Anders Björkman: "Vi var helt besatta"

Tre månader blev till nio då Anders Björkman vägrade ge upp. Han visste att det var möjligt och att utrota smittkoppor en gång för alltid.

Anders Björkman”Jag befann mig i ett av de fattigaste distrikten i Indien för att utrota smittkoppor, en av världens mest fruktade sjukdomar. Det var en väldigt smittsam virussjukdom med hög dödlighet men tack vare stora internationella insatser så hade den nu begränsats till Indien, Bangladesh och ett litet område i Afrika. En dag fick vi rapport om en isolerad by bortom en flod där ett stort antal invånare dött i smittkoppor de senaste veckorna. När jag kom dit möttes jag av ett nyfött spädbarn med smittkoppor som någon lämnat ensam att dö ute i solen. När jag sedan gick runt i byn upptäckte jag smittade i var och varannan hydda. Detta var det mest dramatiska utbrott jag sett. Jag bad att få tillgång till skolan i byn som gjordes om till vårdplats där vi la in alla sjuka och behandlade så gott det gick. Många dog men efter att ha vaccinerat hela byn fick vi bukt med smittkopporna och inga fler fall dök upp där efter det. När mitt distrikt var smittfritt åkte jag vidare till Bangladesh och något år senare blev smittkoppor den första infektionssjukdom människan har lyckats utrota. Global utrotning av smittkoppor och malaria lanserades samtidigt redan på 1950-talet och medan smittkopporna blev en stor bedrift blev malaria ett stort misslyckande. Idag arbetar jag och min forskargrupp för att vi ska kunna kontrollera och få ned dödligheten i malaria och på ön Zanzibar, utanför Tanzania, har vi lyckats minska spridningen med runt 98 procent. Vi vill visa att det går att eliminera malaria även i områden där sjukdomen varit mycket utbredd och att helt utrota sjukdomen till 2050, ett mål som Gates foundation satt upp, tror jag är fullt rimligt”

Namn: Anders Björkman

Titel: Senior professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet

Forskar om: Malaria

Text: Frida Wennerholm. Publicerat i Medicinsk Vetenskap 2/2015.

Infektionsmedicin