningen.

Det vi ser är att väldigt, väldigt många har haft väldigt milda symptom och i en vanlig vintersäsong hade man nog tänkt att det här var en vanlig förkylning och inte belastat sjukvården på något sätt. Och där tänker vi att många kommer nog att få den typen av symptom om nu smittan finns i samhället och att det finns en liten del som kommer att bli allvarligt sjuka av den. Det är vi ganska övertygade om, och det är dom vi nu behöver fokusera på." — Hedvig Glans, doktorand på Karolinska Institutet och biträdande överläkare och chef för slutenvården på infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Sveriges Radio Studio Ett, 12 mars (lyssna här, ca 1.24)

Om socialt utsatta grupper

"[Sociala faktorer som kan påverka smittspridning] är trångboddhet, att man har större sannolikhet att bli exponerad för virus. Sen beror det på vilken mottaglighet man har för att drabbas mer allvarligt av virussjukdomar och det har att göra med ens övriga allmäntillstånd—är man frisk för övrigt, har man bra näringstillstånd eller har man andra underliggande sjukdomar och sämre näringstillstånd, då kan man få värre konsekvenser utav det här. Vi vet kanske inte lika mycket vad gäller covid-19 som kring andra virussjukdomar men historiskt så har ju tuberkulos varit en sån sjukdom som har varit förknippad med trångboddhet, undernäring och fattigdom, och det är säkert sådana faktorer som spelar in även här." — Bo Burström, professor och överläkare i social medicin, Sveriges Radio Studio Ett, 24 mars, (lyssna på inslaget, ca 1.28)

Om vaccin

Screenshot of Matti Sällberg
Foto: TV4

"Det vi tittar på är att ta fram ett vaccin så snabbt och säkert som möjligt. Sen vill man gärna också att vaccinet ska vara framtidssäkrat, dvs att det ska inte bara funka mot det här coronaviruset, utan även mot framtida coronavirus. 

"Vi har lyckats jättebra med att ta fram influensavirusvaccin, så att varje år lyckas vi ta fram ett nytt influensavirusvaccin. Nu hoppas vi ju inte behöva ta fram ett coronavirusvaccin varje år, men vi vill ha samma snabba produktionslina så att man på en 3-4 månader, från att ett nytt virus har upptäckts, faktiskt kan ha ett vaccin för massvaccination.” — Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys, Malou Efter 10, TV4, 24 mars (se klippet)

Photo of Matti Sällberg
Foto: Erik Flyg

"Vi har aldrig lärt oss så mycket på så kort tid som vi har gjort den här gången. Det har varit en världsomspännande insats där alla har delat kunskaper. Jag har aldrig varit med om något liknande. Just nu visar sig mänskligheten från sin bästa sida. Vi samarbetar. Det har aldrig förr skett i så stor skala. Vi har ett gemensamt mål, och vi kommer att nå det—tillsammans." — Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys, NRK, 20 mars (läs artikeln)

"[Vår vaccinutveckling] utgår från den gensekvens som finns allmänt tillgänglig. Sen gör vi olika kombinationer av gensekvenserna—för vi är inte ute efter att bara ha ett vaccin mot årets utbrott av pandemi—vi ser gärna att det även fungerar mot framtida coronavirus.

"Allt vi gör inom medicinen har biverkningar, det är alltid en avvägning av hur farlig är det man försöker skydda mot och vad man kan acceptera för biverkningar. Det är bara att se till att de blir så lindriga som möjligt.

"Det man måste tänka på som egen person när det gäller vaccin är att ett vaccin kanske inte har som viktigaste uppgift att skydda mig utan det är att skydda alla.

"Det finns så pass många som jobbar med detta att jag är övertygad om att några av oss kommer att lyckas. Jag är ganska övertygad om att det kommer att finnas ett vaccin, frågan är bara när." — Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys, SVT Stockholm, 18 mars (se klippet)

"När ett sådant vaccin kommer så är det första steget att vaccinera riskgrupperna. Så det är väldigt viktigt att man vaccinerar sig, och därför är det väldigt viktigt för oss att se till att det inte finns allvarliga biverkningar."  — Ali Mirazimi, professor i virologi, SVT Stockholm, 18 mars (se klippet)

"Vaccin är helt avgörande för att kontrollera en pandemi. Det vi hoppas på är det man kallar ”herd immunity,” dvs att många haft infektionen och den börjar dämpa ner sig. Men om man inte blir av med viruset inom ett år så är det som kan skydda riskgrupper, sjukvårdspersonal och annat, det är att man vaccinerar. Så det är superviktigt att vi håller på med vaccinutveckling." — Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys, Aftonbladet, 18 mars (se intervjun)

Om smittsamheten

Screenshot of Jan Albert
Foto: Expressen TV

"Det är ett jättesmittsamt virus. Det har spridits över hela världen sen det första fallet någon gång i mitten på november. Och det är trots alla åtgärder man gjort för att begränsa smittan. Så jag har sagt under lång tid att detta är ett virus som de allra flesta kommer att träffa på och just nu i ganska snabb takt i Sverige. De allra flesta kommer att klara det bra och de gäller även de allra äldsta även om de har en förhöjd risk för allvarlig sjukdom." — Jan Albert, professor i smittskydd, Expressen TV, 22 mars (se klippet)

Om dödligheten

Screenshot of Anna Mia Ekström och Soo Aleman
Foto: SVT

"När vi får mer data från större befolkningsgrupper kommer vi att få bättre siffror på hur dödligt viruset är. Det troliga är att dödligheten är betydligt lägre än vad som tidigare angetts, eftersom så många smittade inte har – eller kommer att få – några symptom, eller så är symptomen väldigt milda. Därför söker de inte sjukvård och har inte kommit med i statistiken ännu.

"De siffror man hittills använt för att beräkna dödligheten bygger framför allt på data från sjukvården, det vill säga de som har symptom som kräver vård. Dödligheten verkar då mycket högre än den antagligen är." — Soo Aleman, överläkare och docent vid Karolinska institutet, och Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi, SVT Nyheter, 22 mars, (läs artikeln)

Om immunitet

Screenshot of Jan Albert
Foto: Expressen TV

"Man blir immun mot nästan alla infektionssjukdomar som man går igenom och allt talar för att man blir det även för den här infektionen. Sen om det kommer att räcka ett tag eller hela livet det är en annan fråga." — Jan Albert, professor i smittskydd, Expressen TV, 22 mars (se klippet)

Om symptomfria smittbärare

"Det har kommit rapporter de sista dagarna som talar för att milda symptom, och kanske t.o.m. frihet från symptom, är vanligt vid den här sjukdomen. Om man är smittsam om man inte har några symptom, ja, förmodligen litegrann, men hosta och nysningar, d.v.s. symtom, hjälper viruset att smitta, så man är nog mindre smittsam, men helt smittfri är man nog inte. Vilket gör saken svår för att begränsa smittspridningen eftersom det inte är så tydligt vilka som bär viruset och inte." — Jan Albert, professor i smittskydd, Expressen TV, 22 mars (se klippet)

Screenshot of Gerald McInerney

"För mig säger det ingenting om de personerna är smittsamma [personer som testat positiva för covid-19 men saknar symptom]. Det är mycket vi inte vet om den här viruset och det behövs mer forskning helt enkelt." — Gerald McInerney, lektor i virologi, TV4 Nyheterna, 18 mars (se klippet, ca 1.30)

Om skillnaden mellan virus och bakterier

Screenshot of Matti Sällberg

"Skillnaden är att bakterier är sådana saker som kan växa på en ost eller utanpå vad som helst egentligen. Så de har en helt egen metabolism, de klarar sig själva, medan virus alltid måste gå in i en cell. Och i och med att de måste gå in i våra celler så måste läkemedlet också in i cellerna och kanske påverkar processer inne i våra celler. Det gör att det ofta blir lite svårare att ta fram läkemedel mot virus.

"Vi har fungerade läkemedel mot många virus när det finns ett enzym som är väldigt ovanligt, specifikt för viruset, då kan vi hitta saker som kan blocka det, men om det är ett enzym som liknar våra, det är då vi börjar se biverkningar."  — Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys, TV4 Efter Fem, 24 mars (se klippet)

Om antikroppar och antivirala läkemedel

Screenshot of Gunilla Karlsson Hedestam

"Antivirala läkemedel kan vara väldigt effektiva om man har hunnit hitta substanser som går på det specifika viruset. Än har man inte gjort det för coronavirus men det pågår den typen av forskning. Jag tror att [möjligheten att hitta effektiva antikroppar] är ganska goda för man vet redan strukturen på det här viruset. Och det finns en enorm aktivitet i forskningsvärlden, i olika företag nu, att hitta dom här antikropparna som man kan gå vidare med." — Gunilla Karlsson Hedestam, professor i immunologi, SVT, 18 mars (se klippet)

Om att platta ut kurvan

Screenshot of Emma Frans

"När en ny smitta som coronaviruset sprider sig i befolkningen då är det viktigt att alla gör vad de kan för att platta ut kurvan. Tyvärr är sjukvårdens kapacitet begränsad. Det går inte att ta hand om hur många patienter som helst vid en viss tidpunkt. Så även om det inte går att stoppa en smitta från att sprida sig i befolkningen, är det viktigt att dra ut på förloppet så att alla inte blir sjuka samtidigt.

Så vad kan du göra för att platta ut kurvan? Håll avstånd till andra människor och stanna hemma om du är sjuk, tvätta händerna ofta och undvik att ta dig i ansiktet. Tänk också på att inte belasta vården i onödan, till exempel om du bara är förkyld." — Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi, SVT, 17 mars, (se klippet)

Om det historiska perspektivet

Screenshot of Emma Frans and Johan von Schreeb

"Ibland uppstår det sådana här epidemier och pandemier, och så har ju varit historiskt också, och de präglas av den tid vi lever i. Det som känns väldigt unikt med den här, är hur snabbt det har gått—att förloppet har varit väldigt dramatiskt och att det spritts över världen extremt snabbt." — Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi, SVT, 16 mars, (programmet visas inte längre på SVT Play)

"Och att vi känner till det via sociala medier. Att det sprider sig så globalt snabbt, inte bara viruset utan också information om det. Förut så visste man nästan inte om när det dök upp något. Ta Asiaten 1957, till exempel, det fanns inget internet då och man fick nästan gå och se på journalfilmer för att veta att något var på gång. Så den enorma hastigheten, att vi snabbt får information, gör det extra speciellt." —  Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin, SVT, 16 mars (programmet visas inte längre på SVT Play)

Om flockimmunitet

Screen dump of Anna Mia Ekström.

"Är det något som ingen har haft tidigare, då har ingen immunitet. Och har väldigt många immunitet, som vi t.ex. har via vaccination vid mässling, ja, då stoppas spridningen. Det som kommer att hända med det här—men det är tempot i det som är oklart—är att det här viruset är så pass smittsamt att det kommer att smitta igenom befolkningen både i Sverige och på andra håll.

Och när det, enligt de beräkningar som finns, har genomgått 60 procent av befolkningen så har tillräckligt många blivit immuna för att smittspridningen ska stoppas upp. Exakt vad siffran ligger vet man inte ännu, men runt 60 procent." — Jan Albert, professor i smittskydd, i SVT Morgonstudion, 16 mars (programmet visas inte längre på SVT Play)

Om läkemedlet remdesivir

"Man vet att remdesivir har effekt i provröret—en väldigt bra effekt i provröret, både på det här viruset och dess släktingar. Man vet också att läkemedlet har effekt på sarsviruset och mersviruset om man infekterar möss och apor.

"De få svenska patienter som fått tillgång är svårt sjuka, och det här en åtgärd vi gör för att försöka förbättra deras tillstånd och det är inte möjligt att efter några dagar utvärdera effekten av ämnet.

"Huvudproblemet är att det inte är utvärderat i större studier på personer med coronavirusinfektion. Det finns idag en stor efterfrågan på det här läkemedlet eftersom många personer tror att det åtminstone kan ha viss effekt. Vi i Sverige arbetar för att få hit läkemedlet inom ramen för olika vetenskapliga studier och jag har goda förhoppningar om att vi kommer att lyckas med det." — Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi och infektionssjukdomar, Sveriges Radio Morgonekot, 18 mars (lyssna här, från ca 00.50)

Om foster och barn

Screenshot of Jan Albert.

"Det har sett väldigt bra ut vad gäller barn och foster så här långt. Min bedömning är att det inte är speciellt stor fara i samband med graviditet oavsett om vi pratar fosterskador eller andra problem i samband med graviditet eller förlossningen." — Jan Albert, professor i smittskydd, SVT Morgonstudion, 16 mars ((programmet visas inte längre på SVT Play)

Screenshot of DN article

"Jag tror att många fler i Hubei-provinsen har smittats men inte testats på grund av milda symtom. Om det i en mycket större grupp då inte finns enstaka dödsfall bland barn så tycker jag att man kan säga att barn blir smittade, men de blir oftast inte svårt sjuka." — Jonas Ludvigsson, professor i medicinsk epidemiologi och biostatistik, Dagens Nyheter, 22 mars (läs artikeln)

Om stängda gränser

Screenshot of Jan Albert.

"Min känsla är att mycket av de åtgärder som nu ses, är överreaktioner som politiker gör för att se handlingskraftiga ut. Det här med att stänga gränser är helt meningslöst. De har lika mycket smitta i Norge och Danmark som vi och om en person rör sig där emellan spelar ingen roll. Smittan sker på nära håll genom nära kontakter." — Jan Albert, professor i smittskydd, i SVT Morgonstudion, 16 mars (klippet visas inte längre på SVT Play)

Om äldres sårbarhet

Screen dump of Anna Mia Ekström.

"De allra flesta kommer att bli smittade, unga och gamla, och också tillfriskna och förhoppningsvis även bli immuna. Det är en liten andel även bland de äldre som kommer att bli allvarlig sjuka, och en liten andel av dom som troligen inte kommer att klara sig. Men de allra, allra flesta, även bland de äldre, kommer att klara sig."    Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi, TV4 Nyhetsmorgon, 18 mars (se klippet, ca 1.00)

Screenshot of woman with walker.

"När det gäller virus som corona, och även influensa, så är det så att när man blir lite äldre, över 70, så börjar immunförsvaret, som är det som är riktigt duktigt på att ta hand om och läka ut virusinfektioner, bli lite sämre. Det gör att man blir lite känsligare—man får svårare att läka ut och kontrollera infektionerna och det är grunden till att de äldre ska skyddas och att de drabbas lite värre av den här typen av infektioner.

"Om man tittar på de som är under 50 års ålder så ligger mortalitetsrisken på under 1 procent, men är man över 80, så har den stigit till 15 procent. Men det är inte så lätt att förstå siffrorna ännu i och med att vi faktiskt inte vet hur spritt corona är utan vi bygger det på kända antal fall. Så sannolikt är risken betydligt mindre men det är så siffrorna ser ut idag."  — Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys, Sveriges Radio P1 morgon, 17 mars (lyssna på intervjun)

Om att stänga skolor

Screen dump of Anna Mia Ekström.

"Det var säkert ett svårt beslut [att stänga gymnasie- och högskolor]. Man måste minska takten på smittspridningen för att vi ska hinna rusta upp sjukvården. I dagsläget har vi inte tillräckligt med intensivvårdsplatser och vårdplatser om alla blir sjuka samtidigt. Vi måste hinna rusta upp det och förhoppningsvis få fram effektiva mediciner och så småningom även ett vaccin. Vi måste platta ut kurvan och få ner smittspridningen, och då är de unga en viktig del i den kedjan eftersom man tror att man kan smitta även om man har lite symptom eller inga alls."   Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi,TV4 Nyhetsmorgon, 18 mars (se klippet), ca 1.50

Screenshot of Johan Gieseke

"Jag tror inte det gör någon nytta att stänga [grund]skolor och det har såna enorma effekter på resten av samhället att det inte är värt det. Det finns väldigt lite vetenskap bakom vad som har effekt och vad som inte har effekt—stänga skolor, hur nära vi ska stå varandra, 1 meter eller 1,5? Det finns en sak man vet och det är att man ska tvätta händerna. Det har vi vetat i 150 år—att man ska tvätta händerna." — Johan Giesecke, professor emeritus och smittskyddsexpert, SVT Aktuellt, 18 mars (programmet visas inte längre på SVT Play)

Kontakta KI:s presstjänst

Pressjour: 08-524 860 77 eller pressinfo@ki.se 

Pressjouren är öppen 09.00-20.00 vardagar och 09.00-17.00 helger.

Bilder och mer information finns i pressrummet