Infektion, inflammation, immunologi och mikrobiologi

Petter Brodin är barnläkare och forskar om hur vårt immunsystem formas tidigt i livet. Hans forskning kan bidra till nya och effektivare behandlingar, bland annat för att förebygga autoimmuna sjukdomar, astma och allergier.

Bodil Lund är tandläkare och forskar om hur tandvården kan använda antibiotika på ett klokare sätt, och inte bidra till ökad antibiotikaresistens. Hon forskar också om diagnostik och behandling vid käkledsproblem.

Maja Jagodic forskar om hur sjukdomen MS uppstår och varför olika patienter drabbas så olika hårt. Forskning på epigenetisk nivå är lämplig både för att förstå sjukdomen och för att hitta nya sätt att behandla den, menar hon.

Munnens bakterieflora orsakar inte bara tandsjukdomar utan inverkar också i allvarlig sjukdom i andra delar av kroppen. Margaret Sällberg Chen forskar om detta, i synnerhet kopplingen till cancer.

Mikael Karlsson forskar om hur immunsystemet regleras, och varför det ibland hamnar i obalans vilket ger upphov till sjukdom. Särskilt intresserar han sig för B-celler och makrofager.

Helena Erlandsson Harris forskar om de kemiska signaler i kroppen som sätter igång och förstärker en inflammation.

När hudbarriären inte fungerar kan inflammatoriska hudsjukdomar som atopiskt eksem uppstå. Maria Bradley forskar om sjukdomens genetiska orsaker och hur de varierar mellan olika delar av världen.

Yenan Bryceson forskar om en typ av immunbrist som leder till överaktiva delar av immunsystemet och svår sjukdom. Målet är förstå sjukdomen och etablera bra diagnostik. På lång sikt vill han också bidra till mer skonsamma behandlingar.

Exosomer, små partiklar som utsöndras av celler, är involverade i viktiga processer i kroppen och skulle kunna utnyttjas kliniskt, bland annat för bättre cancerbehandlingar. Susanne Gabrielsson är en av veteranerna i detta unga forskningsfält.

När immunförsvaret reagerar på något i vår omgivning kan både vår egen och omgivningens bakterieflora spela en viktig roll. Harri Alenius forskar om detta samspel mellan immunförsvaret och system av mikroorganismer.

Nagihan Bostanci skapar tredimensionella modeller av tandkött och tand för att förstå hur lindrig tandköttsinflammation förvärras till parodontit, tandlossning.

Många människor bär på resistenta bakterier i tarmen, men bara några blir sjuka. Christian Giske forskar om vad det beror på, vem som löper risk att drabbas, och hur de svårbehandlade bakterierna kan angripas.

I sin forskning visar Birgitta Henriques Normark hur pneumokockbakterier kan hämma immuncellernas reaktion och även överleva i celler för att orsaka lunginflammation.

Hur det egentligen går till i detalj när kroppen bildar immunsvar mot vaccin är ännu till stora delar okänt. Karin Loré vill med sin forskning ändra på det.

Anna Färnert forskar om vad som påverkar immunitet mot malaria. Forskningen ökar förståelsen av vad ett vaccin behöver innehålla, och hur ofta det kan behöva ges, för att vara effektivt.

Olle Kämpe studerar specifika autoimmuna sjukdomar för att öka den generella förståelsen för hur och varför immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader.

Främmande material i kroppen löper stor risk att koloniseras av bakterier som bildar biofilm. Biofilmsinfektioner blir ofta kroniska och bidrar till spridning av bakteriestammar som är resistenta mot antibiotika.

Vivianne Malmström forskar för att autoimmuna sjukdomar som reumatism ska kunna botas och förebyggas i framtiden.

Per-Johan Jakobsson vill förstå kroniskt inflammatoriska sjukdomar som reumatism bättre för att få mer träffsäkra läkemedel mot värk och feber.