Cancer och hematologi

Mycket av dagens barncancerforskning syftar till att bota så många som möjligt men samtidigt minska risken för långvariga biverkningar av behandlingen.

Varje dag insjuknar mellan 15 och 20 svenska kvinnor i bröstcancer – kvinnans vanligaste cancersjukdom. Vårt tema om bröstcancer handlar om hur forskarna ska minska dödligheten i sjukdomen.

Varje dag dör tio svenskar i lungcancer, den cancerform som tar flest liv av alla i Sverige. Men nu kommer nya behandlingar som ökar överlevnaden samtidigt som rökning och andra riskfaktorer minskar.

Varje år får runt 10 000 svenska män beskedet att de har prostatacancer och varje år dör omkring 2 500 personer i sjukdomen. Läs mer om KI:s forskning inom området.

Med dagens behandlingar kan blödarsjuka leva ett normalt liv. Men vad innebär decennier av medicinering för dem när de blir äldre? Jovan Antović forskar om blodkoagulation, blödarsjuka och särskilt äldre blödarsjukas hälsa.

Utbudet av cancerterapier växer snabbt, men det är ofta svårt att i förväg veta vilket läkemedel som kommer att hjälpa i det enskilda fallet. Rimma Axelsson använder avbildning med PET för att avgöra vilken patient som kan dra nytta av vilken medicin

Katalin Dobra forskar om cancer i lungorna och särskilt den roll som proteinet Syndecan-1 spelar. Utbildning är en viktig del av hennes professur och hon är ansvarig för patologiämnet i den nya läkarutbildningen.

Hjärnforskaren Ola Hermanson vill dels förstå den friska hjärnans utveckling, dels lägga grunden för bättre behandlingar mot allvarliga sjukdomar. Han är gärna med och driver teknikutvecklingen, bland annat inom så kallad bioprinting.

Lymfom är en vanlig cancerform som finns i många varianter. Karin Ekström Smedby kartlägger sjukdomens epidemiologi, från riskfaktorer till överlevnad. Hon forskar också om nya markörer som kan leda till effektivare behandling för patienterna.

Munnens bakterieflora orsakar inte bara tandsjukdomar utan inverkar också i allvarlig sjukdom i andra delar av kroppen. Margaret Sällberg Chen forskar om detta, i synnerhet kopplingen till cancer.

Keith Humphreys utvecklar och använder statistiska metoder för epidemiologisk forskning. Han intresserar sig särskilt för riskbedömning kopplat till bröstcancer samt för att studera effektiviteten i screening med mammografi.

Exosomer, små partiklar som utsöndras av celler, är involverade i viktiga processer i kroppen och skulle kunna utnyttjas kliniskt, bland annat för bättre cancerbehandlingar. Susanne Gabrielsson är en av veteranerna i detta unga forskningsfält.

Stephan Mielke forskning handlar om hur det egna immunförsvaret kan utnyttjas för att bekämpa cancer och om förbättrade metoder vid transplantation av blodstamcelle.

Prostatacancer orsakar många dödsfall samtidigt som även överbehandling är ett betydande problem. Martin Eklund utvecklar metoder för individualiserad diagnostik och behandling för att minska dödligheten och överbehandlingen.

Johan Hartman utvecklar nya metoder inom patologi för att till exempel förutsäga behandlingssvar och bedöma återfallsrisk. Metoderna sträcker sig från att odla tredimensionella tumörmodeller till riskbedömning med hjälp av AI.

Sonia Lain letar efter molekyler som kan utvecklas till framtida cancerbehandlingar. Hon letar efter substanser som är effektiva mot cancerceller men mer skonsamma mot frisk vävnad.

Lars E Eriksson forskar om tidigare upptäckt av lungcancer, genom kartläggning av tidiga symtom och biomarkörer. Han forskar också om organisationsfrågor i vården samt om stigma och livskvalitet hos patienter med kroniska infektioner som hiv.

Lennart Blomqvist forskar inom avbildning av cancer och har varit med och utvecklat en metod för bedömning av segmentell leverfunktion med magnetkamerateknik.

Sir David Lane upptäckte poteinet p53 i slutet av 1970-talet. Proteinet, vars uppgift är att upptäcka och förhindra genförändringar, har en nyckelfunktion i kroppens försvar mot cancer.

Jiří Bárteks forskning handlar om de olika kontrollsystem som cellen har för att undvika skador.

Jan Zedenius forskar om cancer i sköldkörteln. Han vill förstå skillnaderna mellan olika former av sjukdomen så att alla patienter kan få den behandling som passar dem bäst.

Magnus Nilsson forskar om bättre behandlingar mot cancer i matstrupe och magsäck. Syftet är att göra behandlingarna både effektivare och mer skonsamma.