Cirkulation och respiration
Forskning om cirkulation och respiration berör framför allt hjärta, kärl och lungor. Den omfattar flera centrala medicinska områden och sjukdomar med betydande inverkan på människor och samhälle.
Teman och fördjupning
Sluta klunka – du dricker inte för lite vatten
Sluta klunka – du dricker inte för lite vatten
Vätska är helt nödvändigt för livet. Men vi behöver inga stora mängder för att hålla oss flytande, tvärtom kan för mycket vätska vara livsfarligt.
Tema: Hjärtstopp
Tema: Hjärtstopp
Överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus i Stockholms län har stigit från tre till tio procent sedan millenieskiftet. Men fler kan räddas menar forskarna som arbetar med att förbättra alla delar i överlevnadskedjan.
Den smutsiga sanningen om dammet
Den smutsiga sanningen om dammet
Lite damm har ingen dött av, säger vissa. Jo, damm är livsfarligt säger andra. I själva verket kan inte allt damm dras över en kam. Här är din guide till smutsen på jorden – och på månen.
Astmatiker har DNA-förändringar i immunförsvarets celler
Astmatiker har DNA-förändringar i immunförsvarets celler
Barn med astma har epigenetiska DNA-förändringar i vissa celler i immunförsvaret, enligt en omfattande internationell studie där KI-forskare deltagit.
Gröna grönsaker testas som blodtryckssänkare
Gröna grönsaker testas som blodtryckssänkare
Gröna bladgrönsaker tros vara bra för hjärta och kärl och forskare misstänker att ett tidigare utskällt ämne ligger bakom hälsofördelarna.
Några av våra professorer inom området
Vill förstå och behandla diastolisk hjärtsvikt
Vill förstå och behandla diastolisk hjärtsvikt
Att hjärtsvikt ofta beror på problem i hjärtats avslappningsfas är relativt ny kunskap. Lars Lund forskar om mekanismerna bakom denna sjukdom, diastolisk hjärtsvikt, och hur den kan behandlas.
Söker mekanismerna bakom kronisk lungsjukdom
Söker mekanismerna bakom kronisk lungsjukdom
Kronisk bronkit och KOL orsakar många dödsfall och mycket lidande globalt. Lena Palmberg har utvecklat modeller av lungvävnad för att förstå vad som händer i kroppen när dessa sjukdomar uppstår.
Genetiska varianter bakom hjärtkärlsjukdom
Genetiska varianter bakom hjärtkärlsjukdom
Eva Ehrenborg studerar hur ackumulering av lipider, fetter, dess koppling till insulinresistens och bristfällig ämnesomsättning.
Hjärtinfarkt trots friska kranskärl
Hjärtinfarkt trots friska kranskärl
Per Tornvalls forskargrupp studerar orsakerna till takotsubo – brustet hjärta – och vilka risker det medför.
Bättre behandlingar mot hjärtkärlsjukdom
Bättre behandlingar mot hjärtkärlsjukdom
Magnus Bäck forskar om de molekylära mekanismer som gör att ateroskleros och hjärtklaffsjukdom uppstår och om hur de kan omsättas i klinisk nytta.
Reparerar skadade hjärtan med stamcellsteknik
Reparerar skadade hjärtan med stamcellsteknik
Kenneth Chien vill utveckla en behandling för skadade hjärtan genom att stimulera befintliga celler i hjärtat att själva reparera skadade delar.
Riskfaktorernas gemensamma nämnare
Riskfaktorernas gemensamma nämnare
Diabetes, övervikt och åldrande innebär ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Men exakt på vilket sätt? Det vill Francesco Cosentino ta reda på.
Viktigt att mäta blodtrycket rätt
Viktigt att mäta blodtrycket rätt
Högt blodtryck är enligt WHO den viktigaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom, bland annat förmaksflimmer.
Ökad kunskap om blodkärlens funktion
Ökad kunskap om blodkärlens funktion
Ulf Eriksson har identifierat en unik mekanism som reglerar blodhjärnbarriären, respektive funnit att ett läkemedel mot cancer kan minska skadorna på denna i samband med stroke.
Brister i immunsystemet vid KOL och svår/kronisk astma
Brister i immunsystemet vid KOL och svår/kronisk astma
Eftersom dagens läkemedelbehandling mot både astma och KOL är otillräcklig, krävs nya och mer specifika läkemedel, anser Anders Lindén.
Lindrig njursjukdom ökar risk för följdsjukdomar
Lindrig njursjukdom ökar risk för följdsjukdomar
Att även lindrig njursjukdom innebär kraftigt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom har bara varit känt omkring ett decennium.
Theodor och Tyra på spaning. Vad händer i blodkärlen?
Följ Theodor Kjellingland, 13 år, och Tyra Sekamate, 12 år, till Karolinska Institutet och träffa forskare som på ett enkelt sätt förklarar hur blodkärlen fungerar.