BIOCROSS – En studie om biomarkörer vid astma och andra lungsjukdomar

Bakgrund

Ett stort problem när det gäller diagnos, uppföljning, liksom utveckling av nya läkemedel vid astma, och även andra lung- och luftvägssjukdomar, är att det saknas effektmått som kan förutspå klinisk nytta. Olika lungfunktionsmått ger viktig upplysning om en mer näraliggande aspekt på sjukdomsaktivitet, men dessa ger dålig information om graden och typen av kronisk inflammation i luftrören. Att identifiera kroppsegna ämnen, sk biomarkörer, som orsakar eller avspeglar den inflammation och vävnadsomvandling som sker i luftrören vid astma är avgörande för att förstå olika former av astma och i förlängningen för att kunna utveckla nya individanpassade behandlingar. Eftersom astma är en heterogen sjukdomsgrupp där symptom, triggerfaktorer (tex infektions-astma, allergisk astma, icke-allergisk astma etc) och underliggande molekylära mekanismer kan variera, är det troligt att flera olika typer av effektmått och biomarkörer behöver användas i kombination.

Syfte

BIOCROSS är ett samarbetsprojekt inom Sverige som avser att studera väl karaktäriserade patienter med lindrig respektive svår astma, friska kontroller samt jämförelsegrupper av patienter med andra lungsjukdomar. Studiens upplägg närmar sig klinisk vardag genom att samla de icke-invasiva proverna blod, urin, saliv och utandad luft för att göra ett stort antal analyser av kroppsegna ämnen och molekyler med komplementerande tekniker (transcriptomik, proteomik, metabolomik, lipidomik, genomik och epigenetik).

Insamling av prover samt molekylära analyser sker enligt detaljerade protokoll och SOPar och sammanställs med bred systembiologisk strategi i det övergripande syftet att upptäcka nya biomarkörprofiler.Denna integration av information innebär alltså att fysiologiska och kliniska mätvariabler jämförs med de biomarkörmönster som identifieras i blod, urin, saliv och utandad luft.

Samarbetspartner

Studien sker genom samarbete mellan Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Uppsala Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet, inom ramen för ChAMP konsortiet. Projektet leds av Professor Sven-Erik Dahlén vid Centrum för Allergiforskning och Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet. Studien finansieras framförallt genom ett anslag från SSF (Stiftelsen för Strategisk Forskning).

Vetenskapliga hypoteser

1) Genom att integrera fysiologiska och kliniska mätvariabler med biomarkörprofiler, är det möjligt att identifiera olika typer av astma vilket skapar underlag för förbättrad diagnostik och uppföljning av sjukdomsutveckling, samt val av individanpassad behandling.

2) Genom samtidiga studier av andra patientgrupper med samma metodik kan ökad kunskap om likheter och olikheter mellan olika lungsjukdomar preciseras. Detta medför i sin tur att studien kan bidra till förbättrad diagnostik och förståelse av sjukdomsmekanismer vid KOL, bronkiektasier, sarkoidos och interstitiell lungsjukdom.

Studiedesign och undersökningsvariabler

Projektet består av en tvärsnittsstudie med insamling av biologiska prover för biomarkörforskning samt insamling av fysiologiska och kliniska parametrar, hos friska personer och hos kliniskt välkarakteriserade och fenotyperade patienter som tillhör sjukdomsgrupper som behandlas på vardaglig basis i lungkliniken. Totalt 900 deltagare (män och kvinnor 18 år eller äldre) kommer att rekryteras och inkluderas i sju kohorter under studiens gång. Vårt mål är att inkludera 200 patienter med svår astma, 100 med lindrig astma, 100 KOL patienter stadium II-III, 100 patienter med sarkoidos, 100 personer med bronkiektasier och 100 personer med interstitiell lungsjukdom. Vi planerar även att rekrytera 200 friska personer som är ålders- och könsmatchade eftersom många biomarkörer är relaterade till kön och ålder.

Alla patientgrupper och friska kontroller genomför inklusionsbesök (screening) och studiebesök för basundersökning och utgångsdata, samt i vissa fall (20 per grupp) även uppföljningsbesök efter 4 månader. Patientgruppen med svår eosinofil astma genomför dessutom två uppföljningsbesök då undersökningarna upprepas, dels efter 4 månader och dels efter 12 månader.

Tidsperiod

Studien startade under 2017 och data- och provinsamlingen beräknas pågå under 2 år. Sedan kommer data- och provanalys att pågå under flera år framöver.

Betydelse

Det saknas såväl enkla diagnostiska test som mätvariabler för uppföljning av astma. Astma kan inte förhindras eller botas och effektiv terapi saknas för patienter med svår astma. BIOCROSS syftar till att upptäcka och värdera möjligheter till nya biomarkörer, samt ge kunskap som kan bidra till nya diagnostiska möjligheter och en förbättrad och mer riktad behandling.

SSF film

Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) har gjort en film om BIOCROSS studien. Se den här.

Kontakt

För att få reda mer om studien kan du kontakta:

Professor Sven-Erik Dahlen

Telefon:08-524 872 03

Enhet:Experimentell astma och allergiforskning

E-post:sven-erik.dahlen@ki.se