Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND)

De neuropsykiatriska diagnoserna adhd och autism har ökat under lång tid. Det finns en rad tänkbara förklaringar till detta, exempelvis minskade stigman, förändringar i skolmiljön och krav på diagnos för att få stöd. Det menar professor Sven Bölte, som tycker vi ska fokusera mer på individuell funktion än diagnos.

Det finns ingen biologisk markör eller gen som talar om ifall en person har autism och att definiera funktionsnedsättningen kortfattat är inte så lätt. Forskaren Terje Falck-Ytter på KIND försöker förstå mer genom att studera barn med större sannolikhet att få autism tidigt i utvecklingen, redan som spädbarn. Han hoppas att ökad kunskap på sikt ska resultera i bättre stöd och ett bättre bemötande av personer med autism.

Kristiina Tammimies forskar om de medicinska, genetiska och molekylära grunderna för neurologisk utvecklingsstörning. Bland annat intresserar hon sig för den komplexa och omdiskuterade frågan om arv kontra miljö som orsak till autism.

Tycker du att måndagar är gröna? Eller att månaden juli doftar hav? Då kanske du är synestet. Synestesi är ett neurologiskt fenomen som innebär att två eller flera sinnen är sammankopplade, och fenomenet har en viss samvariation med vissa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

De senaste femton åren har antalet adhd-diagnoser ökat kraftigt i Sverige. Är utvecklingen rimlig? Och vad kan den bero på? Samtidigt vill forskarna att vi ska bry oss mindre om just diagnosen och mer om funktionsförmågan hos personer med adhd.