Skip to main content

KI:s forskare kommenterar coronaviruset

Behovet av trovärdig och forskningsbaserad information om det nya coronaviruset är stort. På Karolinska Institutet finns många erfarna forskare som dagligen delar med sig av sin kunskap via medierna och andra kanaler. Nedan samlar vi ett tematiskt indelat urval av deras kommentarer kring covid-19-relaterade ämnen.

Vill du läsa det senaste om KI i medierna?

Vaccin

Screenshot of Matti Sällberg
Bild från TV4

"Det vi tittar på är att ta fram ett vaccin så snabbt och säkert som möjligt. Sen vill man gärna också att vaccinet ska vara framtidssäkrat, dvs att det ska inte bara funka mot det här coronaviruset, utan även mot framtida coronavirus. 

"Vi har lyckats jättebra med att ta fram influensavirusvaccin, så att varje år lyckas vi ta fram ett nytt influensavirusvaccin. Nu hoppas vi ju inte behöva ta fram ett coronavirusvaccin varje år, men vi vill ha samma snabba produktionslina så att man på en 3-4 månader, från att ett nytt virus har upptäckts, faktiskt kan ha ett vaccin för massvaccination.” — Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys, Malou Efter 10, TV4, 24 mars (se klippet)

"[Vår vaccinutveckling] utgår från den gensekvens som finns allmänt tillgänglig. Sen gör vi olika kombinationer av gensekvenserna—för vi är inte ute efter att bara ha ett vaccin mot årets utbrott av pandemi—vi ser gärna att det även fungerar mot framtida coronavirus.

"Allt vi gör inom medicinen har biverkningar, det är alltid en avvägning av hur farlig är det man försöker skydda mot och vad man kan acceptera för biverkningar. Det är bara att se till att de blir så lindriga som möjligt.

"Det man måste tänka på som egen person när det gäller vaccin är att ett vaccin kanske inte har som viktigaste uppgift att skydda mig utan det är att skydda alla.

"Det finns så pass många som jobbar med detta att jag är övertygad om att några av oss kommer att lyckas. Jag är ganska övertygad om att det kommer att finnas ett vaccin, frågan är bara när." — Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys, SVT Stockholm, 18 mars (se klippet)

"När ett sådant vaccin kommer så är det första steget att vaccinera riskgrupperna. Så det är väldigt viktigt att man vaccinerar sig, och därför är det väldigt viktigt för oss att se till att det inte finns allvarliga biverkningar."  — Ali Mirazimi, professor i virologi, SVT Stockholm, 18 mars (se klippet)

"Vaccin är helt avgörande för att kontrollera en pandemi. Det vi hoppas på är det man kallar ”herd immunity,” dvs att många haft infektionen och den börjar dämpa ner sig. Men om man inte blir av med viruset inom ett år så är det som kan skydda riskgrupper, sjukvårdspersonal och annat, det är att man vaccinerar. Så det är superviktigt att vi håller på med vaccinutveckling." — Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys, Aftonbladet, 18 mars (se intervjun)

Mer om KI:s vaccinforskning på det nya coronaviruset.

Behandlingar

Gunilla Karlsson Hedestam
Bild från SVT

Antikroppar

"Det finns många substanser som redan är godkända för andra indikationer och de kan man nu testa mot det här viruset. Men det måste ta dom stegen som man normalt gör, dvs man måste testa på effektivitet och säkerhet och det går inte så jättefort men nu är det ett extremt accelererat förlopp och man försöker göra det så fort det bara går.

"Antikroppar är som målinriktade missiler, de binder väldigt exakt på en struktur, och i det här fallet känner antikroppen igen en väldigt exakt struktur på ett virus. Och att förstå vilka antikroppar som kan ha effekt är det viktiga, så vad man behöver hitta är den antikroppen som binder på ett så sätt att det blockerar viruset från att ta sig in i cellen."  — Gunilla Karlsson Hedestam, SVT Vetenskapens värld, 30 mars (se klippet)

Antivirala läkemedel

"Antivirala läkemedel kan vara väldigt effektiva om man har hunnit hitta substanser som går på det specifika viruset. Än har man inte gjort det för coronavirus men det pågår den typen av forskning. Jag tror att [möjligheten att hitta effektiva antikroppar] är ganska goda för man vet redan strukturen på det här viruset. Och det finns en enorm aktivitet i forskningsvärlden, i olika företag nu, att hitta dom här antikropparna som man kan gå vidare med." — Gunilla Karlsson Hedestam, professor i immunologi, SVT, 18 mars (se klippet)

Remdesivir

"Det som jag tror är bra med remdesivir är att behandlingen inte verkar ge så mycket biverkningar, och att det inte verkar vara allvarliga biverkningar. Det verkar hopp-fullt att patienter kan bli bättre av det. Jag tror det kommer vara en av behandlingarna bland behandlingsarsenalen. Jag tror att det är bra om vi kan ringa in vilka patienter med covid-19 som kan ha nytta av det, för jag tror att det har nytta, men det är inte klarlagt vilka som har nytta av det än." - Soo Aleman, docent och överläkare, Expressen, 3 maj (läs artikeln

Mer om forskning på antikroppar och antivirala läkemedel mot covid-19.

Blodplasma från tillfrisknande covid-19-patienter

”Metoden är mest känd för att den användes med gott resultat under spanska sjukan där den bidrog till minskad dödlighet genom att de som klarat sig från spanska sjukan donerade blod till de som var akut sjuka.

"Under en akut fas där man behöver få hjälp att slåss mot infektionen så är det som att man kan få en liten puff från någon annan som lyckats få bukt med infektionen,” – Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi, TV4 Nyheterna, 2 april (se klippet)

Mer om hur blodplasma används för att behandla covid-19-patienter.

 

Tester

Analyser av prover

"Tack vare transporterna från Kina så vi kan dubbla Sveriges kapacitet för att testa jämfört med hur det ser ut idag. Då kommer vi upp i 5 000 tester om dagen och det är 35 000 i veckan och vi kan hålla på så i några veckor

"För att kunna göra det här i stor skala kan man inte göra det för hand, utan vi måste ha robotar som gör det automatiskt i flaskor om med 100 prover åt gånger och så får vi köra de flera flera gånger per dygn," - Lars Engstrand, professor i smittskydd, Sveriges Radio, 11 april (läs artikeln) 

Läs mer om corona-analyserna på KI.

Antikroppstester

”Man behöver kunna testa många personer för det ger svar på hur många i befolkningen som har haft viruset och kan vara skyddade.

”Det vi är ute efter är det berömda mörkertalet som alla talar om. Det vill säga, vi vet att man i Sverige har diagnostiserat ungefär 2 000 patienter med coronavirus, men är det bara de 2 000 som har haft det? Eller är det 20 000, eller 200 000? Det har vi ingen aning om.

”Om det visar sig att relativt få har haft det så innebär det att infektionen kan vara ganska långdragen. Visar det sig att ganska många har haft det, ja då kommer det troligtvis att vara lite mer kortvarigt.” — Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys, YLE, 25 mars (läs artikeln)

Gunilla Karlsson Hedestam
Bild från SVT

”Jag tror att det är ganska så säkert att man bildar antikroppar (om man varit infekterad) men har man haft en mild infektion så kommer de nivåerna att vara lägre. Jag tycker inte att man ska vara orolig (för att bli smittad igen) om man har fått ett positivt antikroppssvar men som inte tillhör den allra starkaste typen av svar. Du har uppenbarligen svarat på viruset, och förutom att din kropp har gjort antikroppar mot den första infektionen så har du även producerat så-kallade minnesceller som är så viktiga för att känna igen ett virus när det kommer tillbaka för då kan de cellerna snabbt komma igång och producera antikroppar igen." - Gunilla Karlsson Hedestam, professor i immunologi, SVT Aktuellt, 27 april (se klippet, ca 3.20 in)

Snabbtester

"Man måste vara väldigt försiktig med snabbtesterna. Det finns väldigt många sådana och det finns såklart kommersiella intressen. De plockar nog upp personer som haft ett starkt antikroppssvar och haft en längre och svårare infektion, men de missar också personer som haft infektionen. Och detta börjar man nu se i jämförande studier. De har inte full känslighet helt enkelt. Man ska inte lita på att det ger hela sanningen utan bör testa sig med ett laboratorietest," - Gunilla Karlsson Hedestam, professor i immunologi, SVT Aktuellt, 27 april (se klippet, ca 5.40 in)

Sjukdomen covid-19

Skärmklippa av Soo Aleman
Bild från SVT

Sjukdomsförloppet

”Det tar ett tag från det att man smittas tills att man får symptom, i medel ca 5 dagar. Sedan dröjer det också en tid innan man blir sjukdomsinlagd, kanske 10 dagar har man sett i Kina, och sen därifrån tills man blir svårt sjuk. Så det är ett ganska långt förlopp för den som får svåra lungbesvär. För dom som blir svårt sjuka kan vi prata om 3-4 veckor som det är kan hålla i sig." — Soo Aleman, docent och överläkare, SVT Helgstudion, 28 mars (se klippet, ca 17)

"De första som kom var alpresenärer som mådde väldigt bra, men nu kommer de som inte rest i de här områden och som kommer med svår sjukdom till sjukhusen. De har andnöd, infektionen gör att lungorna förtätas och att man så småningom behöver hjälp att andas. De är en liten del som behöver det, men för de som behöver det är det väldigt viktigt att de får den vården." — Soo Aleman, docent och överläkare, SVT, 23 mars (programmet visas inte längre på SVT Play)

"Först hamnar virus i munhålan och bakom näsan som är de stora fabrikerna för nya viruspartiklar. Det är där den intensiva förökningen sker inledningsvis (och de första symtomen, ofta feber och halsont, bryter ut).

"En del blir inte sämre utan tillfrisknar. Medan andra, som tror att faran är över, får ett andra skov ett tiotal dagar senare och blir plötsligt sämre. De tror att de är på bättringsvägen men får då ganska snabbt problem igen med svårigheter att andas och hostan som kommer tillbaka. Febern ökar också igen. 

"Det är nästan alltid så att det är immunförsvaret som ger de mesta av symtomen, både i den akuta fasen när viruset är i halsen, och i den andra när de kommit ned i lungorna." - Anders Sönnerborg, professor i virologi, Dagens Nyheter, 4 maj (läs artikeln)

”När den här coronapandemin startade så visste vi inte att så mycket blodproppar skulle förekomma. Så vi blev rätt tagna på sängen när det började komma alarmerande rapporter från Italien att de hade många patienter med blodproppar på intensivvården. Så småningom har det kommit mer och mer rapporter och även vi som jobbar som koagulationsexperter får en massa samtal om detta.

Det är en virussjukdom som också driver på en inflammatorisk process som reagerar med att blodet blir väldigt blodproppsbenäget. Den sätter igång flera processer samtidigt och det kan utveckla sig till ett livshotande tillstånd.” - Maria Bruzelius, forskare med fokus på hematologi, Sveriges Radio Studio Ett, 18 maj (lyssna på inslaget)

Dödligheten

"När vi får mer data från större befolkningsgrupper kommer vi att få bättre siffror på hur dödligt viruset är. Det troliga är att dödligheten är betydligt lägre än vad som tidigare angetts, eftersom så många smittade inte har – eller kommer att få – några symptom, eller så är symptomen väldigt milda. Därför söker de inte sjukvård och har inte kommit med i statistiken ännu.

"De siffror man hittills använt för att beräkna dödligheten bygger framför allt på data från sjukvården, det vill säga de som har symptom som kräver vård. Dödligheten verkar då mycket högre än den antagligen är." — Soo Aleman, överläkare och docent vid Karolinska institutet, och Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi, SVT Nyheter, 22 mars, (läs artikeln)

Screen dump of Anna Mia Ekström.
Bild från TV4

Äldre

"De allra flesta kommer att bli smittade, unga och gamla, och också tillfriskna och förhoppningsvis även bli immuna. Det är en liten andel även bland de äldre som kommer att bli allvarlig sjuka, och en liten andel av dom som troligen inte kommer att klara sig. Men de allra, allra flesta, även bland de äldre, kommer att klara sig."   Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi, TV4 Nyhetsmorgon, 18 mars (se klippet, ca 1.00)

"När det gäller virus som corona, och även influensa, så är det så att när man blir lite äldre, över 70, så börjar immunförsvaret, som är det som är riktigt duktigt på att ta hand om och läka ut virusinfektioner, bli lite sämre. Det gör att man blir lite känsligare—man får svårare att läka ut och kontrollera infektionerna och det är grunden till att de äldre ska skyddas och att de drabbas lite värre av den här typen av infektioner.

"Om man tittar på de som är under 50 års ålder så ligger mortalitetsrisken på under 1 procent, men är man över 80, så har den stigit till 15 procent. Men det är inte så lätt att förstå siffrorna ännu i och med att vi faktiskt inte vet hur spritt corona är utan vi bygger det på kända antal fall. Så sannolikt är risken betydligt mindre men det är så siffrorna ser ut idag."  - Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys, Sveriges Radio P1 morgon, 17 mars (lyssna på intervjun)

Män och kvinnor

"Det ser ut som att män och kvinnor infekteras i ungefär samma omfattning, men männen, till skillnad från kvinnorna, i princip alla länder blir mer svårt sjuka i högre frekvens.

"Vi vet att kvinnor generellt sett har ett starkare immunförsvar än män. Det har visats i studier att kvinnor kan svara snabbare än män på vissa infektioner, och det har också i vissa fall rapporterats att kvinnor kan skapa ett bättre svar mot vaccinering. Det gäller förstås inte alla kvinnor, alla situationer, men rent generellt så har kvinnor ett starkare immunförsvar än män." - Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin, Vetenskapsradion, 24 april, (lyssna på inslaget)

Barn, ungdomar och graviditet

"Det har sett väldigt bra ut vad gäller barn och foster så här långt. Min bedömning är att det inte är speciellt stor fara i samband med graviditet oavsett om vi pratar fosterskador eller andra problem i samband med graviditet eller förlossningen." — Jan Albert, professor i smittskydd, SVT Morgonstudion, 16 mars ((programmet visas inte längre på SVT Play)

"Jag tror att många fler i Hubei-provinsen har smittats men inte testats på grund av milda symtom. Om det i en mycket större grupp då inte finns enstaka dödsfall bland barn så tycker jag att man kan säga att barn blir smittade, men de blir oftast inte svårt sjuka." — Jonas Ludvigsson, professor i medicinsk epidemiologi och biostatistik, Dagens Nyheter, 22 mars (läs artikeln)

Skärmklipp av Helena Nordenstedt
Bild från TV4

Riskfaktorer

"Det som sticker ut allra mest är rökning. I Sverige är vi nere på 7 procent, både män och kvinnor, medan i Spanien är det uppemot 30 procent fortfarande som röker och i Italien runt 20 procent som röker. Så rökningen vet vi spelar roll. Det är en mycket viktig riskfaktor. Har du friska lungor som inte utsatts för rökning så har du en större chans helt enkelt.” — Helena Nordenstedt, forskare i global hälsa, TV4 Nyheterna, 30 mars (se klippet, efter ca 5 min)

"[Sociala faktorer som kan påverka smittspridning] är trångboddhet, att man har större sannolikhet att bli exponerad för virus. Sen beror det på vilken mottaglighet man har för att drabbas mer allvarligt av virussjukdomar och det har att göra med ens övriga allmäntillstånd—är man frisk för övrigt, har man bra näringstillstånd eller har man andra underliggande sjukdomar och sämre näringstillstånd, då kan man få värre konsekvenser utav det här. Vi vet kanske inte lika mycket vad gäller covid-19 som kring andra virussjukdomar men historiskt så har ju tuberkulos varit en sån sjukdom som har varit förknippad med trångboddhet, undernäring och fattigdom, och det är säkert sådana faktorer som spelar in även här." — Bo Burström, professor och överläkare i social medicin, Sveriges Radio Studio Ett, 24 mars, (lyssna på inslaget, ca 1.28)

”Det mesta talar för att det skulle vara en riskfaktor att ha en demenssjukdom [vid covid-19]. En individ med en demenssjukdom har ofta ett lätt nedsatt immunförsvar. Den personen har redan en hjärna som är under ett tryck med en sjukdom som förstör lite av nervcellerna och andra celler.” – Bengt Winblad, professor i geriatrik, Sveriges Radio Studio Ett, 18 maj (lyssna på inslaget)

Photo of Johan von Schreeb on TV4
Bild från TV4

Sjukvården

"Den här epidemin kommer att drabba Sverige olika. Just nu behövs resurserna i Stockholm, sen om epidemivågen flyttar sig så behöver man flytta resurserna dit. Jag jobbar parallellt med socialstyrelsen och vi tittar hela tiden på detta. Vi har till exempel precis gjort färdigt en utbildning till personal om hur man jobbar med detta på bästa sätt."   Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin, i TV4 Nyhetsmorgon, 18 mars (se klippet)

"Den stora utmaningen är att sortera tidigt så man inte blandar patienter. För det ska inte vara så, att när man kommer till en vårdinrättning, att man riskerar att få covid-19, utan man ska separera dom innan, utanför dörren, så att man inte gör det inne på en vårdinrättning."   Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin, Expressen TV, 18 mars (se klippet)

"Det är viktigt att påpeka att det med stor sannolikhet inte kommer att stå och falla med tillgång till IVA-platser för dem som är äldre och multisjuka. Däremot bland yngre kommer intensivvård att vara det som gör att man kan klara sig. Nyttan av intensivvård för dem är väldigt hög, så det är för dem man mobiliserar de här IVA-platserna." —  Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin, TT via Blekinge Läns Tidning, 22 mars (läs artikeln)

"Det finns en slags 'sexighet' i katastrofmedicin. De som drabbats av chocken får allt fokus. Men där får man se upp lite, för även om det är självklart att rädda offren, så fortsätter ju också kvinnor att föda barn till exempel. Om alla springer till ena sidan av båten välter den."

"Under ebolautbrottet i Sierra Leone såg vi att kirurgiska ingrepp minskade med 50 procent och inläggningar på sjukhus minskade med 70 procent. Vår bedömning är att de indirekta effekterna som ebola hade på sjukvården sannolikt ledde till fler dödsfall än vad själva ebolaviruset krävde." — Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin, i en intervju i DN, 20 april.

Viruset SARS-CoV-2

Smittsamhet

"Det är ett jättesmittsamt virus. Det har spridits över hela världen sen det första fallet någon gång i mitten på november. Och det är trots alla åtgärder man gjort för att begränsa smittan. Så jag har sagt under lång tid att detta är ett virus som de allra flesta kommer att träffa på och just nu i ganska snabb takt i Sverige. De allra flesta kommer att klara det bra och de gäller även de allra äldsta även om de har en förhöjd risk för allvarlig sjukdom." — Jan Albert, professor i smittskydd, Expressen TV, 22 mars (se klippet)

”Man har hittat virus som överlever kanske 2-3 dagar på t.ex. stål och plastytor, men om det smittar, det är en annan sak. Bara för att man hittar virus och kan odla det i labbet betyder inte att det som överlever på papperskartong efter ett dygn kommer att smitta—för det behövs en viss smittdos och viruset på papperskartongen måste komma in i slemhinnor. Så om man tvättar händer efter kontakt, då bryter du det, så det är inte automatiskt så att bara för att det överlever ett visst antal dagar, att du blir smittad.” — Soo Aleman, docent och överläkare, SVT Helgstudion, 28 mars (se klippet, ca 17)

Symtomfria smittbärare

"Det har kommit rapporter de sista dagarna som talar för att milda symptom, och kanske t.o.m. frihet från symptom, är vanligt vid den här sjukdomen. Om man är smittsam om man inte har några symptom, ja, förmodligen litegrann, men hosta och nysningar, d.v.s. symtom, hjälper viruset att smitta, så man är nog mindre smittsam, men helt smittfri är man nog inte. Vilket gör saken svår för att begränsa smittspridningen eftersom det inte är så tydligt vilka som bär viruset och inte." - Jan Albert, professor i smittskydd, Expressen TV, 22 mars (se klippet)

Immunitet

"Man blir immun mot nästan alla infektionssjukdomar som man går igenom och allt talar för att man blir det även för den här infektionen. Sen om det kommer att räcka ett tag eller hela livet det är en annan fråga." — Jan Albert, professor i smittskydd, Expressen TV, 22 mars (se klippet)

Screen dump of Anna Mia Ekström.
Bild från SVT

Flockimmunitet

"Är det något som ingen har haft tidigare, då har ingen immunitet. Och har väldigt många immunitet, som vi t.ex. har via vaccination vid mässling, ja, då stoppas spridningen. Det som kommer att hända med det här—men det är tempot i det som är oklart—är att det här viruset är så pass smittsamt att det kommer att smitta igenom befolkningen både i Sverige och på andra håll.

Och när det, enligt de beräkningar som finns, har genomgått 60 procent av befolkningen så har tillräckligt många blivit immuna för att smittspridningen ska stoppas upp. Exakt vad siffran ligger vet man inte ännu, men runt 60 procent." — Jan Albert, professor i smittskydd, i SVT Morgonstudion, 16 mars (programmet visas inte längre på SVT Play)

Jämförelser med sarsviruset

"Egentligen var sarsviruset år 2003 mer farligt. Då hade vi en mortalitet kring 10 procent, alltså en av 10 som dog, och de som fick viruset blev väldigt, väldigt sjuka. Saken med den var att den inte var så smittsam, och framförallt de som fick sars var såpass sjuka att de var hemma eller låg på sjukhuset. Det här nya sars har en annan typ av sjukdomsbild där många känner sig så sjuka eller bara lite halvsjuka och de rör på sig och då kan de sprida viruset. Det är en av skillnaderna, och därför den sprider sig så mycket som den gör.

"Det gjordes ganska mycket forskning efter det första sarsviruset, det togs fram prototyper av antiviraler och vaccin, som vi nu tar upp igen. Så den forskningen gick inte till spillo utan det är den vi bygger vidare på nu." — Ali Mirazimi, adjungerad professor i klinisk virologi, Vetenskapsradio på djupet, 30 mars (lyssna på inslaget)

Samhällsåtgärder

Screenshot of Emma Frans
Bild från SVT

Platta ut kurvan

"När en ny smitta som coronaviruset sprider sig i befolkningen då är det viktigt att alla gör vad de kan för att platta ut kurvan. Tyvärr är sjukvårdens kapacitet begränsad. Det går inte att ta hand om hur många patienter som helst vid en viss tidpunkt. Så även om det inte går att stoppa en smitta från att sprida sig i befolkningen, är det viktigt att dra ut på förloppet så att alla inte blir sjuka samtidigt.

Så vad kan du göra för att platta ut kurvan? Håll avstånd till andra människor och stanna hemma om du är sjuk, tvätta händerna ofta och undvik att ta dig i ansiktet. Tänk också på att inte belasta vården i onödan, till exempel om du bara är förkyld." - Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi, SVT, 17 mars, (se klippet)

Sveriges strategi

"Sveriges strategi går ut på att man infört restriktioner som man tror är lättare att upprätthålla på lång sikt, de kanske inte är lika drastiska som i andra länder och då är syftet att vi inte ska börja lätta på restriktionerna förrän ganska långt fram i tiden. Gör man de här drastiska åtgärderna, när man stänger skolor och hela samhället, då måste man till slut börja fundera på att lätta på restriktionerna. I Sverige står vi inte inför det problemet i nuläget i alla fall utan förhoppningen är att vi ska kunna hålla i de här restriktionerna på lång sikt," - Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi, P4 Extra 26 april, 2020, (lyssna på inslaget ca 5 min. in)

Skolstängningar

"Det var säkert ett svårt beslut [att stänga gymnasie- och högskolor]. Man måste minska takten på smittspridningen för att vi ska hinna rusta upp sjukvården. I dagsläget har vi inte tillräckligt med intensivvårdsplatser och vårdplatser om alla blir sjuka samtidigt. Vi måste hinna rusta upp det och förhoppningsvis få fram effektiva mediciner och så småningom även ett vaccin. Vi måste platta ut kurvan och få ner smittspridningen, och då är de unga en viktig del i den kedjan eftersom man tror att man kan smitta även om man har lite symptom eller inga alls."   Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi,TV4 Nyhetsmorgon, 18 mars (se klippet), ca 1.50

Porträtt på Anna Mia Ekström med plommon-toning. Text över bilden: Medicinvetarna, Leder corona till svält?
Foto: Sofia Lindberg

Globala konsekvenser

"Som global hälsoforskare känner jag en oro för pandemins effekter på fattiga länder, framförallt då fattiga människor i Afrika och Asien, där framförallt nedstängningen och isoleringen, bristen på jobb, bristen på mat, bristen på läkemedel, och det ökade våldet är det som oroar allra mest och absolut riskerar att öka på orättvisorna i världen. Det är just de ekonomiska konsekvenserna vi tänker på, mycket mer än covid-sjukdomen.

"Vi vet att det är många som lever ur hand i mun, att man inte har några besparingar, det saknas helt sociala skyddsnät om man skulle bli arbetslös, det finns inga socialförsäkringssystem och som vuxen är man ofta ansvarig för att försörja ganska många barn. Så de ekonomiska konsekvenserna av att inte kunna gå till jobbet varje dag, inte kunna sälja sina varor på marknaden, att barnen tas ur skolan så att man måste dra ihop till flera mål mat om dagen, är en sån enorm press på fattiga människor, som väldigt snabbt får väldigt allvarliga konsekvenser." - Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi, Medicinvetarna, 6 maj (lyssna på poddinslaget)

Hur forskningen påverkas

”Vi har ett problem som måste lösas. Konkurrensen på forskarsidan har övergått till samarbete, det är bara bra om vi kan komma fram så fort som möjligt” — Ali Mirazimi, adjungerad professor i klinisk virologi.

”I och med att data delas och diskuteras så otroligt snabbt, så finns det en risk att det blir lite slarvigt ibland. På pre-printservrarna kommer resultat ut ganska okritiskt. En del rapporter som fått genomslag också medialt, har sedan inte visat sig hålla måttet” — Jan Albert, professor i smittskydd, artikel i DN, 18 april.

Photo of Matti Sällberg
Foto: Erik Flyg

"Vi har aldrig lärt oss så mycket på så kort tid som vi har gjort den här gången. Det har varit en världsomspännande insats där alla har delat kunskaper. Jag har aldrig varit med om något liknande. Just nu visar sig mänskligheten från sin bästa sida. Vi samarbetar. Det har aldrig förr skett i så stor skala. Vi har ett gemensamt mål, och vi kommer att nå det—tillsammans." — Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys, NRK, 20 mars (läs artikeln)

Kontakta KI:s presstjänst

Pressjour
08-524 860 77

Pressjouren är öppen 9.00-20.00 vardagar och 9.00-17.00 helger.

Bilder och mer information finns i pressrummet.