Cancer och hematologi
Karolinska Institutet har en central position inom cancerforskningen i världen. Forskningens främsta mål är att se till att så få människor som möjligt drabbas eller dör av cancer. Forskningen täcker alla områden från studier av små molekyler till omfattande undersökningar bland stora populationsgrupper. En stor del av forskningen finansieras med stöd av externa organisationer, så som Cancerfonden och Barncancerfonden.
Cancerforskning KI
Cancerforskning KI
Cancerforskning KI är en paraplyorganisation som samlar omkring 250 forskargrupper verksamma vid KI:s olika institutioner och campusområden. Det strategiska arbetet är indelat i fem teman: forskning, undervisning, ”outreach”, samverkan med akademi och sjukvård, samt industrisamverkan. Målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som snabbt kan omsättas till nytta för patienter och samhälle. Om du vill veta mer om vår forskning inom cancer och hematologi så är Cancerforskning KI en bra början.
Teman och fördjupning
Gyllene tider för genetikern
Gyllene tider för genetikern
En teknikintresserad diplomat som befinner sig mitt i genetikens guldålder. Richard Rosenquist Brandells mål är att vi äntligen ska få individanpassade läkemedel för alla i cancervården.
"Dags att införa fysisk aktivitet i cancervården"
"Dags att införa fysisk aktivitet i cancervården"
Motion under behandlingen kan öka livskvaliteten och mildra den extrema trötthet som drabbar många patienter med bröstcancer. Det visar Yvonne Wengström i sin forskning.
Hon vill hindra cancerns uppkomst
Hon vill hindra cancerns uppkomst
Elisabete Weiderpass forskar med världen som arbetsplats och blev nyligen chef för WHO:s institut för cancerforskning. Drivkraften? Att minska lidandet som cancer orsakar.
Hon räknar varje steg
Hon räknar varje steg
Varje år ökar förekomsten av tjock- och ändtarmscancer i Sverige. Kirurgen och professorn Anna Martling arbetar för att förbättra prognosen och livskvaliteten för de drabbade. Nu testar hon om vanliga huvudvärkstabletter kan bli nästa steg.
Tema: Barncancer
Tema: Barncancer
Mycket av dagens barncancerforskning syftar till att bota så många som möjligt men samtidigt minska risken för långvariga biverkningar av behandlingen.
Tema: Bröstcancer
Tema: Bröstcancer
Varje dag insjuknar mellan 15 och 20 svenska kvinnor i bröstcancer – kvinnans vanligaste cancersjukdom. Vårt tema om bröstcancer handlar om hur forskarna ska minska dödligheten i sjukdomen.
Tema: Prostatacancer
Tema: Prostatacancer
Varje år får runt 10 000 svenska män beskedet att de har prostatacancer och varje år dör omkring 2 500 personer i sjukdomen. Läs mer om KI:s forskning inom området.
Frågor och svar om HPV och tonsillcancer
Frågor och svar om HPV och tonsillcancer
På väg mot friskare lungor
På väg mot friskare lungor
Lungcancer är den cancerform som dödar ojämförligt flest svenskar varje år. Det främsta skälet till den dåliga prognosen är att den ofta upptäcks för sent när tumören redan harbörjat avge metastaser.
Nytt kompetenscentrum behandling av cancer
Nytt kompetenscentrum behandling av cancer
Karolinska Institutet beviljas medel av Vinnova för att starta ett nytt kompetenscentrum. Fokus vid centret blir att utveckla nästa generations immunterapi baserad på NK-celler för behandling av cancer.
Tidslinjen: Blodtransfusioner
Tidslinjen: Blodtransfusioner
Det livgivande blodet har under människans historia betraktats som något mystiskt. Men tack vare forskning kan vi i dag rädda liv genom att ge blod mellan människor.
I den sjukes skugga
I den sjukes skugga
Att vara nära anhörig till en svårt sjuk person kan många gånger vara ett hårt arbete rent fysiskt, men framför allt är det alltid en kraftig psykisk påfrestning. Forskning visar att nära anhöriga till patienter med svåra sjukdomar som cancer själva riskerar att bli sjuka.
Från podden Medicinvetarna
#15: Hur farlig är solen?
#15: Hur farlig är solen?
Svenskar gillar att vara i solen mer än andra nationaliteter. Samtidigt ökar den farligaste formen av hudcancer. Hör professorerna Johan Hanssons och Yvonne Brandbergs råd om hur vi ska umgås med vår älskade sol.
#19: Cancer: Kan gentest hjälpa?
#19: Cancer: Kan gentest hjälpa?
Avsnitt 19 innebär en världspremiär – för första gången är Medicinvetarna inspelat live inför publik. Gästen är professor Richard Rosenquist Brandell, och ämnet precisionsmedicin.
#25: Vem har HPV?
#25: Vem har HPV?
Professor Tina Dalianis har ägnat en stor del av karriären åt att förstå HPV och slåss för införandet av vaccination.
#62: Kan bröstcancer förebyggas?
#62: Kan bröstcancer förebyggas?
Genom tidig identifiering av kvinnor med hög risk för bröstcancer vill professor Per Hall förhindra att cancern ens uppstår. Hör honom berätta om läkemedelsbehandling i preventivt syfte för att minska bröstcancer hos kvinnor med störst risk att drabbas.
Nyheter inom cancer och hematologi
Några av våra professorer inom området
Biostatistiker med fokus på bröstcancer
Biostatistiker med fokus på bröstcancer
Keith Humphreys utvecklar och använder statistiska metoder för epidemiologisk forskning. Han intresserar sig särskilt för riskbedömning kopplat till bröstcancer samt för att studera effektiviteten i screening med mammografi.
Studerar exosomers funktion och nytta
Studerar exosomers funktion och nytta
Exosomer, små partiklar som utsöndras av celler, är involverade i viktiga processer i kroppen och skulle kunna utnyttjas kliniskt, bland annat för bättre cancerbehandlingar. Susanne Gabrielsson är en av veteranerna i detta unga forskningsfält.
Anatomisk karta förbättrar behandling och operation
Anatomisk karta förbättrar behandling och operation
Lennart Blomqvist forskar inom avbildning av cancer och har varit med och utvecklat en metod för bedömning av segmentell leverfunktion med magnetkamerateknik.
Letar efter substanser som är effektiva mot cancerceller
Letar efter substanser som är effektiva mot cancerceller
Sonia Lain letar efter molekyler som kan utvecklas till framtida cancerbehandlingar. Hon letar efter substanser som är effektiva mot cancerceller men mer skonsamma mot frisk vävnad.
p53 – genomets väktare
p53 – genomets väktare
Sir David Lane upptäckte poteinet p53 i slutet av 1970-talet. Proteinet, vars uppgift är att upptäcka och förhindra genförändringar, har en nyckelfunktion i kroppens försvar mot cancer.
Han vill hitta sårbarheten hos cancer
Han vill hitta sårbarheten hos cancer
Jiří Bárteks forskning handlar om de olika kontrollsystem som cellen har för att undvika skador.
Tidig urskiljning av olika former av sköldkörtelcancer
Tidig urskiljning av olika former av sköldkörtelcancer
Jan Zedenius forskar om cancer i sköldkörteln. Han vill förstå skillnaderna mellan olika former av sjukdomen så att alla patienter kan få den behandling som passar dem bäst.
Bättre behandling av cancer i matstrupe och magsäck
Bättre behandling av cancer i matstrupe och magsäck
Magnus Nilsson forskar om bättre behandlingar mot cancer i matstrupe och magsäck. Syftet är att göra behandlingarna både effektivare och mer skonsamma.
Utforskar immunförsvarets förmåga att bekämpa cancer
Utforskar immunförsvarets förmåga att bekämpa cancer
Stephan Mielke forskning handlar om hur det egna immunförsvaret kan utnyttjas för att bekämpa cancer och om förbättrade metoder vid transplantation av blodstamcelle.