Epidemiologi, biostatistik och folkhälsovetenskap
Forskare inom epidemiologi, biostatistik och folkhälsovetenskap studerar hur faktorer i miljön, levnadsvanor och genetiska faktorer påverkar hälsan och hur sjukdomar uppstår. Kunskaperna används sedan för att skapa metoder och insatser för att förebygga sjukdomar och ohälsa.
Teman och fördjupning
Agenda 2030 för en bättre värld
Ingen fattigdom och ingen hunger är några av de mål som världen år 2030 ska ha uppnått. Nu arbetar alla länder med att ta fram egna handlingsplaner. KI:s forskare deltar i arbetet med att nå målen.
Epidemiologer är de allihopa
Covid-19-pandemin har satt epidemiologerna på kartan, men visste du att det finns olika sorter? Möt några av Karolinska Institutets många epidemiologer och lär dig om vad deras forskning går ut på.
Forskarna som räknar med vår hälsa
Många hälsorelaterade beslut är baserade på biostatistik. Möt tre forskare vid Karolinska Institutet som gör beräkningar som kan påverka ditt liv.
Kan man lära sig gilla äcklig mat?
Genom våra matvanor kan vi påverka både hur vi själva och planeten mår. Mer växtbaserat och mindre kött vore bra för hälsa, miljö och resurser, menar de flesta forskare. Men kan vi lära oss att tycka om vad som helst?
E-cigg ingen hälsokur
E-cigaretter skulle användas som rökavvänjning, men nu visar studier att de kan vara farliga för hälsan. Läkaren och forskaren Magnus Lundbäck förklarar varför.
Dålig chef kan göra dig sjuk
Har du en chef som uppvisar psykopatiskt beteende? Säg upp dig om du kan. Ett dåligt ledarskap kan vara direkt ohälsosamt för de anställda, visar forskningen.
På jakt efter pusselbitar
Som epidemiolog möter Fang Fang inte patienter utan hjälper dem på distans. Likt en detektiv som söker ledtrådar och lägger pussel letar hon efter samband för att bättre förstå svåra sjukdomar.
Öppenhet och acceptans en hälsofaktor
Genom att studera homo- och bisexuella i 28 europeiska länder har forskare visat hur ett lands lagstiftning och attityder får direkta konsekvenser för människors hälsa.
Alkoholberoende
Flykt och hälsa
Hållbar utveckling
Kemikalier i vardagen
Podd
Leder corona till svält?
Vilka långsiktiga konsekvenser riskerar nya coronaviruset få i världens fattigare delar? I KI:s podd Medicinvetarna intervjuas professor Anna Mia Ekström som i många år forskat om globala hälsofrågor med ett särskilt fokus på Afrika.
Samtal om snusets risker i lurarna
Kan man dö av snus? Om det samtalar Cecilia Magnusson och programledaren Andreas Andersson i KI-podden Medicinvetarna. Lär dig också mer om utmaningarna med epidemiologisk forskning och att tolka statistik om hälsa.
Tvillingforskning om arv och miljö
I princip alla våra egenskaper påverkas av genetiska faktorer. Hör Patrik Magnusson, forskare och chef för Svenska Tvillingregistret berätta vad tvillingar kan lära oss om arv och miljö.
Sitter du dig sjuk?
Mai-Lis Hellenius har kallats livsstilsprofessor och har vigt sitt yrkesliv åt att få svenskarna att äta bättre och röra på sig mer.
Nyheter inom epidemiologi, biostatistik och folkhälsa
Några av våra professorer inom området
En bättre framtid för världens alla barn
Fler vetenskapliga publikationer är inte målet för professor Stefan Swartling Peterson. Nej, de sista tio åren av karriären vill han agera för en bättre framtid för alla barn. Och det är bråttom.
Biostatistiker med fokus på bröstcancer
Keith Humphreys utvecklar och använder statistiska metoder för epidemiologisk forskning. Han intresserar sig särskilt för riskbedömning kopplat till bröstcancer samt för att studera effektiviteten i screening med mammografi.
Använder big data för att förebygga njursjukdom
Kronisk njursjukdom märks sällan på ett tidigt stadium, men har stor betydelse för framtida ohälsa. Juan Jesus Carrero använder klinisk epidemiologi för att förbättra identifiering och vård av personer med njursjukdom.
Forskar om orsakerna bakom trafikskador
Marie Hasselberg bedriver folkhälsoepidemiologisk forskning om olika typer av skador, som trafikskador. Syftet är att kartlägga orsaker och identifiera möjliga förbättringar. Mycket av hennes forskning sker i låg- och medelinkomstländer.
Forskning om ett hållbart arbetsliv
Maria Albin forskar om hur miljön vi arbetar och lever i påverkar vår hälsa. Särskilt intresserar hon sig för frågor om hållbart arbetsliv.
Forskar om hur kost och livsstil påverkar vår hälsa
Ska man avstå fet fisk för att undvika PCB – eller äta den för att få omega-3? Agneta Åkesson forskar i skärningspunkten mellan flera områden.
Användning och biverkningar av läkemedel
Helle Kieler forskar inom området läkemedelsepidemiologi och är särskilt intresserad av effekter på mor och barn av behandlingar under graviditeten.
eHälsoverktyg som hjälper barn och gravida med övervikt
Marie Löf forskar om hur hälsa kan förbättras och övervikt minskas hos gravida och barn. Hon utvecklar appar som hjälper individen eller familjen att göra viktiga beteendeförändringar i fråga om kost och fysisk aktivitet.
Han forskar för säkrare graviditeter och förlossningar
Olof Stephansson forskar om risker för mor och barn under graviditet och förlossning. Han har bland annat kunnat ge lugnande besked om risker kopplade till fetmakirurgi, antidepressiva läkemedel och covidsmitta vid graviditet.
Han översätter bilder till data
Torkel Brismar forskar om hur röntgenbilder och annan medicinsk avbildning kan översättas till kvantitativa mått. Dessa kan användas för bedömning av till exempel cancer eller benskörhet och hjälpa läkare att fatta rätt beslut.
Hon förändrar bilden av ALS
Mycket av Fang Fangs forskning rör sjukdomen ALS. Hon har sin hemvist i epidemiologi men integrerar gärna andra typer av forskning. Multidisciplinärt samarbete är viktigt för att förstå och på sikt kunna behandla sjukdomen, menar hon.
Effektivare hjälp vid katastrofer
När ett samhälle slagits i spillror av exempelvis en jordbävning vill många hjälpa – men utan samordning och kunskap om vårdbehov blir insatserna ofta missriktade. Johan von Schreeb forskar om hur globala katastrofmedicinska insatser kan bli effektivare.
Vill förstå och använda fysisk aktivitet för hälsa
Hälsovinsterna med att röra på sig är väl kända, men vården behöver bli bättre på att använda fysisk aktivitet som behandling. Det menar Maria Hagströmer som forskar om sambandet mellan aktivitet och hälsa.
Registerforskning om hjärtinfarktpatienter
Tomas Jernberg forskar om skillnaden mellan olika grupper av hjärtinfarktpatienter. Särskilt har han intresserat sig för hjärtpatienter med nedsatt njurfunktion.
Biostatistik bidrar till bättre folkhälsa
Paul Dickman forskar om överlevnaden i cancersjukdomar, med särskilt fokus på statistiska metoder som kan ge viktig information till såväl kliniker som patientgrupper.
Malaria – en evolutionär följeslagare
Akira Kanekos forskargrupp lyckades utrota malaria helt på ön Aneityum i Vanuatu. Nu försöker han göra det igen på några öar i Viktoriasjön, Kenya.