Att göra i coronatider
Vid Karolinska Institutet pågår för närvarande över 350 forskningsprojekt som på något sätt kan kopplas till det nya coronaviruset och covid-19-pandemin. Ett stort antal vetenskapliga artiklar har också publicerats inom området sedan början av 2020. Här är sju saker som forskarna har på sin att-göra-lista.
Text: Ola Danielsson, först publicerat i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 3/2020.
1. Förstå sjukdomen
Några angreppsätt är att …
Göra en atlas. Forskare kartlägger hur olika immunceller beter sig när viruset tagit sig in kroppen. Tidiga resultat visar att många med covid-19 uppvisar så kallad T-cellsimmunitet och att personer med svår infektion har en särskild typ av NK-cellsaktivitering.
Bygga en biobank. Med sparade prover kan kunskapen växa.
Studera överreaktioner. Hos svårt sjuka covid-19-patienter har flera celltyper identifierats med en central funktion i immunförsvarets reaktion.
Mer läsning:
Nordstjernan AB donerar 9,4 miljoner kronor till ny biobank för forskning om covid-19
Karolinska KI/K COVID-19 Immune Atlas
2. Ordna tester
Det behövs bland annat …
Enkla tester. Forskare utvecklar test som skippar dyra reaktionssteg och därmed blir billigare samt tester som fungerar i hemmamiljö.
Storskaliga tester. I ett projekt ska forskare utveckla covid-19-tester i stor skala för att kunna följa hur viruset muterar i befolkningar.
Prognostiska tester. Ett blodprov vid sjukhusinläggning kan förutspå allvarlig covid-19 enligt en studie.
Exempel på läsning:
Billigare och snabbare att testa för covid-19
Utveckling av masstester med mål att kartlägga det nya coronaviruset
Virus i blodet kan förutspå allvarlig covid-19
3. Stoppa infektionen
Forskarna satsar på att …
Ta fram vaccin. Gärna ett vaccin som slår brett och kan hjälpa även mot framtida coronavirus.
Möt några av våra forskare:
Nya coronaviruset blev hans fulla fokus
Poddintervju med vaccinforskaren Matti Sällberg
Populärvetenskapligt tema om vaccinforskning
4. Förbättra måendet
Genom att bland annat …
Fråga befolkningen. Studien Omtanke2020 kartlägger pandemins påverkan på människors psykiska hälsa genom regelbundna enkäter och registerutdrag. Studien kan bli en av världens största i ämnet.
Hindra självmord. En global studie undersöker pandemins påverkan på psykisk hälsa och självmordstal och om socialt stöd kan förebygga självmord.
Några projekt:
KI leder stor studie om psykisk hälsa i pandemins kölvatten
Studie för att förebygga självmord
Digital KBT effektiv mot svår oro över covid-19
5. Fixa behandling
Exempel på strategier är …
Prova med blodplasma. Kliniska studier pågår för att ta reda på om blod från tillfrisknade kan hjälpa sjuka.
Ta fram antikroppar. Flera projekt försöker få fram de bästa antikropparna, bland annat från blodplasma från tillfrisknade, att använda som medicin.
Lura viruset. Forskare försöker få viruset att fastna på en läkemedelsmolekyl istället för på en receptor som leder in i kroppens celler.
Använda vad man har. Med hjälp av bland annat AI söker forskare bland befintliga mediciner som skulle kunna hjälpa mot covid-19. Två mediciner mot ledgångsreumatism visar lovande effekt.
Höja trycket. Kan en kort behandling med en extremt hög halt syrgas i en tryckkammare hjälpa mot covid-19 med lunginflammation? Forskning ska ge svar.
Exempel på läsning:
Jakten på antikroppar mot coronaviruset
Försök inleds att ge blodplasma från tillfrisknade covid-19-patienter
Nano-antikropp mot covid-19-infektion identifierad av forskare
KI-forskare ska utvärdera effekten av hyperbar syrgasbehandling mot covid-19
Läkemedel mot reumatism kopplat till minskad dödlighet hos covid-19-patienter
6. Kartlägga risker
Tre sätt är att …
Studera riskgrupper. Hög ålder, hjärt-kärlsjukdom, cancer, KOL, astma och diabetes är enligt WHO riskfaktorer för svår covid-19. Nu tar forskare fram kunskap kring hur riskgrupper kan skyddas.
Leta gener. Ett internationellt konsortium som i Sverige koordineras från Karolinska Institutet ska hitta genvarianter som kan ge svår covid-19 eller tvärtom skydda mot infektionen.
Följa upp unga vuxna. De drabbas inte särskilt hårt, men hur fungerar immuniteten och vilka är långtidseffekterna? Det klassiska BAMSE-projektet som pågått sedan 1994 ska användas för att besvara frågorna.
Exempel på läsning:
Immunologisk orsak till svår covid-19 identifierad
Skörhet bättre mått än ålder för att förutsäga covid-19-överlevnad
Genvariant från neandertalare medför ökad risk för svår covid-19
Uppföljning av av covid-19 på gång inom BAMSE-projektet
7. Ta reda på mer!
Det återstår att svara på många frågor. Hur påverkas till exempel arbetslivet och hur är det att föda barn under en pandemi? Studier pågår.
Exempel på läsning:
Anslag till forskning om arbetslivet under coronapandemin
Studier om barnafödande under pandemin