Leder vägen för fler sociala innovationer
DöBra Kortleken hjälper oss tala om något som kan vara bland det svåraste: livets slutskede. Verktyget kommer ur ett tvärvetenskapligt forskningsprogram vid Karolinska Institutet och Umeå universitet och har bidragit till en påbörjad process om att utveckla stödet till sociala innovationer inom KI.
Förbereder människor för framtida möten i slutet av livet
DöBra är ett nationellt forskningsprogram som drivs vid KI och Umeå universitet. I programmet ingår ett flertal forskningsprojekt som på olika sätt syftar till att lyfta frågor kring döende, död och sorg för att ge människor bättre möjligheter att förbereda sig på livets slutskede.
DöBra Kortleken har fått mest uppmärksamhet från såväl media som vårdpersonal och allmänheten. Kortleken har sitt ursprung inom det som kallas ”advanced care planning”, vilket bland annat handlar om att vid ett tidigt stadium, helst innan sjukdom uppstår, fundera kring sina värderingar och preferenser inför livets slut.
Den svenska versionen av kortleken innehåller 37 påståenden om sådant som kan vara viktigt i livets slutskede, till exempel ”Att vara fri från smärta”, ”Att behålla min humor”, ”Att min begravning är planerad” och ”Att ha mina närmaste kring mig”. Det finns också ”wild cards” för mer individuella saker som kan vara viktiga för en person. Korten kan vara till hjälp både för självreflektion och samtal med andra, exempelvis närstående eller vård- och omsorgspersonal.
– Har man kommit över tröskeln och börjat samtala om dessa saker, kan det bli lättare när man står i en situation där det verkligen behövs, säger Carol Tishelman, professor i innovativ vård och omsorg, och programansvarig för DöBra.
Den svenska kortleken är baserad på förlagan ”Go wish” från den amerikanska non-profitorganisationen Coda Alliance. Forskarna har översatt och anpassat kortleken till det svenska sammanhanget tillsammans med bland annat patient- och pensionärsorganisationer.
– Vi hoppas att vi skapat en kortlek som inte systematiskt utesluter någon som lever i Sverige, oavsett bakgrund. Ämnena är därför valda för att sätta igång samtal snarare än att vara precisa frågor om olika situationer eller händelser som kan inträffa, säger Sophia Savage, programsamordnare för DöBra.
“Vi vill maximera samhällsnyttan av vårt arbete utan att vi själva nödvändigtvis tjänar pengar på det.”
Modell för sociala innovationer
Under forskningsprojektet blev forskarna kontaktade av flera personer som önskade få tag i kortleken, både ur allmänheten såväl som från vården.
– Därför har kortleken gjorts tillgänglig för allmänheten, i samarbete med ett bokförlag som distribuerar den via både fysiska bokhandlar och online. Vi vill maximera samhällsnyttan av vårt arbete utan att vi själva nödvändigtvis tjänar pengar på det, säger Carol Tishelman.
Arbetet med att tillgängliggöra kortleken satte ljuset på behovet av ett utvecklat stöd till forskare som vill nå ut med olika typer av forskningsbaserade sociala innovationer.
– Vi har haft en lång resa med att få klarhet i vad vi som forskare får och inte får göra, till exempel vad gäller ekonomi och juridik. På universitetet uppmuntras man att starta företag för att kommersialisera forskningsresultat, men det var inte vårt mål. Vi ville fokusera på vår forskning samtidigt som vi ville att kortleken skulle nå så många som möjligt, säger Carol Tishelman.
Nu pågår ett samarbete mellan forskargruppen och olika instanser på KI och KI Innovations för att bygga ut och förbättra stödstrukturerna kring sociala innovationer.
– Vi ser en stark potential till social innovation inom KI, inte minst inom discipliner som ännu inte ägnat sig åt innovation, och hoppas att ett förbättrat stöd ska bidra till att skapa mer samhällsnytta utifrån forskning, säger Sophia Savage.