Vad är epilepsi? Medicinvetarna #197
Runt 80-90 000 svenskar lever med återkommande oprovocerade epileptiska anfall. Ett generaliserat anfall kan se otäckt ut vilket lett till många missförstånd kring sjukdomen genom historien. Men alla anfall syns inte utåt. Professor Ronny Wickström reder ut myter och berättar om den senaste forskningen. Avsnittet publicerades 6 maj 2026.
Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska diagnoserna men är egentligen ett paraplybegrepp för många ovanliga tillstånd.
– Orsakerna till insjuknandet i epilepsi kan vara väldigt olika. Hos barn beror det ofta på genetiska sjukdomar, hos äldre kan det handla om exempelvis skalltrauma eller en infektion, säger Ronny Wickström, professor i neuropediatrik vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Han är även kliniskt verksam som neurolog och överläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus samt ordförande i svenska epilepsisällskapet. I avsnitt 197 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna berättar han om hur man sett på epilepsi genom historien, nya läkemedel och andra behandlingar. Hans forskargrupp försöker bland annat förstå varför vissa anfall inte går att stoppa – och varför behandling fungerar för vissa men inte för andra. Ett fokusområde är status epilepticus, livshotande anfall som inte bryts av sig själva och ibland inte ens av traditionella läkemedel.
– Vi undersöker om en okontrollerad inflammationsprocess kan ligga bakom dessa tillstånd – och om tidig antiinflammatorisk behandling kan hjälpa, säger Ronny Wickström.
Lyssnarfrågan: Fis eller bajs – hur vet vi?
KI:s populärvetenskapliga podcast fick frågan om hur kroppen ”vet” om det är bajs eller en fis som ska komma ut – hur regleras det?
– I övre delen av analkanalen finns en rad olika nerver som är specialiserade just på att känna skillnaden mellan gas, flytande eller fast form. Om det inte är läge att släppa ut något annat än gas, det vill säga fis, så spänner vi flera muskler i området så att avföringen stannar kvar i tarmen, säger Greger Lindberg, läkare och forskare inom området medicinsk gastroenterologi och hepatologi vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.
Hans forskning handlar om orsaker till neuromuskulära sjukdomar i mag-tarmkanalen. Forskningen utgår från att besvären beror på skador i det system som reglerar tarmen, det vill säga nerver, hormoner och immunologiska faktorer. Hör mer om hur regleringen fungerar, vad som kan gå snett och hur förmågan kan tränas upp i Medicinvetarnas lyssnarfråga.
Photo: Getty ImagesTarmar och tankar – så hänger de ihop
Tarmen har ett eget avancerat nervsystem och kommunicerar på olika sätt med hjärnan. Forskare undersöker hur psykologiska behandlingar kan lindra magproblem och om tarmbakterier möjligen kan påverka hjärnan.
Photo: Andreas AnderssonPodcast: Hur behandla IBS?
Buksmärta och problem med avföringen är vanliga besvär vid superfolksjukdomen IBS. Hör psykologen och professorn Brjánn Ljótsson och gastroenterologen och forskaren PerJohan Lindfors berätta om samsjuklighet, riskfaktorer och aktuella symtomlindrande behandlingar vid IBS.