Han vill att forskningen tar ansvar

This page in English

Fler människor på jorden måste få tillgång till god vård och hälsa, menar Karolinska Institutets rektor. Ole Petter Ottersens vision om vad den medicinska forskningen och utbildningen ska bidra med är både global och långsiktig. Vägen dit ska gå via god etik, öppenhet och dialog med omvärlden.

Ole Petter Ottersen. Foto Martin StenmarkUnder åtta år ledde Ole Petter Ottersen Universitetet i Oslo. I augusti 2017 tillträdde han som rektor för Karolinska Institutet.

– Det är ju långt ifrån ett rutinjobb och det passar mig. Jag ser fram emot dagens överraskningar när jag vaknar. Allt som händer vid ett universitet som du inte kan förutse, gör jobbet mycket intressant. Det uppfattar jag som ett stort privilegium, säger han.

EN HJÄRTEFRÅGA SOM Ole Petter Ottersen har tagit med sig in i rektorsarbetet är erfarenheterna från den kommission för global hälsa som han ledde mellan 2011-2014. Den undersökte de politiska bakomliggande orsakerna till den ojämlika fördelning som råder mellan olika människor i världen när det gäller tillgång till hälsa och vård.

– Arbetet var en ögonöppnare för mig. Visste du till exempel att över fem miljarder människor saknar tillgång till säkra kirurgiska hälsotjänster till en överkomlig kostnad? De kan gå ett helt liv med ett ljumskbråck som enkelt skulle kunnat ha behandlats, säger han.

Ole Petter Ottersen insåg också hur makt och hälsa många gånger hänger ihop och nämner ett exempel som kom fram i kommissionens rapport.

– Ett stort bolag som tobaksjätten Phillip Morris visade sig ha större makt än nationen Uruguay när det gällde utformningen av varningar på cigarettpaket. Det visar hur ekonomiska intressen kan ha negativa effekter på människors hälsa i ett helt land, säger han.

Namn: Ole Petter Ottersen

Titel: Rektor för Karolinska Institutet, professor vid Institutt for medisinske basalfag, Universitetet i Oslo.

Ålder: 63

Familj: Sambo som är forskare vid Universitetet i Oslo och två söner.

Motto: ”Det finns bara en akademi och den är global”

Så kopplar jag av: Samlar konst, lyssnar på musik och springer på fjället.

Förebild: Fysikern och Nobelpristagaren Niels Bohr. Han var, som jag själv, inspirerad av konsten.

Bästa forskaregenskap: Nej, det vill jag inte svara på.

Svårast med att vara rektor: Jag kan bli otålig, allt tar tid i akademin. Men det ska det också göra.

Utmärkande drag enligt kollegor: ”Energisk, engagerad och entusiastisk”. ”Den bästa kommunikatör jag träffat”.

ATT MÖJLIGHET TILL hälsa hänger tätt ihop med andra frågor, som klimat- och miljöfrågor samt ekonomisk och social hållbarhet, är också något som Förenta Nationerna tagit fasta på när de tagit fram Agenda 2030, en resolution för bland annat mer jämlik och bättre fördelad hälsa över hela världen (läs mer här). Nu vill Ole Petter Ottersen att målen även ska in i Karolinska Institutets kommande strategi.

– Det är allas vårt ansvar att målen uppnås. För att lyckas behöver vi samarbeta över ämnesområden, men också över discipliner och geografiska gränser, på ett sätt som inte tidigare skett, säger Ole Petter Ottersen.

I november anordnar Karolinska Institutet en konferens om målen i Agenda 2030. Här har studenterna en viktig roll.

– De studenter vi utbildar nu ska ju genomföra målen framöver. Och det är ett otroligt komplext arbete som kräver att man tänker på tvärs eftersom man måste ta hänsyn även till många andra faktorer som påverkar hälsan än de rent medicinska. Vi måste anpassa våra utbildningar efter detta behov, säger han.

Det är med andra ord inga små uppgifter Ole Petter Ottersen ser i rektorsarbetet. Men det hela började med en trasig radio - föremålet för den tioåriga Ole Petter Ottersens omsorg och nyfikenhet. Intresset för hur saker och ting fungerar och kan lagas har hela tiden funnits. Med tiden blev det människohjärnan han ville förstå – och reparera. 

– Jag har aldrig ångrat mitt ämnesval. Det är oerhört intressant att forska på det organ som man använder när man forskar, säger han.   

FOKUS FÖR Ole Petter Ottersens grundforskning de senaste åren har varit hjärnans vattenkanaler, så kallade akvaporiner. Dessa proteiner sitter i cellväggarna och släpper igenom vattenmolekyler – men inget annat – och har därför en viktig roll i kroppens vätskebalans. Ett mål för Ole Petter Ottersens forskning, som framför allt skett vid Universitetet i Oslo, har varit att bättre förstå hur vattenkanaler är involverade i utvecklingen av hjärnödem, när hjärn-an svullnar upp efter exempelvis en stroke. Det är ett potentiellt livshotande tillstånd som kan uppstå snabbt och beror på att för mycket vatten ansamlas inne i hjärnan. 

– Vi har kartlagt hur vattenkanaler av typen akvaporin 4 är organiserade i hjärnan. Där ligger de samlade kring de små blodkärlen och bildar portaler, vattenvägar, in och ut ur hjärnan. Vi har också visat att vattentransporten in i hjärnan minskas efter en stroke hos genetisk modifierade möss som inte har akvaporin 4 kring blodkärlen, säger Ole Petter Ottersen.

Nu försöker forskargruppen omvandla kunskapen till en behandling. Att förstå sjukdomsmekanismer och att förbättra diagnos, behandling och prevention för de som drabbas av stroke, men även andra hjärnsjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom, har alltid varit Ole Petter Ottersens drivkraft som forskare. Och att hålla kontakt med forskningen även som rektor är otroligt viktigt, menar han

– Det finns viktiga synergieffekter mellan verksamheterna.

Sitt eget förhållande till forskningen beskriver han närmast som ett beroende.

– När man forskar tänker man på ett annat sätt än när man arbetar med akademisk ledning. Jag vill helst använda min hjärna till att tänka på forskningsfrågor varje dag. Om det går en vecka utan forskning får jag abstinens, säger han.

Ole Petter OttersenMEN REKTORSFRÅGORNA är många och tar tid. En fråga som engagerar Ole Petter Ottersen är att många medicinska forskningsresultat som publiceras i dag inte kan återupprepas.

– Det riskerar sänka tilliten till forskningen. Problemet måste diskuteras i detalj av forskarsamhället och det måste lösas, säger han. 

Att resultat som publiceras är robusta och går att lita på är också en grundläggande etisk fråga. Och de etiska frågorna kopplade till medicinsk forskning är en av de allra största utmaningarna att ta tag i, enligt Ole Petter Ottersen.

– Karolinska Institutet har ju haft stor anledning att diskutera etik de senaste åren, men liknande frågor upptog en stor del av min tid även innan jag kom hit. Jag tror universiteten måste ha en proaktiv inställning. Vi måste alltid tänka igenom i förväg vilka etiska frågeställningar som kan dyka upp till följd av ny kunskap, som till exempel nya metoder som genverktyget crispr, och jag anser att det är Karolinska Institutets plikt att vara längst fram i detta arbete, säger han.

Därför arbetar Ole Petter Ottersen just nu för att etablera en global kommission för etikens gråzoner i medicinsk forskning.

– För det finns många. Hur skiljer man till exempel mellan vård och forskning, det är oklart. Hur man definierar oredlighet i forskning varierar också mellan länder, i Sverige saknas till exempel en klar definition av begreppet, säger han.

NÅGOT AV DET allra viktigaste preventiva arbetet för att hindra vetenskaplig oredlighet är att skapa en öppen och generös kultur i forskningsmiljöerna, menar han.

– Att dela sina resultat och tankar med sina kollegor och omvärlden är viktigt för att bredda sina perspektiv och få syn på alternativa vägar. Det måste hela tiden ske en diskussion i forskargrupperna som ger möjlighet att kritiskt granska varandras idéer och arbete, säger Ole Petter Ottersen. 

Han framhåller även vikten av akademisk frihet. 

– Forskning måste ske utan inblandning av politiska svängningar, tillfälliga åsikter och andra särintressen. Evidens och korrekta fakta är helt fundamentalt när vi ska bygga vårt samhälle. Att ta beslut utifrån fake news är som att navigera med en felaktig karta, säger Ole Petter Ottersen.

Men det är ett ömsesidigt ansvar.

– Universiteten måste göra ett transparent arbete som är lätt att granska och följa och på så vis skapa tillit att fritt fortsätta ta reda på sanningen, säger han.

Ole Petter Ottersen om…

…idén med universitet

Det måste vara mer än bara ett forskarhotell, det ska vara en plats där utbildning, forskning och innovation integreras, där forskning även sprids i undervisning och till samhällets nytta.

…ifall forskning måste vara nyttig

All forskning av hög kvalitet kommer till syvende och sist till nytta. Frågan är mer hur lång tid det tar. Men vi måste också se att grundläggande kunskap har ett värde i sig.

…Edvard Munch

Han var psykiskt sjuk under perioder av sitt liv och med sin konst, som skildrar livets många svåra utmaningar, talar han till oss alla inom medicinen. Det inspirerar mig.

…Hans Rosling

Jag har otrolig respekt för honom. Han stod för en faktabaserad världssyn – motsatsen till det som vi tyvärr ser en del av i samhället i dag nämligen att beslut fattas på känslor och intuition.

Text: Cecilia Odlind
Foto: Martin Stenmark
Först publicerat i Medicinsk Vetenskap, nr 2/2018.

EtikGlobal hälsaHållbar utvecklingLedning