Tre anslag till forskning om luktsinnet och behandlingar av luktproblem

Prevalens och behandling av post-covid relaterade luktbesvär

Lundström tilldelas 4 300 000 kronor av Vetenskapsrådet för att under åren 2022-2025 ta fram nya behandlingar av luktbesvär. Ett nedsatt (hyposmi) eller förändrat (parosmi) luktsinne är två av de vanligaste symptomen vid postcovid. Preliminära data indikerar att fler än 300 000 svenskar kan ha drabbats av någon typ luktnedsättning efter covid-19 och väldigt få behandlingar finns för dessa åkommor. Syftet med projektet är att utveckla och utvärdera nya behandling för luktproblem.

Eftersom luktnedsättning är associerat med stora hälsorisker som till exempel depression, fetma och för tidig död är det viktigt att studera hur prevalent postcovid-relaterade luktnedsättningar är samt hur dessa kan behandlas. I detta tvärvetenskapliga projekt samarbetar grundforskning med läkare, sjuksköterskor och psykologer för att både kartlägga de bakomliggande mekanismerna till denna sjukdom och för att ta fram effektiva, billiga och storskaliga behandlingsmetoder för att förbättra eller återställa luktsinnet. Inom ramen för randomiserade kontrollerade studier (RCT) kommer projektet att utveckla och utvärdera nya behandlingsmetoder av hyposmi samt parosmi. Projektet utvecklar en ny form av stimulering av luktsystemet där små elektriska impulser tränar neuronerna som kan automatisera den etablerade luktträningen. Projektet kommer även att utveckla en ny form av behandling kan hjälpa att bota eller minska symptomen vid parosmi, dvs ett tillstånd där på där man upplever vardagslukter som illaluktande. Preliminära data visar att behandlingsmetoderna har stor potential samt är lätta att implementera storskaligt vilket är nödvändigt då en stor del av befolkningen har drabbats av postcovid-relaterad hyposmi och parosmi.

Från neurala mekanismer till perceptuella funktioner vid luktproblem

Lundström tilldelas 4 700 000 kronor av Vetenskapsrådet för att under åren 2022-2025 fastställa hur förlust av sinnesfunktioner på verkar vår hjärna och beteende. Genom hela vår levnad genomgår våra sinnen förändringar som kan vara kortvariga eller bestående. Större delen av dessa förändringar i vår perception, så kallad perceptuell plasticitet, regleras av förändringar i hjärnan men vilka specifika mekanismer som reglerar dessa, och om det är samma mekanismer som reglerar ökad samt minskad perceptuell förmåga, återstår att bestämma. Detta projekt har som målsättning att besvara den grundläggande frågan om vilka neurala mekanismer som reglerar perceptuell plasticitet.

Genom att kombinera data från ett antal olika hjärnavbildningsmetoder i både patientgrupper och friska försökspersoner undersöker projektet hur hjärnan processar lukter. Denna information kommer inte enbart att hjälpa oss förstå en basal del av vår perception, den kommer också att ligga till gagn framtida utvecklingar av restorativa behandlingar. Långsiktigt hoppas vi att information från detta projekt även kan hjälpa till att besvara frågeställningar kring utvecklandet av framtida sinnesbehandlingar.

Behandling av luktnedsättningar

Lundström tilldelas en donation av 800 000 kronor från stiftelsen Bygg Göte för att evaluera en ny form av behandling av virusrelaterad luktnedsättning. Behandlingen är tänkt att kunna ske i hemmet och initieras av primärvården för ringa kostnad för både samhället och den enskilda.