Forskare på temat covid-19

Jan Albert, professor i smittskydd

Jan Albert är professor i smittskydd och har specialiserat sig på klinisk virologi sedan början på 90-talet. Han leder Karolinska Institutets covid-19 grupp som består av åtta experter inom områden som virologi, immunologi, infektionssjukdomar och smittskydd.

Soo Aleman, docent och överläkare

Soo Aleman har främst forskat på hepatit B, C och D infektioner, och risker för komplikationer vid antiviral behandling. Hon är medicinskt ansvarig för vård av covid-19-positiva patienter inom öppenvården för infektionssjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. I sin forskning fokuserar hon på att genomföra en klinisk studie med covid-19-patienter i Region Stockholm, med uppföljning avseende sjukdomsutfall. Soo Aleman är utsedd av regeringen till nationell koordinator för kliniska studier om läkemedel mot covid-19 i den svenska delen av WHO Solidarity Trial.

Anders Björkman, professor i infektionsmedicin

Anders Björkman, professor i infektionsmedicin, har arbetat som infektionsläkare i Stockholm och deltagit som epidemiolog i internationella insatser för att bekämpa infektioner som smittkoppor, hiv/aids, malaria och ebola. Han har forskat framförallt om parasitsjukdomen malaria, och blivit särskilt uppmärksammad för ett projekt om malariautrotning på Zanzibar i Tanzania.

Petter Brodin, barnläkare och forskare

Petter Brodin forskar om människors immunsystem, dess variation mellan individer och hur immunsystemet utvecklas tidigt i livet. Han är utsedd till koordinator i Sverige för det internationella konsortiet The COVID Human Genetic Effort. Forskarnätverket ska samla in uppgifter om patienter under 50 år som drabbats hårt av covid-19 trots att de inte har underliggande sjukdomar, för att undersöka vad detta beror på.

Kristina Broliden, professor i infektionssjukdomar, överläkare i klinisk virologi 

Kristina Broliden är prefekt på institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet. Hon forskar inom virologi med särskilt fokus på hiv och infektioner hos personer med nedsatt immunförsvar. Forskningen sker i nära samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset.

Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi

Anna Mia Ekström är överläkare i infektionsmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge som har ansvar för vården av covid-19-patienter i Stockholm. På KI forskar hon om infektionssjukdomar, framförallt hiv, ebola och zikavirus, och har således erfarenhet av att bedöma epidemier. Hon leder även forskargruppen global och sexuell hälsa (GloSH) på KI sedan 2008 då hon tog över efter Hans Rosling.

Lars Engstrand, professor i smittskydd

Lars Engstrand är professor i smittskydd, särskilt klinisk bakteriologi och föreståndare för Centrum för translationell mikrobiomforskning (CTMR) vid Karolinska Institutet och SciLifeLab. Hans forskning är inriktad på studier av mikrobiomets roll vid hälsa och sjukdom. Han har tilldelats medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att genom samordning med sjukvården öka möjligheterna att testa för covid-19.

Lennart Hammarström, senior professor i klinisk immunologi

Lennart Hammarström har forskat inom klinisk immunologi sedan 1970-talet och är expert på immungenetik och immunterapi. Han är del av ett forskarlag som försöker utveckla så-kallad passiv immunterapi mot sars-cov-2 med hjälp av donerade blodprover från återhämtade covid-19 patienter.

Qiang Pan Hammarström, professor i klinisk immunologi

Qiang Pan Hammarström är en forskare och professor med omfattande internationell erfarenhet, bland annat från Kina. Hon är del av samma forskarlag som Lennart Hammarström och tror att passiv immunisering med antikroppar kan bidra till att bromsa sjukdomsförloppet av covid-19 och förhindra fortsatt spridning av viruset globalt.

Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi

Gunilla Karlsson Hedestams forskning är inriktad på immunförsvarets lymfocyter, framförallt B-cellernas funktion och deras förmåga att producera antikroppar som är viktiga för vårt skydd mot infektioner. Hon är del av ett EU-finansierat projekt vars mål är att producera antikroppar som blockerar sars-cov-2:s förmåga att infektera celler, så-kallade neutraliserande antikroppar.

Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin 

Hans-Gustaf Ljunggren är verksam vid Centrum för Infektionsmedicin, KI, Huddinge, och har en lång bakgrund inom studier av kroppens immunförsvar, särskilt immunreaktion mot virusinfektioner. Han leder nu en stor ansats vars syfte är att bygga upp en biobank från kliniskt material från patienter med covid-19-diagnos.  

Gerald McInerney, professor i virologi

Gerald McInerney leder ett labb som studerar interaktioner mellan virus, speciellt RNA-virus såsom sars-cov-2, och deras värdceller i de tidiga stadierna av infektion. Han är del av samma projekt som Gunilla Karlsson Hedestam och arbetar för att identifiera antikroppskandidater som kan användas i både förebyggande och behandlande syfte i människor innan världen har tillgång till ett sars-cov-2-vaccin.

Ali Mirazimi, adjungerad professor i klinisk virologi

Ali Mirazimi har länge studerat högpatogena virus, såsom ebola och sars, och deltar i projekt som syftar till att öka den globala beredskapen för att hantera kommande epidemier och pandemier. Idag försöker han att ta fram vaccin och läkemedel mot sars-cov-2.

Anna Smed-Sörensen, docent i immunologi, forskargruppsledare

Anna Smed-Sörensens forskargrupp studerar immunförsvaret i luftvägar och lungor vid infektion och inflammation för att förstå immunpatogenes och reglering av sjukdomsgrad. De gör immunologiska studier på patienter med luftvägsinfektion, framförallt influensa men inkluderar också patienter med influensaliknande symptom orsakade av andra virus som sars-cov-2 som orsakar covid-19.  

Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys

Matti Sällberg är prefekt vid institutionen för laboratoriemedicin och driver en forskargrupp som studerar hur hepatitvirus orsakar sjukdom. Tillsammans med Ali Mirazimi försöker han nu ta fram ett vaccin mot sars-cov-2. Han är även koordinator för det EU-finansierade projektet "OpenCorona" och medlem av KI:s covid-19 grupp.

Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi och infektionssjukdomar

Anders Sönnerborg är chef för avdelningarna för infektionssjukdomar och klinisk mikrobiologi på KI samt överläkare på infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset där han ingår i staben för covid-19. Hans forskningsgrupp arbetar med att ta fram antivirala substanser mot sars-cov-1 och mers-coronavirus, och planerar även att testa dessa mot sars-cov-2 inom kort i provrör. Han är även ordförande i referensgruppen för antiviral terapi som har tagit fram en översikt om behandling av covid-19.

Charlotte Thålin, forskare och specialistläkare

Charlotte Thålin är specialistläkare vid Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska Institutet. Hon leder den så kallade COMMUNITY-studien som undersöker hur immunsystemet påverkas av covid-19-infektion och/eller vaccinering. Totalt ingår 2,149 medarbetare vid Danderyds sjukhus vars blodprover och erfarenheter av symptom används för att öka kunskapen om covid-19-sjukdom, antikroppsnivåer och T-cellssvar.

Lars I. Eriksson, professor i anestesi och intensivvård

Lars I. Eriksson är professor och överläkare i anestesi och intensivvård samt FoU-chef vid Funktion perioperativ medicin och intensivvård vid Karolinska Universitetssjukhuset. Han har under pandemin utvecklat intensivvården av svårt sjuka covid-19-patienter. Han leder KI:s interdisciplinära resursgrupp för post covid-19. 

Anneli Eriksson, projektledare

Anneli Eriksson är en erfaren sjuksköterska som länge arbetat för Läkare Utan Gränser, bland annat med ebola på plats vid sjukdomsutbrott i flera omgångar. Hon driver KI:s utbildningar i katastrofmedicin och hennes forskning fokuserar på sätt att förutsäga och mäta svårighetsgrad och behov vid olika katastrofer.

Martina Gustavsson, forskningshandläggare

Martina Gustavsson är med och utvecklar e-utbildningar för hälso- och sjukvårdspersonal om hantering av personlig skyddsutrustning för covid-19. Hon medverkar i projektet “Etiska utmaningar i katastrofer”, ett samarbete mellan KI och Uppsala universitet som undersöker vilka faktorer som leder till moralisk stress och hur sådana påfrestningar påverkar välbefinnandet hos sjukvårdspersonal i katastrofer. Hon är leg sjuksköterska och har arbetat för Läkare Utan Gränser, bl a nyligen med ebolautbrottet i DR Kongo.  

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin

Johan von Schreeb är kirurg och leder KI:s Kunskapscentrum för katastrofmedicin som fått i uppdrag av Socialstyrelsen att arrangera träning och övning för bland annat vårdpersonal i hantering av personlig skyddsutrustning med anledning av covid-19. Han har arbetat med katastrofmedicin i 25 år och var en av grundarna av svenska Läkare Utan Gränser.

Kristian Borg, professor i rehabiliteringsmedicin

Kristian Borg är specialist i rehabiliteringsmedicin och neurologi och inriktad på forskning om rehabilitering av patienter som genomgått intensivvård. Han har bland annat utvecklat behandlingsmetoder för poliopatienter som fick nya symtom flera decennier efter den akuta infektionen, ett tillstånd som fått namnet postpoliosyndrom. Kristian Borg är överläkare på Danderyds sjukhus.

Judith Bruchfeld, överläkare och docent

Judith Bruchfeld är överläkare, infektionsspecialist, tuberkulosexpert och gruppledare för klinisk tbc-forskning. Tillsammans med överläkare Michael Runold ansvarar hon för en uppföljningsmottagning för sjukhusvårdade covid-19-patienter på Karolinska Universitetssjukhuset och icke sjukhusvårdade som remitteras från primärvården. Uppföljningen sker i samarbete med hälsoprofessionerna, intensivvården och specialister inom bl a kardiologi, neurologi och njurmedicin. Kopplat till detta leder hon ett forskningsprojekt om orsaken till långtidseffekter av covid-19 med sikte på att erbjuda adekvat behandling och rehabilitering.

Indre Bileviciute-Ljungar, docent

Indre Bileviciute-Ljungar är docent i rehabiliteringsmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS) och överläkare vid smärtkliniken på Capio S:t Görans sjukhus. Hennes forskning handlar om internetbaserad rehabilitering i hemmet vid postcovidsyndrom, det vill säga kvarstående eller sena symtom efter covid-19. Hon har som forskare även intresserat sig för kronisk trötthet, som liknar postcovid, stressrelaterade diagnoser och långvarig smärta.

Knut Lönnroth, professor/överläkare

Knut Lönnroth är professor i socialmedicin och studerar socioekonomiska riskfaktorer och konsekvenser av infektionssjukdomar, särskilt tuberkulos. Han undersöker också hur hälso- och sjukvårdssystem kan utformas och hur sjukvården bäst kan samverka med andra samhällssektorer för att förebygga och bekämpa infektionssjukdomar samt minska de sociala och ekonomiska konsekvenserna.

Göran Tomson, professor

Göran Tomson är professor i internationell hälso- och sjukvårdsforskning vid KI och rådgivare till rektor i FN:s Agenda 2030 med de 17 hållbarhetsmålen, gästprofessor på Shandong University i Kina och medgrundare av Swedish Institute for Global Health Transformation (SIGHT), KVA. Hans forskning handlar om kunskap för att kunna ge bättre hälso- och sjukvård globalt, särskilt i låg- och medelinkomstländer. Göran Tomson arbetar med hälso- och sjukvårdspolitiska frågor både globalt och nationellt och är medlem i flera av WHO:s kommittéer.

John Øvretveit, professor

John Øvretveit har i 40 års tid jobbat med frågor som rör organisation,ledarskap och implementering av forskning inom hälso-och sjukvården. Han kan svara på frågor om hur sjukvården organiserar sig vid en pandemi. John Øvretveit är professor vid Karolinska Institutets Medical Management Centrum och arbetar deltid inom forskning och utveckling för Stockholms läns sjukvårdsområde(SLSO), Region Stockholm. Han har just startat ett forskningsprojekt för att studera och utveckla arbetet inom primärvården när det gäller hanteringen av covid-19. John Øvretveit är engelsktalande.

Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi

Emma Frans är forskare vid Karolinska Institutet och en av Sveriges främsta folkbildare. Hon har skrivit flera böcker om vetenskapligt tänkande och hur man kan skilja på vad som är sant och falskt. Hennes specialitet är att förklara den vad den senaste forskningen visar på ett pedagogiskt sätt.

Helena Nordenstedt, forskare i global hälsa

Helena Nordenstedt arbetade med ebolautbrottet i Västafrika år 2014-2015, och har sedan dess varit involverad i flera forskningsprojekt om ebola. Hon studerar bland annat hur missuppfattningar och ryktesspridning vid infektiösa utbrott påverkar arbetet med att bekämpa smittspridning. Hon håller just nu på med en studie om hur missuppfattningar i samband med covid-19-utbrottet kan påverka människors benägenhet att företa förebyggande åtgärder som att tvätta händerna.

Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi

Joakim Dillner har forskat om olika virus i snart 30 år och är professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet. Han arbetar även som forskningschef på Karolinska Universitetslaboratoriet vid Karolinska Universitetssjukhuset, där han koordinerar forsknings- och utvecklingsinsatser mot covid-19 så att de ska bli så effektiva som möjligt.

Karin Modig, docent i epidemiologi

Karin Modig forskar om den åldrande befolkningen och olika folkhälsoaspekter av att vi blir allt äldre. Under den pågående pandemin har hon intresserat sig för överdödlighet. 

Bo Burström, professor i socialmedicin

Bo Burström är professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet. Hans forskningsintressen är jämlikhet i hälsa, vård på lika villkor, hälsa och livsvillkor bland utsatta grupper samt sociala konsekvenser av sjukdom. Han bistår i detta sammanhang med koordinering av folkhälsoforskning relaterad till covid-19.

Lena Dahlberg, docent i socialt arbete

Lena Dahlbergs forskning rör olika aspekter av äldre personers levnadsvillkor såsom ensamhet och social exkludering samt äldreomsorg, inte minst den informella omsorgen. Frågor om ensamhet och social isolering har ställts på sin spets under covid 19-pandemin och äldreomsorgen är starkt berörd. Även familjers möjlighet att ge hjälp till äldre personer påverkas.

Mai-Lis Hellenius, professor i allmänmedicin, med inriktning mot kardiovaskulär prevention 

Mai-Lis Hellenius är livsstilsprofessorn som gjort det till sitt kall att få människor att röra på sig. Utöver sin forskning på kost, livsstil och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan så undervisar hon i Sverige och internationellt om livsstilens betydelse. Hon kan bland annat prata om hur man får in vardagsmotion och fysisk aktivitet under karantän/isolering.  

Carin Lennartsson, lektor i socialgerontologi och docent i sociologi

Carin Lennartsson är lektor i socialgerontologi och docent i sociologi och verksam vid Aging Research Center. Hennes forskning handlar om äldre personers levnadsvillkor, såsom informell familjebaserad omsorg, skillnader i hälsa bland de allra äldsta, socialt deltagande och ensamhet. När det gäller covid-19-pandemin kan hon svara på frågor som rör social isolering och ensamhet bland äldre, som i sig är riskfaktorer för ohälsa och dödlighet.

Cecilia Magnusson, adjungerad professor

Cecilia Magnusson är adjungerad professor vid institutionen för global foklhälsa vid Karolinska Institutet och verksamhetschef för Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (vid Stockholms läns landsting. Hennes forskning handlar om prevention, intervention och mekanismer för folkhälsa. Hon kan svara på frågor om de socioekonomiska kopplingar till flera av de riskfaktorer som finns för att bli allvarligt drabbad eller dö i covid-19, som exempelvis övervikt, hjärt- kärlsjukdom, rökning, diabetes. 

Forskare inom fysioterapi

Malin Nygren-Bonnier, sjukgymnast, lektor och docent i fysioterapi

Malin Nygren-Bonnier är docent i fysioterapi, forskargruppsledare och chef för sektionen för fysioterapi vid institutionen NVS vid KI. Hon är även verksam som  lektor och sjukgymnast på Karolinska universitetssjukhuset, något hon kombinerar med rollen som FoU-ansvarig för sjukhusets funktion för hälsoprofessioner. Hennes forskning handlar om fysioterapeutiska insatser vid nedsatt lungfunktion och hur man kan påverka andning och fysisk funktion, vilket kan vara viktig hos patienter med covid-19.

Gert Helgesson, professor i medicinsk etik

Gert Helgesson är verksam vid Centrum för hälso- och sjukvårdsetik på KI. Hans huvudsakliga forskningsintressen är forskningsetik, normativa frågor relaterade till respekt för autonomi och frågor om hur forskningsintresset ska vägas mot patientens skyddsintresse och intresse av att tillgodogöra sig forskningens landvinningar. Han bistår i detta läge med rådgivning till KI:s ledning i forskningsetiska frågor.

Niklas Juth, universitetslektor och docent i medicinsk etik

Niklas Juths främsta forskningsintressen är medicinsk etik och skärningspunkten mellan politisk filosofi och medicinsk etik, till exempel autonomi och rättvisa inom hälso- och sjukvården. Han har medverkat i forskningsprojekt om vårdens prioriteringar (”Prioritizing in Health Care”) men även i projekt som rör exempelvis experimentell etik, screening, vård i livets slutskede och patientcentrering.

Claes Frostell, professor och överläkare i anestesiologi, ordförande i KI:s etikråd  

Claes Frostell har arbetat med internationella forskningssamarbeten inom och utom EU. Sedan den 1 september är han ordförande i KI:s etikråd samt KI:s vetenskapliga ombud. Hans uppdrag innefattar bland annat att driva att en diskussion om etik förs inom KI samt att finnas till hands för KI:s forskare för att ge råd och vägledning när det rör etiska frågor.  

Erik Andersson, adjunkt

Erik Andersson är kliniskt verksam psykolog och forskare på KI. Han är expert på tvångssyndrom (OCD) och relaterade tillstånd samt behandling av dessa. Han forskar också om överdriven oro, som ofta handlar om framtida hot såsom dödliga sjukdomar.

Kerstin Blom, forskare och psykolog

Kerstin Blom forskar om insomni/sömnproblem och behandling med kognitiv beteendeterapi mot inomni, KBT-i, liksom om samsjuklighet med depression. Svårigheter med sömnen kan öka under covid-19-pandemin, inte minst pga att många håller sig hemma och ändrar sina vanor och kanske oroar sig.

Armita Golkar, psykologiforskare

Armita Golkar är forskare i psykologi vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Hon studerar vår förmåga att lära oss genom att observera andra människors beteenden och hur sådan social inlärning kan utnyttjas för att bättre förstå hur vi utvecklar rädslor samt hur vi kan förebygga och påverka redan inlärda rädslor.

Erik Hedman-Lagerlöf, professor i psykologi, leg psykolog

Erik Hedman-Lagerlöfs forskning kretsar kring psykologisk behandling av svår hälsoångest, det vill säga när man har en ihållande och överdriven rädsla för att drabbas av allvarlig sjukdom. Forskningen kan vara relevant för personer som löper risk för att fastna i kronisk och handikappande sjukdomsrelaterad oro.

Susanna Jernelöv, forskare och psykolog

Susanna Jernelöv forskar om insomni/sömnproblem och behandling med kognitiv beteendeterapi mot inomni, KBT-i, och om psykologisk behandling av sömnproblem vid samtidig annan psykiatrisk sjukdom. Svårigheter med sömnen kan öka under covid-19-pandemin, inte minst på grund av att många håller sig hemma och ändrar sina vanor och kanske oroar sig.

Andreas Olsson, professor i psykologi

Andreas Olsson är professor i psykologi och forskar om hur rädslor förvärvas/regleras i sociala situationer, t.ex. hur rädslorelevant information sprids och påverkar hjärnan och beslutsfattandet. Han är expert på gruppsykologi och emotionella processer i sociala situationer.

Danuta Wasserman, professor i psykiatri och prevention av psykisk ohälsa och suicid

Danuta Wasserman forskar utifrån individ och befolkningsperspektiv om orsaker till och prevention av psykisk ohälsa, särskilt av stress, depressioner och dess yttersta konsekvens suicidala handlingar. Danuta Wasserman är medlem i KI:s resursgrupp Psykisk Hälsa under covid-19-pandemin.

Emily Holmes, professor i psykologi

Emily Holmes använder kunskap om mentala bilder för att utveckla innovativa behandlingar för psykologiska trauman. Hon leder den digitala studien EKUT-P, som riktar sig mot sjukvårdspersonal som arbetat i frontlinjen med covid-19. Specifikt utvecklas en interventionsstudie för vårdpersonal som arbetat med covid-19 och fått flashbacks efter traumatiska händelser. 

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik

Maria Eriksdotter är professor i geriatrik vid vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle samt överläkare i geriatrik på Tema Åldrande, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Hennes forskning handlar om demenssjukdomar och multisjuklighet. Hennes forskargrupp driver nu också studier om äldre personer som vårdats för Covid-19 på de geriatriska klinikerna i länet.

Hon är också ansvarig för Svenska Demensregistret, det nationella kvalitetsregistret för demenssjukdomar i Sverige, SveDem.

Maria Eriksdotter leder KI:s resursgrupp för äldres hälsa under covid-19, där experter med olika kompetenser om äldre och deras sjukdomar och vård samt åldrandet ingår.

Dorota Religa, professor i geriatrik

Dorota Religa är professor i geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle samt överläkare i geriatrik. Hennes förskningsområde är demenssjukdomar samt multisjuklighet och på senare tid skörhet. Hon leder forskning om skörhet och covid-19. 

Hon är medlem i Region Stockholms läkemedelskommitté, expertgruppen Äldres Hälsa, sedan många år (Kloka Listan) samt sitter i styrelsen för den professionella organisationen Svensk Geriatrisk Förening (SGF) samt KI representant på Regionala Programområdet (RPO) Äldres Hälsa.