Tidslinjen: Parkinsons sjukdom en kamp mot förlorade nervceller

Skakningar, långsamma rörelser, stelhet och symtom som inte syns. I tusentals år har Parkinsons sjukdom påverkat människors liv. Idag vet vi mer om orsakerna men fortfarande finns inget botemedel.

Text: Matilda Skoglöw för tidningen Medicinsk Vetenskap nr 1/2022

Parkinsons sjukdom är vår näst vanligaste neurologiska sjukdom, efter Alzheimers sjukdom, med drygt 6 miljoner drabbade världen över. Det finns inga prover som kan avgöra om en patient lider av Parkinsons sjukdom, i stället ställs diagnosen genom att observera symtom som minskad rörlighet, stelhet och skakningar. De motoriska symtomen vid sjukdomen beror på att nervceller i hjärnan som tillverkar dopamin långsamt förstörs. 

Följ hur kunskapen om Parkinsons sjukdom har utvecklats genom historien:

1000 f.Kr. Ayurveda. Symtom som tyder på Parkinsons sjukdom beskrivs i Charaka Samhita, en indisk text om ayurveda. Liknande beskrivningar finns i andra antika dokument från exempelvis Kina och Romarriket.

1817 Debutbok. Den brittiske läkaren James Parkinson ger ut boken An Essay on the Shaking Palsy. Det är den första noggranna beskrivningen av sjukdomen som senare kommer att uppkallas efter honom.

Old portrait of James Parkinson.
James Parkinson (1755-1824). Foto: Creative Commons CC0

1872 Parkinsons sjukdom. Den franske neurologen Jean-Martin Charcot föreslår namnet Parkinsons sjukdom och beskriver förlångsamning som ett huvudsymtom. 

1886 Riskgrupp. Att män löper en större risk att drabbas av Parkinson uppmärksammas av William Richard Gowers. Han beskriver sina patienter, publicerar illustrationer och förordar bland annat odört och cannabis som medicin mot skakningar.

1912 Ansamling. I Tyskland upptäcker Fritz Heinrich Lewy avvikande kluster av proteiner i hjärnan hos personer som dött av Parkinson. Dessa kluster får senare namnet Lewykroppar och visar sig även ha samband med demens.

1919 Mitthjärnan. Substantia nigra är den första delen av hjärnan som kopplas samman med Parkinsons sjukdom. I området finns majoriteten av hjärnans dopamintillverkande nervceller. Bakom upptäckten står bland andra Konstantin Tretiakoff.

1960 Dopaminförlust och medicin. Ehringer och Hornykiewicz visar att människor som dött av Parkinson hade svår brist på dopamin i sina hjärnor. Året efter ges för första gången L-dopa till patienter, en medicin som i kroppen omvandlas till dopamin.

Structural image of the protein alpha-synuclein.
Proteinet alfasynuklein. Bild: The Human Protein Atlas

1997 Ärftlighet och alfasynuklein. Proteinet alfasynuklein blir den första genetiska faktorn att identifieras som en orsak till Parkinson. Upptäckten görs genom studier av en italiensk familj och grekiska släkter där sjukdomen är ärftlig. Samma år upptäcks att alfasynuklein är huvudbeståndsdel i Lewykroppar.

1997 Djup hjärnstimulering. Högfrekvent hjärnstimulering av specifika hjärnstrukturer ger kraftig symtomlinding vid svår Parkinsons sjukdom.

2000 Nobelpris. Den svenske farmakologen Arvid Carlsson tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin upptäckt från 1958: att dopamin är en signalsubstans i hjärnan. Upptäckten bidrog till L-dopa behandling.

2020-tal Stamceller. En forskargrupp rapporterar att de genomfört ett första försök att transplantera stamceller till en Parkinsonsjuk mans hjärna. Stamcellerna togs från mannen själv och omvandlades till dopamintillverkande celler.

Framtida utmaningar

Bättre förstå icke-motoriska symtom

Parkinsons sjukdom förknippas ofta med skakningar och svårigheter att röra kroppen. Det kan handla om försämrad sömn, nedstämdhet eller stresskänslighet. En framtida utmaning är att få bättre förståelse för dessa symtom och vidareutveckla behandlingar.

Utveckla bromsterapier 

Idag finns flera behandlingar mot Parkinson som lindrar sjukdomens symtom men det som saknas är en medicin som bromsar själva sjukdomsförloppet. Med en sådan medicin skulle behandlingar mot Parkinsons sjukdom kunna sättas in tidigt, innan förlusten av nervceller i hjärnan är så stor. Det öppnar också möjligheten för screening av patienter som bär på särskilda genmutationer som visat sig öka risken för Parkinson sjukdom.

Återskapa förlorade nervcellskretsar

Vid Parkinsons sjukdom förstörs gradvis nervceller i hjärnan. En framtida utmaning är inte bara att bromsa sjukdomen utan att även återställa de nervceller som gått förlorade sedan patienten drabbats av Parkinsons sjukdom. Man har lyckats med det i djurmodeller av parkinsonism.

Källor

‘The History of Parkinson’s Disease: Early Clinical Descriptions and Neurological Therapies’, 2011, Cold Spring Harbor Perspectives in Medicine, Goetz CG,  ‘Milestones of Parkinson’s Disease Research: 200 Years of History and Beyond’, 2017, Neuroscience Bullentin, Li S & Le W, ‘ A secret experiment revealed: In a medical first, doctors treat Parkinson’s with a novel brain cell transplant’, 2020, Begley S, STAT, ‘Parkinsons sjukdom – heterogen och komplex i sitt kliniska uttryck’, 2020, Läkartidningen, thescienceofparkinsons.com.

Lyssning