Medicinvetarna: #121: Kan AI ge bättre hälsa?

Artificiell intelligens, AI, testas inom flera medicinska områden, exempelvis för att identifiera bröstcancer från mammografibilder eller för att göra en första bedömning av patienter inom akutsjukvården, så kallad triagering. Men de potentiella användningsområdena är många. AI är till exempel bra på att hitta enstaka värden eller händelser som avviker i stora material eller som plötsligt förändras.

– Här kan troligen medicinen lära från andra områden, till exempel hur kustbevakningen detekterar möjliga smugglarbåtar genom att de beter sig på ett avvikande sätt. AI kan med liknande metoder visa sig vara duktig på att upptäcka anomalier i vårdsituationer utan att i förväg vara tränad på det, säger Magnus Boman, professor vid KTH och anknuten forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet samt University College London.

Hans forskning handlar om hur AI kan användas inom bland annat medicin och forskning och han leder ett projekt som kartlägger AI-användning vid Karolinska Institutet. I avsnitt #121 av Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna ger han sin syn på tänkbara användningsområden och etiska utmaningar.

– AI är extremt användbart inom byråkrati och administration för att hitta optimala sätt att ordna olika processer, som exempelvis hur man kan minska en sjukvårdskö. Om AI kan frigöra resurser från den typen av organisatoriska frågor så kan förhoppningsvis vårdgivare ägna sig mer åt det mänskliga mötet, säger Magnus Boman.

Ett annat användningsområde kan vara inom psykologisk behandling. Redan i dag ges mycket KBT-behandling via internet. Men han tror inte att AI kommer att ersätta mänskliga KBT-psykologer.

– Däremot kan AI förbättra psykologernas insatser och till exempel upptäcka subtila signaler på att en patient är försämrad genom att upptäcka att hen varit inaktiv en längre tid eller börjar använda fler negationer i sitt språk. Då kan psykologen få ett meddelande om att intensifiera behandlingen, förklarar Magnus Boman.