
Cell-, molekylär- och strukturbiologi
Dessa grundläggande forskningsområden berör kunskapen om kroppens minsta beståndsdelar, cellerna, hur de är uppbyggda och hur de fungerar i normaltillståndet och vid sjukdom. Forskningen innefattar studier av gener och deras uttryck, liksom proteiner och andra organiska ämnen och hur de samverkar i den levande cellen.
Meny för detta område
Utvald läsning

De ser skönheten i det allra minsta
Mycket medicinsk forskning kretsar kring små beståndsdelar av vår kropp. Men små molekyler kan ha stor betydelse för hälsan. Möt tre forskare som presenterar varsin favorit.

Nätverksmedicin förklarar det komplexa
Det går att få fram orsakerna till komplexa sjukdomar genom att gestalta dem i form av matematiskt framtagna nätverk. Så hittades exempelvis de bakterier som driver atopiska eksem.

Stora förhoppningar på små bubblor
Exosomer är små bubblor som fungerar som en avancerad kommunikationsväg mellan celler. Men de kan också utnyttjas till behandling och användningsområdena är många.

Allt du vill veta om dina celler
Hundratals internationella forskare ska samarbeta för att kartlägga miljontals celler i kroppens alla vävnader. Målet är att skapa en tredimensionell karta över kroppens alla celltyper och bestämma vilka egenskaper som gör varje celltyp unik. Forskare från KI är med i projektet.

Leva och låta dö – tema celldöd
Varje sekund dör det en miljon celler i dig. På ett dygn blir det ungefär 1,2 kilo celler som dör i din kropp. Men det är inget att oroa sig över. Tvärtom så skulle det verkligt allvarliga vara om cellerna i din kropp inte dog.

Proteinerna som fixar (nästan) allt
Proteiner kan göra vilken uppfinnare som helst grön av avund. Det är proteinerna som får kroppen att fungera. Men det är samma superämnen som gör fel när vi blir sjuka i exempelvis cancer eller Alzheimers sjukdom. Forskarnas uppgift är att få ordning på proteinerna när de krånglar.

Selen – giftet vi inte kan vara utan
Ett sällsynt spårämne från berggrunden visade sig vara en förutsättning för mänskligt liv. Sedan upptäckten av selen för 200 år sedan har forskare försökt förstå mer.
KI-professorn Elias Arnér forskar om hur selenproteinet tioredoxinreduktas är kopplat till cancerutveckling.

AI tar strukturbiologin till nästa nivå
Maskininlärning kan användas för att få insikter om molekylära händelser som ändrar formen på proteiner efter att de har skapats, vilket reglerar deras förmåga att interagera med varandra. Forskarna tror att AI I framtiden kan ge oss möjligheter att exakt simulera mycket komplexa biologiska scenarier och utnyttja informationen för behandling.

Forskaren som vill ha kul
Glada människor jobbar bättre, tror Óskar Fernández-Capetillo som tycker forskning ska vara roligt. På köpet hoppas han hjälpa patienter med cancer och ALS. Möt professorn som undviker att blir kär i sina projekt – men älskar forskning.
Podden Medicinvetarna

Hur funkar gensaxen?
Nobelpriset i kemi 2020 gick till forskarna bakom gensaxen crispr/cas9. I det här avsnittet av Medicinvetarna berättar Fredrik Lanner om hur upptäckten påverkat forskningen och möjligheten att utveckla nya behandlingar.

Har du neandertal-gener?
Vi vet numera att den moderna människan bär på gener från neandertalarna – till exempel genvarianter som påverkar risken att bli allvarligt sjuk i covid-19. KI-forskaren Hugo Zeberg berättar om hur den här forskningen går till och vad man ska ha den till.

Vad gör alla celler?
Trodde du att vi redan kände till alla kroppens celler och deras funktioner? Icke. Kartläggningen pågår för fullt och nya celler hittas faktiskt hela tiden. Professor Sten Linnarsson berättar mer.
Nyheter inom cell-, molekylär- och strukturbiologi
Några av våra professorer inom området

Läkemedelstransport med kroppsegna blåsor
Att transportera läkemedel till rätt plats i kroppen, och in i rätt celler, är en svår utmaning. Samir EL Andaloussi forskar om hur så kallade exosomer, små blåsor som naturligt sköter transporter mellan celler, kan användas för denna uppgift.

Konsten att vika DNA
DNA-origami handlar om hur DNA kan användas som byggmaterial för konstruktioner i nanoskala. Björn Högberg har förbättrat denna teknik och använder den till både grundforskning och utveckling av kliniska applikationer.

Förändrar vår bild av långvarig smärta
Att leva med långvarig smärta är en svår prövning – inte minst eftersom bra behandlingar i stor utsträckning saknas. Camilla Svensson forskar om mekanismerna bakom långvarig smärta och hur den kan angripas på nya, mer effektiva sätt.

Studerar exosomers funktion och nytta
Exosomer, små partiklar som utsöndras av celler, är involverade i viktiga processer i kroppen och skulle kunna utnyttjas kliniskt, bland annat för bättre cancerbehandlingar. Susanne Gabrielsson är en av veteranerna i detta unga forskningsfält.

Forskar om åldrandets mekanismer i cellen
Maria Eriksson har upptäckt genen som orsakar för tidigt åldrande hos barn. Idag forskar hon om åldrandets genetiska orsaker och har visat att våra stamceller samlar på sig mer mutationer under livet än vad som tidigare varit känt.

Proteinkomplex avgör vid celldelningen
Camilla Björkegren har fokuserat på proteinkomplex som hjälper till att lösa upp de spänningar som bildas i DNA under kopieringen, respektive håller ihop de båda kromosomkopiorna fram till celldelningsögonblicket.

Intresserad av Frizzled-receptorer
Att förstå det cellulära samtalet precis vid cellens yta, det är vad Gunnar Schulte vill. Han är särskilt intresserad av hur Frizzled-receptorer fungerar och nya behandlingar mot sjukdomar om cancer och fibros.

Mekanismer för liv och död nära besläktade
Bertrand Joseph är professor i molekylär cancerbiologi med inriktning mot celldöd vid Institutet för miljömedicin. Han forskning handlar om beslut på liv och död på cellulär nivå.

Hans upptäckt sprider ljus över MS
Gonçalo Castelo Branco forskar om de celler som producerar den nödvändiga isoleringen runt våra nervceller. Han har gjort en oväntad upptäckt som kan hjälpa till att förklara hur MS uppstår och i förlängningen leda till nya behandlingar.

Nya sätt att behandla sjukdom i näthinnan
Anders Kvanta forskar om cell- och genterapier mot sjukdomar i näthinnan som idag saknar effektiv behandling. Hans upptäckt att sjuklig nybildning av blodkärl i näthinnan är beroende av tillväxtfaktorn VEGF har räddat synen för miljoner människor.

Han tar debatten om vitaminpillren
Martin Bergös forskning om så kallade CAAX-proteiner har visat sig relevant för en rad sjukdomar, som cancer, reumatism, hjärtkärlsjukdom och accelererat åldrande. Men hans största upptäckt hittills är att vitaminer kan försämra prognosen för cancerpatienter.

Molekylär patolog med fokus på cancer och pedagogik
Katalin Dobra forskar om cancer i lungorna och särskilt den roll som proteinet Syndecan-1 spelar. Utbildning är en viktig del av hennes professur och hon är ansvarig för patologiämnet i den nya läkarutbildningen.

Studerar sambandet aktivitet och hälsa
Vi mår bra av att röra på oss, men vi vet fortfarande bara lite om varför. Jorge Ruas forskar om hur detta samband ser ut på molekyl- och gennivå. Han hoppas att forskningen på sikt kan bidra till bättre behandlingar.

Befruktning på molekylär nivå
Hur blir barn till på molekylnivå? Det försöker Luca Jovine svara på i sin forskning. Kunskapen om befruktningens mekanismer kan på sikt leda till både nya preventivmedel och nytt hopp för barnlösa.

Biomarkörer ska hjälpa läkare välja rätt läkemedel
Janne Lehtiö använder masspektrometri för att förstå mer om hur proteiner samspelar i våra kroppar och hur de förändras.

Enkelcellsanalys en ny teknik
Med enkelcellsanalys kan forskarna göra det som tidigare var omöjligt: studera genernas aktivitet i en enskild cell. Sten Linnarsson använder tekniken för att kartlägga celltyper i hjärnan och för att förstå de system som reglerar våra celltyper.

Kartlägger proteiners tredimensionella struktur
Adnane Achour undersöker och visualiserar proteiner som är viktiga vid infektions- och cancersjukdom samt immunologiskt svar.