Grovt våld både minskar och ökar

Text: Johan Sievers, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 2/2017.

Skjutningar i storstäder har fått mycket uppmärksamhet. Vad har ni studerat?
– Vi har granskat alla skjutningar från 2011 till 2015 i Stockholm, Göteborg och Malmö. Om det har skett en skjutning i ett storstadsområde så är det stor risk att det sker ytterligare en skjutning inom 100 meter och 14 dagar. Det kallas nearrepeat shootings och borde vara intressant för både polisen och sjukvården.

Hur förklarar man det sambandet?
– Det är oklart men vi studerar just nu några förklaringsmodeller som man har i USA. Om det sker en misslyckad skjutning mot en person eller ett nätverk, där personen kanske bara blir skadad, så händer det att förövarna återkommer för att göra ett nytt försök. I andra fall kan en skjutning leda till att förövarna tar över ett visst område, och när den skjutnes nätverk försöker återta området blir det ytterligare skjutningar. Vi ska undersöka om förklaringsmodellerna är applicerbara på svenska förhållanden.

Du har även forskat på användandet av handgranater?
– Ja, det har ökat enormt. Runt 2010 hade vi 1–2 detonerade handgranater per år i Sverige, förra året var det närmare 40. Syftet är ofta att skrämma näringsidkare som man vill pressa på pengar. Men det kan också vara attacker direkt riktade mot en person. Handgranater ger mycket stora skador om de slängs in i en lägenhet, och det finns stora risker för tredje man.

Det hävdas ofta att det grova våldet inte ökar, men när man talar med dig får man en annan bild. Hur hänger det ihop?
– Det är två olika kurvor. Vi har en nedgång i grovt våld mot kvinnor och barn. Alkoholrelaterat våld minskar också, liksom grovt våld av personer med psykossjukdomar. Samtidigt ökar skjutvapenvåldet kraftigt. Lägger man ihop siffrorna så är det korrekt att säga att våldet inte ökar. Men om man tittar på fördelningen i landet framträder en annan bild. Det nedåtgående våldet är jämnt fördelat över landet medan skjutvapenvåldet nästan uteslutande sker i socialt utsatta områden. Människor i Fittja, Bergsjön eller Rosengård är väldigt oroade över ökningen av skjutningar, handgranatsattacker och organiserad brottslighet i deras områden.

Du är kritisk till att man ofta lägger ett folkhälsoperspektiv på grovt våld. Varför?
– Sociala, psykiatriska och psykologiska förklaringsmodeller är viktiga för att förstå fenomenet, förövarna har ju naturligtvis problem. Men vår forskning visar att skjutvapenvåldet nästan alltid är kopplat till kriminella nätverk. Det begås till stor del av män som varje dag väljer att ta på sig skyddsväst och bära vapen. Jag menar att vi inte får förringa deras personliga ansvar.