Till minne av Arne Öhman

-

Vår vän, mångas mentor och tidigare chef senior professor i psykologi Arne Öhman (född 1943) avled 19 mars 2020. Arne var en internationellt ledande forskare inom experimentell emotionspsykologi och psykopatologi. Han disputerade 1971 vid Uppsala Universitet och endast  33 år gammal utsågs han till professor vid Universitet i Bergen, Norge. År 1982 tillträdde Arne en professur i klinisk psykologi vid Uppsala Universitet. Han var ledamot av Finska liksom Svenska Kungliga Vetenskapsakademin och erhöll flera fina utmärkelser för sina vetenskapliga insatser.

År 1993 efterträdde han Marianne Frankenhaeuser som professor i psykologi vid Karolinska Institutet. Arne kom att personifiera KI psykologis utveckling från kortare utbildningsmoment inom läkar-, sjuksköterske- och sjukgymnastik-utbildningarna till ett akademiskt prestigeladdat nyskapande psykologprogram på Karolinska Institutet. Arne var i den bästa bemärkelsen en inspirerande visionär som ville bygga hållbara broar mellan experimentell och klinisk forskning. Föga anade KI:s ledning och forskare med vilken ambition och högt rankade forskningsresultat psykologerna skulle utveckla sin disciplin under Arnes ledning och mentorskap. Arnes syn på psykologin som en empiriskt orienterad vetenskap med nära anknytning till biologin bidrog till KI:s ställningstagande för den evidensbaserade yrkesverksamheten som skulle bli det nya psykologprogrammets signum. Arne har verkat som prefekt för klinisk neurovetenskap, vilket betytt mycket för psykologins interna KI-status.

Samtidigt med Arnes viktiga insatser för psykologin i Sverige och på KI har hans vetenskapliga inflytande internationellt varit betydande. Flera av Arnes tidiga studier på orienteringsreflexen och vår benägenhet att lära oss rädslor för specifika stimuli tillhör nu klassikerna inom psykologin. Dessa, liksom andra nydanande bidrag till emotions- och uppmärksamhetspsykologin, illustrerar Arnes enastående förmåga att koppla samman teoretiskt viktiga frågeställningar – ofta med inspiration från evolutionsbiologin – med rigorös experimentell metod. Arne var mycket omtyckt i sitt breda internationella forskarnätverk, som han odlat under sina vistelser vid ledande universitet och institut i USA och Europa. Han tjänade som ordförande i the International Society for Psychophysiological Research, där han bidrog till att stärka psykofysiologisk forskning i Europa. Till övriga hedersbetygelser tillhör Wilhelm Wundt-William James priset av European Federation of Psychology Associations, samt medlemskapet i Karolinska Institutets Nobelförsamling 1994 – 2010.

Arne var en unik vetenskapsman som kombinerade intellektuell och metodologisk briljans med stort engagemang för tredje uppgiften. Hans gärning har redan skapat historia och kommer jämte andra storheter inom psykologin att fortsätta inspirera generationer av forskare världen över.

 

För avdelningen för psykologi

 

Bo Melin, professor

Andreas Olsson,  professor