Populärt piller med tveksamt rykte

På 1960-talet kom rapporter om att en del kvinnor kunde få psykiska besvär av p-piller.

– Det togs på allvar, men forskningen fick fokus på risken för att insjukna i depression. Studierna visade att det inte fanns någon ökad risk för självmord, eller att bli intagen på psykiatrisk klinik, och då var man nöjd med det. Att forska på andra psykiska besvär var inte intressant, berättar Inger Sundström Poromaa, professor i gynekologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet.

Med tanke på att så många kvinnor använder p-piller, och att så många berättar om olika biverkningar, så finns det anmärkningsvärt lite forskning om hur pillren påverkar kvinnors livskvalitet.

– Det beror på att läkemedelsbolagen till stor del styr forskningen. Det ligger inte i deras intresse att jämföra p-piller med placebo för att få veta mera om biverkningar, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor på institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

Hon har lett en av de få studier som gjorts på området och resultatet publicerades i våras. 340 friska kvinnor fick tre månaders behandling med det vanligaste kombinerade p-pillret i Sverige eller verkningslösa piller. Varken försöksledarna eller försökspersonerna visste vem som fick vad. Kvinnorna som fick p-piller angav signifikant lägre livskvalitet än de som fick placebo. Det gällde både livskvalitet i stort och mer specifika aspekter som energinivå och självkontroll. Däremot såg man inte någon signifikant påverkan på nedstämdhet.

– Ja, så är det verkligen. Vi har gjort en studie som visar att 57 procent av svenska kvinnor inte kan nämna en enda positiv hälsoeffekt av preventivmedel. Samtidigt vet vi sedan länge att hormonella preventivmedel minskar blödningar, mensvärk och risken för vissa typer av cancer, säger Helena Kopp Kallner, överläkare och forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, vid Karolinska Institutet.

Hon hänvisar till undersökningar som visar att 75 procent av svenska kvinnor tar värktabletter i samband med menstruation, och att 9-13 procent har rikliga menstruationer. En del blöder så mycket att de får blodbrist.

– Många kvinnor lever med föreställningar om att det är det som är det naturliga, det ska göra ont, man ska blöda. Det är en del av att vara kvinna. Men det finns inget naturligt med att ha mens 12 gånger om året under en stor del av livet, det är ett totalt missförstånd! Det normala är att vara gravid och amma. Mensen är ju en signal om att det är dags att bli gravid igen, fortsätter hon.

Helena Kopp Kallner är kritisk till att många kvinnor fortfarande tar p-piller med en veckas uppehåll, eftersom det är så pillerkartorna är markerade. Hon och många andra läkare rekommenderar det som kallas långcykelanvändning, att man tar p-piller kontinuerligt tills man får en genombrottsblödning. Då gör man uppehåll i fyra dagar. Det ger bättre humör och mindre blödningar.

– Det bästa är att ta p-piller kontinuerligt. Det finns inga nackdelar med det, tvärtom. Vi måste ha fokus på vad som är bäst för kvinnan, hur man minskar problem med blödning, smärta och begränsningar av vardagslivet på bästa sätt, säger hon.

P-pillrens svaghet är att det är så lätt att glömma bort att ta dem, eller att man avstår från dem när man upplever att de ger biverkningar. Många oönskade graviditeter har uppkommit samtidigt som det ligger p-piller i byrålådan.

– Vi som arbetar med kvinnor och preventivmedel har fokus på att komma bort från p-pilleranvändning och istället föreslå hormonella preventivmedel som p-stav eller spiral. Det är inte för att p-piller kan ge humörsvängning utan för att preventivmedel som man inte behöver komma ihåg att ta är mycket effektivare, säger Inger Sundström Poromaa.

Siffror från Socialstyrelsen visar på en tydlig trend: Under år 2016 valde drygt 13 000 flickor mellan 15 och 19 år att sätta in en spiral eller p-stav. Jämfört med 2013 är det en ökning med 46 procent. Under samma period minskade antalet flickor i samma ålder som hämtade ut p-piller med 13 procent.

Det finns stort behov av fortsatt forskning om hur p-piller påverkar kvinnors livskvalitet. Det är dock svårt att få finansiering. Forskarna har också växande problem med att rekrytera försökspersoner till kliniska studier, människor är allt mer upptagna och allt färre vill ta sig tid att delta i forskningsprojekt.

– Jag skulle vilja göra en studie om vilka p-piller som ger minst humörpåverkan på kvinnor som lider av psykisk ohälsa. Det är ett jättestort problem för dem och vi behöver mer kunskap för att kunna ge dem bra råd, säger Inger Sundström Poromaa.