Fakta om epidemiologi, biostatistik och folkhälsovetenskap

Epidemiologi

Epidemiologisk forskning undersöker förekomsten av olika sjukdomar i en population och studerar om det finns samband mellan exempelvis exponering av hormoner, strålning, smittämnen, stress, cigarettrök och sjukdomar eller tillstånd såsom hjärtinfarkt, lungcancer, övervikt och högt blodtryck med mera. Kunskapen används sedan för att skapa metoder och insatser för att förebygga sjukdomar.

I Sverige har vi unika förutsättningar för epidemiologisk forskning bland annat tack vare vår långa tradition med personnummer, många olika register, och provsamlingar i biobanker vilket bland annat medför möjligheter att genomföra mycket stora befolkningsstudier. Vid KI finns förutom biobanker även det svenska tvillingregistret.

Epidemiologisk metodik spelar idag en viktig roll inom en rad medicinska forskningsområden. Stora framsteg har gjorts av KI-forskare inom miljömedicin, yrkesmedicin och socialmedicin. Vid KI bedrivs bland annat epidemiologiska studier som handlar om riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, cancer samt interaktioner mellan arv och miljö. Även riskfaktorer för allergiutveckling hos barn studeras. Annan forskning vid KI har stor betydelse för riskbedömning av luftföroreningar, radon och elektromagnetiska fält, både nationellt och internationellt.

Vid utvärdering av kliniska behandlingsmetoder och preventiva insatser, till exempel mammografiprogrammen, har epidemiologisk metodik varit oumbärlig. Epidemiologin har en viktig roll när kraven på effektivitet och kostnadsmedvetande inom sjukvården ökar behovet av hälso- och sjukvårdsforskning.

Även inom molekylärbiologin och molekylärgenetiken behövs epidemiologiska metoder när ny biologisk information görs tillgänglig. För att förstå hur sjukdomar uppstår, studeras hur vårt genetiska arv samspelar med miljö, uppväxt och andra livsvillkor.

Epidemiologisk metodik används också med stor framgång inom klinisk forskning för att studera behandlingsresultat, prognos och biverkningar.

Biostatistik

Forskning inom biostatistik involverar utveckling och tillämpning av statistiska metoder i syfte att förbättra människors hälsa. Genom att utveckla nya kvantitativa metoder och innovativa tillämpningar på utmanande vetenskapliga problem spelar biostatistiska forskare en central roll i utvecklingen av forskning inom folkhälsa, biologi och medicin.

Läs mer om biostatistik (på engelska)

Folkhälsovetenskap

Folkhälsovetenskap syftar till att hantera aktuella hot mot folkhälsan och problem i hälso- och sjukvårdssystemet. Inom folkhälsovetenskaplig forskning används ofta epidemiologiska metoder för att synliggöra sambanden mellan sjukdomars förekomst, utveckling och prevention, samt miljöfaktorer och livsmönster.

För att fånga in faktorer som påverkar förutsättningarna för att insjukna i folksjukdomar studerar KI-forskare vad som skapar gott boende, arbete och skolmiljö. Också faktorer som ligger bakom ökning av sjukskrivningar och förtidspensioneringar studeras liksom hur hälsan mellan olika yrkesgrupper och befolkningsgrupper skiljer sig åt.

Global hälsa

Forskning inom global hälsa berör hälsoproblem som många gånger är relaterade till fattigdom i låginkomstländer. Internationella hälsofrågor rör ofta stora samband och forskningen vid KI är därför multidisciplinär.

Forskningsområden är huvudsakligen hiv och aids, tuberkulos, malaria, diarré, lunginflammation, sexuell och reproduktiv hälsa, ungdomars hälsa och utveckling, barns hälsa, användning av läkemedel, och konsekvenser och orsaker till avsiktliga och oavsiktliga skador och Know-Do-Gap (som handlar om att man inte använder existerande kunskap i praktiken).

Exempel på projekt är forskning kring graviditetsrelaterade sjukdomar och forskning kring organisation av hälso- och sjukvårdsystem. Forskningen sker i samarbete med länder i Afrika, Asien och Latinamerika.