Vår vision är att skapa ett övergripande ramverk för att designa och utvärdera interventioner där användbarhet och implementering går i enighet med beteendeförändring på individ- och gruppnivå. Detta innebär att interventioner kan optimeras för maximal effektivitet, anpassas efter individuella behov, och erbjudas vid rätt tidpunkt med hjälp av en data-driven process för att övervaka, bedöma, och förstå beteenden.
Vår vision är att skapa ett övergripande ramverk för att designa och utvärdera interventioner där användbarhet och implementering går i enighet med beteendeförändring på individ- och gruppnivå. Detta innebär att interventioner kan optimeras för maximal effektivitet, anpassas efter individuella behov, och erbjudas vid rätt tidpunkt med hjälp av en data-driven process för att övervaka, bedöma, och förstå beteenden.
Andreas Stenling, Umeå universitet
Anna Finnes, Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam: Försäkringsmedicin
Louise Bergman, Stockholms universitet
Pamela Mazzocato, Clinical Management
Rikard Wicksell, Rikard Wicksell's Research Group
Andrea Nordström, Masteruppsats Läkarprogrammet
Anna Nordberg, Kandidatuppsats, Psykologprogrammet
Belinda Blomqvist, Masteruppsats Psykologprogrammet
Diego Civera, Hälsoinformatikprogrammet - Delaktig i SFO-projektet
Hanna Sallmén, Masteruppsats, Psykologprogrammet
Jan Lorenz, Masteruppsats, Hälsoinformatikprogrammet
Jasmin Lukas, Utbytesstudent från University of Duisburg-Essen
Katarina Wallin, Kandidatuppsats, Psykologprogrammet
Kristina Nylund, Masteruppsats Psykologprogrammet
Vanja Beslic, Masteruppsats, Psykologprogrammet
Samantha Khoo, Psykologprogrammet
I detta projekt är syftet att systematiskt jämföra när stressymtom utvecklas på grund av exponering till kronisk gentemot akut arbetsrelaterad stress, och hur effekten av dessa stressorer förändras över tid. Vi kommer undersöka när kroniska och akuta stressorer leder till uppkomst av både psykologiska (t.ex. depressionssymtom, utbrändhet) och fysiska stressymtom (t.ex. sömnstörningar). Kombinationer av olika typer av stressorer och stressymtom med varierande individuella faktorer (bl.a. kön, ålder, återhämtningsmöjligheter), förväntas resultera i olika tidsramar under vilka stressymtom utvecklas. I detta projekt vill vi utveckla en ny och dynamisk modell som återger relationen mellan arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa.
Långsiktigt perspektiv: Med data från ett stort urval sjuksköterskor, som följts från början av sin karriär och 15 år framåt, undersöker vi kopplingen mellan flertalet stressorer i arbetsmiljön och deras långsiktiga effekt på hälsa. Variabler såsom psykosociala arbetsförhållanden och skiftarbete inkluderas.
Förändring över tid: Vi studerar hur relationen mellan belastning och stressymtom förändras över tid med hjälp av longitudinell data som samlas veckovis och dagligen hos sjukhuspersonal. Förståelse för hur upplevelsen av stress förändras över tid beroende på individuella och organisatoriska faktorer är avgörande för utvecklingen av tidslägliga interventioner.
Daglig återhämtning: Genom att fokusera på daglig återhämtning från arbetsrelaterad stress skapar vi en modell för hur individer drar nytta av återhämtningsmöjligheter (ex. lediga dagar, semester) beroende på arbetsmiljön och individuella skillnader. Målsättningen är att hitta mönster på individnivå som förklarar relationen mellan daglig återhämtning och psykiska hälsoproblem.
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, FORTE Swecris database
2018 – 2024
Intensive longitudinal study of newly graduated nurses' quick returns and self-rated stress.
Dahlgren A, Tucker P, Bujacz A, Frögéli E, Rudman A, Gustavsson P. Scand J Work Environ Health 2021 Jul;47(5):404-407
Psychosocial working conditions of shiftworking nurses: A long-term latent transition analysis.
Bujacz A, Rudman A, Gustavsson P, Dahlgren A, Tucker P. J Nurs Manag 2021 Nov;29(8):2603-2610
Målet med detta projekt är att undersöka psykologiska reaktioner hos vårdpersonal under Covid-19-pandemin. Data från en longitudinell enkätstudie som följer vårdpersonal under ett år från och med pandemins första våg används för att beskriva utvecklingen av psykologiska stressreaktioner över tid. Vi undersöker även kontextuella, organisatoriska, och individuella faktorer som kan öka risken att utveckla psykisk ohälsa. Projektet utvärderar också meningsfullhet och genomförbarhet av olika psykologiska stödinsatser som implementerats under pandemin.
Longitudinell enkätstudie: En pågående longitudinell enkätstudie följer 1026 sjukhusanställda från tre kohorter fördelade över fem sjukhus i Region Stockholm och Region Gävleborg. Enkäten mäter den upplevda psykosociala arbetsmiljön, delaktighet och betydelse av psykologiska stödinsatser, samt arbetsrelaterade stressreaktioner såsom utbrändhet, depression, PTSD, och sömnsvårigheter.
Psykologiskt stöd för sjukhuschefer: Under Covid-19-pandemin har chefer haft en avgörande roll i att bidra med psykologiskt stöd till sin personal. Samtidigt har chefer mött egna utmatningar, ofta med begränsad kunskap och resurser. Med hjälp av kvalitativ såväl som kvantitativ data från enkäter och intervjuer undersöker vi vilken typ av stödfunktion som är betydelsefull och genomförbar för sjukhuschefer under en krissituation.
Fallstudie av en psykologisk stödmodell: Under pandemins första våg implementerades en omfattande modell för psykologiskt stöd för sjukhuspersonal i frontlinjen vid IVA-mottagning på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Vi har analyserat och utvärderat implementeringen av stödinsatsen för att öka förståelsen kring vilka faktorer som bidrar till framgångsrik organisering av psykologiskt stöd under en krissituation.
Maj 2020-Maj 2023
The Rapid Implementation of a Psychological Support Model for Frontline Healthcare Workers During the COVID-19 Pandemic: A Case Study and Process Evaluation.
Appelbom S, Bujacz A, Finnes A, Ahlbeck K, Bromberg F, Holmberg J, Larsson L, Olgren B, Wanecek M, Wetterborg D, Wicksell R. Front Psychiatry 2021 ;12():713251
Teknisk rapport
Appelbom, Bernhardtz & Bujacz (2023)
When a crisis hits, send in the psychologists? A latent transition analysis of help-seeking behavior among Swedish healthcare workers during the Covid-19 pandemic.
Appelbom, S., Finnes, A., Wicksell, R., & Bujacz, A. (2024). Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology, 9(1), 1–15.
Detta projekt syftar till att utveckla ett datadrivet system för att följa och mäta arbetsrelaterade stressreaktioner över tid. Systemet inkluderar en självreflektiv intervention baserad på evidensbaserade strategier för att förbättra anställdas återhämtning.
En mobilapplikation har utvecklats baserat på analys av pilotdata, en experimentell studie med faktoriell design, och analys av användarupplevelsen. Förutom självrapporterade data så används objektiva mått av arbetsbelastning och kvalitativa data kring användbarhet för att validera funktionaliteten av systemet.
Vetenskapsrådet Swecris database
Maj 2020 – December 2021
Pilotstudier: I två pilotstudier undersökte vi genomförbarhet av dagliga mätningar genom att titta på rekrytering av deltagare, hur väl deltagare följer studieprotokollet, och användbarhet. Data från dessa studier används för att iterativt vidareutveckla interventionen och mobilapplikationen.
Optimeringsstudie: I en experimentell studie med faktoriell design har vi som mål att optimera strukturen och innehållet av interventionen. Genom att testa olika versioner av mobil-applikationen och effekter på mental hälsa såväl som användarupplevelsen undersöker vi vilken version som är mest effektiv och accepterad.
Inom projektet utvecklades mobil-applikationen DIARY som användes både som intervention och som redskap för datainsamling. För detaljer kring DIARY mobil-applikationen som användes i studien, se bifogad PDF som beskriver all funktionalitet i applikationen. Applikationen är öppen för alla att använda - ifall det finns intresse att använda appen i forskningssyfte eller inom din organisation, kontakta oss för mer information.
User engagement with organizational mHealth stress management intervention - A mixed methods study.
Kowalski L, Finnes A, Koch S, Bujacz A
Internet Interv 2024 Mar;35():100704
Denna studie ämnar undersöka ifall en klusterrandomiserad studie av en intervention mot arbetsrelaterad stress är genomförbar vid arbetsplatser. Studien undersöker primärt rekrytering, hur ofta deltagare använder interventionen, användbarhet av den tekniska lösningen, och kvalitén på datan som samlas med denna metod.
Kan vi rekrytera tillräckligt med deltagare som gör interventionen i stor utsträckning och finner den användarvänlig?
Kan vi samla data på individ-nivå av tillräckligt hög kvalité för att undersöka ifall interventionen har en effekt på grupp-nivå?
En daglig intervention mot arbetsrelaterad stress utvecklas baserat på resultat från tidigare pilot– och experimentella studier. Interventionen syftar till att få användare att reflektera kring nuvarande stress-nivåer och återhämtningsstrategier, samt bidrar med evidensbaserad förslag på beteenden som hjälper med stresshantering.
Tre experimentella grupper får olika beteendestrategier så att deras effekt kan testas mot utfallsmått relaterade till mental hälsa. I en pilotstudie kommer sjuksköterskestudenter delas in i olika experimentella grupper (“kluster”) baserat på grupperingar inom en kurs.
Januari 2022 – Juni 2023
Vi är involverade i undervisning i psykometri, mätkonstruktion och multilevel modellering. Vi är också öppna för individuella konsultationer angående frågor relaterade till beteendemätning, inklusive till exempel konstruktion av enkäter och frågeformulär, validering av mätinstrument och modellering av beteendedata på flera nivåer.
⇒ Intresserad av våra kurser eller individuella konsultationer? Kontakta Aleksandra Sjöström-Bujacz för mer information.
The course covers those aspects of classical test theory and modern latent variables theory that are necessary for doctoral students to successfully use a measurement instrument in their research projects. All lectures, discussions and workshops during the course will be available for online participation. Interested doctoral students and postdocs are warmly welcomed to the course.
The purpose of this course is to give doctoral students a possibility to acquire practical understanding and hands-on statistical skills required to use multilevel analysis in their research projects. The course also aims at inspiring the students to apply novel data collection designs in their research (e.g., hierarchical and cross-classified data, clustered randomized trials, collecting data with diary and experience sampling designs, using data from tracking and mobile devices).
Psykolog: Viktigt att jobba med kommunikation inom läkargruppen, Läkartidningen
Så förebygger ni PTSD på jobbet, Suntarbetsliv
Jobb med Covid-patienter ökar risk för psykisk ohälsa, Kommunalarbetaren
HR-specialisten om de tre största problemen som vårdpersonalen möter under pandemin, SVT Nyheter Södertälje
Sjuksköterskor extra utsatta för stark stress, Vårdfokus
Återhämtningsdagen, Region Stockholm
Vanliga råd fungerar inte nu, Medicinsk vetenskap
Stödsamtal ska rädda vårdpersonal från utbrändhet, Vetenskapsradion Hälsa
Så ska vårdpersonalen klara trycket, Vetenskapsradions coronaspecial
Pressad personal i ovanligt projekt med psykologiskt stöd, Vetenskapsradion Nyheter
Detta ger forskarna hopp i pandemin, Vetenskapsradion Hälsa
”Vi bär varandra genom den här pandemin”, Dagens Nyheter
Viktigt att vårdpersonal får stöd, Kommunalarbetaren
Forskningsprojekt från covid-19-utlysningen 2020, Vetenskapsrådet
KI-forskare får miljonbidrag från VR för covid-19-projekt, KI Nyheter
Anslag till forskning om arbetslivet under coronapandemin, KI Nyheter
