Infektion, inflammation, immunologi och mikrobiologi
De fyra ämnesområdena immunologi, infektion, inflammation och mikrobiologi är nära förknippade med varandra. Infektioner orsakas av mikroorganismer. Kroppens immunförsvar skyddar oss mot infektioner. Immunologiska reaktioner orsakar också inflammationer, som en del av infektionsförsvaret eller vid andra retningar som kan ge upphov till kroniska inflammationstillstånd.
Meny för detta område
Forskarnätverk inom infektionsbiologi
Det här nätverket – The Infection Biology Network – samlar forskare vid Karolinska Institutets campus i Solna och Flemingsberg med ett intresse for infektionsbiologi. Läs mer på nätverkets engelska sida.
Forskarnätverk inom inflammation och immunologi
Det här nätverket – Karolinska Inflammation and Immunology Network (KiiM) – kopplar samman forskare inom områdena immunologi och inflammation vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Läs mer på nätverkets engelska sida.
Populärvetenskapliga teman och fördjupning
Hon vill förstå långtidscovid
Judith Bruchfeld är van vid att studera luftburen pandemismitta och såg tidigt behovet av att samla olika experter för att utreda långtidssjuka efter covid-19. ”Det finns mycket vi inte förstår ännu”, säger hon.
En infektion som andra
Jan Albert har varit med på hela resan från 1980-talets okunskap och skräck till idag då hivsmittade kan leva ett vanligt liv. Han har främst intresserat sig för hur viruset förändras över tid, men arbetar också för att minska stigmat kring hiv.
I kamp mot viruset
Virusforskaren Ali Mirazimi har ägnat sig helt åt corona sedan pandemin slog till. Men mitt i arbetet med att hitta nya mediciner och vaccin drabbades han själv av covid-19. Nu är han i full gång igen – och hoppas på genombrott.
”Ett helt nytt sätt att behandla inflammation”
Ett implantat som skickar elektriska pulser till en nerv – som signalerar till kroppens immunsystem att dämpa inflammationen. Peder Olofsson vill testa metoden på patienter med kronisk inflammation.
Studerar bakteriernas roll vid förlossning
Barn som föds med kejsarsnitt får en annorlunda bakterieflora. Forskaren Emma Fransson och hennes kollegor ska ta reda på om det går att återställa den och på så vis minska risken för allergier.
Med anfall som bästa försvar
De räddar liv men var länge ett omdebatterat mysterium. Antikropparna är ständigt redo att skydda oss mot inkräktare som bakterier eller coronavirus.
Vaccinutveckling i raketfart
De allra första vaccinen mot det nya coronaviruset är ett genombrott på flera plan. Inte nog med att de togs fram med raketfart – de bygger på ny RNA-teknik där vaccinet färdigställs inne i våra kroppar. Men är den snabbaste tekniken den som skyddar oss bäst?
Nyfiken på virus
Vissa virus gör oss sjuka, andra är harmlösa fripassagerare eller spelar en viktig roll i ekosystem. Dessutom kan de göra medicinsk nytta och kanske bli ett vapen mot multiresistenta bakterier. Läs en artikel från tidningen Medicinsk Vetenskap om en aktuell företeelse i vår omvärld.
Hur funkar virusläkemedel?
Intensiv forskning pågår för att hitta botemedel mot nya coronaviruset. Professor Anders Sönnerborg arbetar såväl med att testa existerande läkemedel som med att försöka hitta nya antivirala mediciner. Hör honom i podden Medicinvetarna.
Frågor och svar om HPV och tonsillcancer
De allra flesta HPV-infektioner läker ut av sig själva. Det finns dock några HPV-typer som kan orsaka cancer, till exempel livmoderhalscancer och tonsillcancer.
Allergi
Antibiotikaresistens
Autoimmunitet
Bakterierna – våra vänner
Covid-19 – den nya coronasmittan
Matallergi
Sepsis - det dolda hotet
Tuberkulos
Vaccinforskning
Nobelpriset 2020: Hepatit C
Medicinvetarna #56: Kan hepatit C utrotas?
Martin Kåberg på avdelningen för infektion och hud gästade senaste avsnittet av podden Medicinvetarna. Avsnittet handlar om hur nya läkemedel i kombination med sprutbyten och drogbehandling ger hopp om att vi ska kunna eliminera sjukdomen Hepatit C.
Forskarenkät: Hur går det med målet att utrota hepatit C?
Upptäckten av hepatit C-virus uppmärksammades genom 2020 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. Det går att upptäcka viruset i blod och behandla infektionen effektivt, men Världshälsoorganisation, WHO, har som mål att eliminera hepatit C till 2030. Är det möjligt?
Nyheter från KI inom området
Några av våra professorer inom området
Studerar striden mellan cell och virus
Gerald McInerney forskar om kampen på molekylnivå mellan människans celler och angripande virus. Han är också en engagerad lärare som brinner för att utveckla virologiämnet i KI:s utbildningar.
Studerar betydelsen av oral hälsa
Pedagogik inom tandvård och odontologisk utbildning samt patientupplevelse av parodontit är teman som präglat Annsofi Johannsens forskning. Hon är även ansvarig för KI:s tandhygienistprogram.
Studerar immunsystemets tidiga utveckling
Petter Brodin är barnläkare och forskar om hur vårt immunsystem formas tidigt i livet. Hans forskning kan bidra till nya och effektivare behandlingar, bland annat för att förebygga autoimmuna sjukdomar, astma och allergier.
Studerar tandvårdens användning av antibiotika
Bodil Lund är tandläkare och forskar om hur tandvården kan använda antibiotika på ett klokare sätt, och inte bidra till ökad antibiotikaresistens. Hon forskar också om diagnostik och behandling vid käkledsproblem.
Epigenetik ger svar om MS
Maja Jagodic forskar om hur sjukdomen MS uppstår och varför olika patienter drabbas så olika hårt. Forskning på epigenetisk nivå är lämplig både för att förstå sjukdomen och för att hitta nya sätt att behandla den, menar hon.
Studerar samband mellan munhälsa och cancer
Munnens bakterieflora orsakar inte bara tandsjukdomar utan inverkar också i allvarlig sjukdom i andra delar av kroppen. Margaret Sällberg Chen forskar om detta, i synnerhet kopplingen till cancer.
Interaktionen mellan B-celler och makrofager
Mikael Karlsson forskar om hur immunsystemet regleras, och varför det ibland hamnar i obalans vilket ger upphov till sjukdom. Särskilt intresserar han sig för B-celler och makrofager.
När inflammationen går fel
Helena Erlandsson Harris forskar om de kemiska signaler i kroppen som sätter igång och förstärker en inflammation.
Tidigare okända immunceller ger ledtrådar om IBD och astma
Jenny Mjösberg forskar om en typ av immunceller, ILC, som tidigare varit okänd. Hon vill förstå hur de medverkar i olika sorters inflammatorisk sjukdom och på lång sikt bidra till nya och bättre behandlingar.
Studerar genetiska orsaker till atopiskt eksem
När hudbarriären inte fungerar kan inflammatoriska hudsjukdomar som atopiskt eksem uppstå. Maria Bradley forskar om sjukdomens genetiska orsaker och hur de varierar mellan olika delar av världen.
Studerar ovanlig immunbrist, HLH
Yenan Bryceson forskar om en typ av immunbrist som leder till överaktiva delar av immunsystemet och svår sjukdom. Målet är förstå sjukdomen och etablera bra diagnostik. På lång sikt vill han också bidra till mer skonsamma behandlingar.
Studerar exosomers funktion och nytta
Exosomer, små partiklar som utsöndras av celler, är involverade i viktiga processer i kroppen och skulle kunna utnyttjas kliniskt, bland annat för bättre cancerbehandlingar. Susanne Gabrielsson är en av veteranerna i detta unga forskningsfält.
Nyfiken på samspelet mellan immunförsvar och mikrobiota
När immunförsvaret reagerar på något i vår omgivning kan både vår egen och omgivningens bakterieflora spela en viktig roll. Harri Alenius forskar om detta samspel mellan immunförsvaret och system av mikroorganismer.
Vill hitta enkla metoder för tidig upptäckt av parodontit
Nagihan Bostanci skapar tredimensionella modeller av tandkött och tand för att förstå hur lindrig tandköttsinflammation förvärras till parodontit, tandlossning.
Risken att drabbas av resistenta bakterier
Många människor bär på resistenta bakterier i tarmen, men bara några blir sjuka. Christian Giske forskar om vad det beror på, vem som löper risk att drabbas, och hur de svårbehandlade bakterierna kan angripas.
Så lurar pneumokockerna vårt immunförsvar
I sin forskning visar Birgitta Henriques Normark hur pneumokockbakterier kan hämma immuncellernas reaktion och även överleva i celler för att orsaka lunginflammation.
Hur immunförsvaret reagerar på vaccinering
Hur det egentligen går till i detalj när kroppen bildar immunsvar mot vaccin är ännu till stora delar okänt. Karin Loré vill med sin forskning ändra på det.
Faktorer som skyddar oss mot malaria
Anna Färnert forskar om vad som påverkar immunitet mot malaria. Forskningen ökar förståelsen av vad ett vaccin behöver innehålla, och hur ofta det kan behöva ges, för att vara effektivt.
Ovanlig sjukdom ger generell kunskap
Olle Kämpe studerar specifika autoimmuna sjukdomar för att öka den generella förståelsen för hur och varför immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader.
Målet är att bryta sjukdomskedjan tidigt
Vivianne Malmström forskar för att autoimmuna sjukdomar som reumatism ska kunna botas och förebyggas i framtiden.
Siktar på mer effektiv värktablett
Per-Johan Jakobsson vill förstå kroniskt inflammatoriska sjukdomar som reumatism bättre för att få mer träffsäkra läkemedel mot värk och feber.