Cirkulation och respiration
Forskning om cirkulation och respiration berör framför allt hjärta, kärl och lungor. Den omfattar flera centrala medicinska områden och sjukdomar med betydande inverkan på människor och samhälle.
Meny för detta område
Teman och fördjupning
Sluta klunka – du dricker inte för lite vatten
Vätska är helt nödvändigt för livet. Men vi behöver inga stora mängder för att hålla oss flytande, tvärtom kan för mycket vätska vara livsfarligt.
Varma dagar utmanar kroppen
Ruggig badtemperatur och besvikna miner när solen går i moln. Svenskar dyrkar sommarens högtryck. Men i framtiden väntas värmeböljorna bli vanligare – och nu behöver vi lära oss om farorna vid höga temperaturer.
Studie visar skillnader i hjärtats fysiologi mellan kvinnor och män
Forskare vid Karolinska Institutet har med hjälp av ny teknik kunnat visa på skillnader mellan genomblödningen i kvinnors och mäns hjärtan. Studiens resultat publicerades i tidskriften Scientific Reports.
Den smutsiga sanningen om dammet
Lite damm har ingen dött av, säger vissa. Jo, damm är livsfarligt säger andra. I själva verket kan inte allt damm dras över en kam. Här är din guide till smutsen på jorden – och på månen.
Barns lungkapacitet förbättrades när luften blev renare
I takt med att luftföroreningarna i Stockholm har minskat så har barns och ungas lungkapacitet förbättrats, visar en ny studie publicerad i European Respiratory Journal. Forskarna från Karolinska Institutet anser att resultaten är viktiga eftersom barns lunghälsa har stor betydelse för risken att utveckla flera kroniska sjukdomar som vuxen.
Rapport från IMM om miljö och hjärtkärlsjukdom
Forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet sammanfattar i denna rapport kunskapsläget när det gäller olika miljöfaktorers påverkan på kardiovaskulär sjukdom.
Avancerad läsning: Forskare följde 8000 patienter med aortadissektion
Det här är en av de största populationsbaserade studierna som gjorts på patienter med aortadissektion. Läs den vetenskapliga artikeln publicerad i juni 2020 i tidskriften European Heart Journal.
Tema: Covid-19
Virussjukdomen covid-19 kan till viss del sägas vara en lungsjukdom. Här hittar du populärvetenskapliga nyheter och fördjupning om den nya coronasmittan som slog till globalt i början 2020.
Tema: Hjärtstopp
Överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus i Stockholms län har stigit från tre till tio procent sedan millenieskiftet. Men fler kan räddas menar forskarna som arbetar med att förbättra alla delar i överlevnadskedjan.
Tema: Högt blodtryck
Minst 1,8 miljoner svenskar har högt blodtryck, så kallad hypertoni. Men trots att blodtrycksmedicinering räknas som en av de viktigaste livräddande behandlingarna är det många går runt med högt blodtryck utan att veta om det. Det enda sättet att ta reda på hur det ligger till är att få blodtrycket mätt.
Podcast: Vad vet du om stroke?
En stroke gör oftast inte ont. Men för den som drabbas är det bråttom att få vård, för varje minut dör 2 miljoner hjärnceller. Hör forskaren och läkaren Michael Mazya berätta hur du känner igen de typiska symtomen, om riskfaktorer och hur forskning förbättrat omhändertagande och behandling.
Nyheter inom cirkulation och respiration
Nyheter inom cirkulation och respiration
Några av våra professorer inom området
Kolesterolets roll i hjärtkärlsjukdom
Uwe Tietge forskar om vad kolesterol gör i kroppen, och varför vissa former av denna molekyl är skadliga och andra skyddande. Målet är att identifiera nya molekylära mål för behandling av kardiovaskulär sjukdom.
Vill förstå och behandla diastolisk hjärtsvikt
Att hjärtsvikt ofta beror på problem i hjärtats avslappningsfas är relativt ny kunskap. Lars Lund forskar om mekanismerna bakom denna sjukdom, diastolisk hjärtsvikt, och hur den kan behandlas.
Söker mekanismerna bakom KOL
Kronisk bronkit och KOL orsakar många dödsfall och mycket lidande globalt. Lena Palmberg har utvecklat modeller av lungvävnad för att förstå vad som händer i kroppen när dessa sjukdomar uppstår.
De första årens betydelse för lunghälsan genom hela livet
Erik Melén forskar om orsaker till lungproblem hos barn och vad som avgör hur sjukdom utvecklas på lång sikt. Målet är ny kunskap och behandlingar för bättre lunghälsa genom hela livet.
Reparerar skadade hjärtan med stamcellsteknik
Kenneth Chien vill utveckla en behandling för skadade hjärtan genom att stimulera befintliga celler i hjärtat att själva reparera skadade delar.
Genetiska varianter bakom hjärtkärlsjukdom
Ewa Ehrenborg studerar hur ackumulering av lipider, fetter, dess koppling till insulinresistens och bristfällig ämnesomsättning.
Riskfaktorernas gemensamma nämnare
Diabetes, övervikt och åldrande innebär ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Men exakt på vilket sätt? Det vill Francesco Cosentino ta reda på.
Förebygger genetiskt orsakade hjärtstopp
Genetiska hjärtsjukdomar ger ofta ingen förvarning. En ung person utan tidigare sjukdomstecken kan plötsligt drabbas av hjärtstopp i löparspåret eller på fotbollsplanen. Kristina Haugaa forskar för att förebygga dessa händelser.
Nya metoder som räddar liv vid hjärtstopp
Jacob Hollenberg forskar för att fler ska överleva hjärtstopp. Han leder KI:s Centrum för Hjärtstoppsforskning, som utvecklar och studerar nya innovativa metoder och behandlingar i hela vårdkedjan vid hjärtstopp.
Bättre behandlingar mot hjärtkärlsjukdom
Magnus Bäck forskar om de molekylära mekanismer som gör att ateroskleros och hjärtklaffsjukdom uppstår och om hur de kan omsättas i klinisk nytta.
Brister i immunsystemet vid KOL och svår/kronisk astma
Eftersom dagens läkemedelbehandling mot både astma och KOL är otillräcklig, krävs nya och mer specifika läkemedel, anser Anders Lindén.
Hjärtinfarkt trots friska kranskärl
Per Tornvalls forskargrupp studerar orsakerna till takotsubo – brustet hjärta – och vilka risker det medför.
Ökad kunskap om blodkärlens funktion
Ulf Eriksson har identifierat en unik mekanism som reglerar blodhjärnbarriären, respektive funnit att ett läkemedel mot cancer kan minska skadorna på denna i samband med stroke.