Mikael Landéns forskargrupp
Tvärdisciplinär klinisk psykiatri
S:t Göranprojektet är en prospektiv longitudinell studie av patienter med manodepressiv sjukdom (bipolärt syndrom) och uppmärksamhetsstörningar. Syftet är att studera naturalförloppet av dessa tillstånd och hur detta relaterar till hjärnmorfologi, neurokemi, blodprovsanalyser, genetik och kognitiva förmågor. Målet är att identifiera påverkbara prediktiva faktorer och därmed möjliggöra förbättrad prognos för människor med dessa besvär.
Vi har också ett intresse för könshormonernas roll för psykiatrisk sjukdom. För att studera detta undersöker vi psykiatrisk sjuklighet, personlighet och kognitiva funktioner hos kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). PCOS tjänar som en modell för ökade nivåer av manligt könshormon hos kvinnor.
I ett annat projekt studeras i vår grupp långtidsutfallet efter könsbyte vid transsexualism. Vi har funnit en betydande översjuklighet och överdödlighet jämfört med en normalpopulation efter könsbyte vilket betyder att uppföljning efter könsbyte måste förbättras.
Slutligen studerar vi funktionsbedömningar i barnpsykiatri med hjälp av skattningsskalan CGAS (Children’s global assessment scale). Vi har funnit att resultatet från kliniska prövningar skiljer sig från resultatet i reguljär klinisk verksamhet.
Forskargruppsledare
Mikael Landén
Senior forskareForskningsprojekt
S:t Göransprojektet
En tvärvetenskaplig prospektiv longitudinell studie av bipolära syndrom och uppmärksamhetsstörningar
Bipolära syndrom och uppmärksamhetsstörningar innefattar tillstånd med skilda yttringar och prognos. Detta gör det svårt att skräddarsy behandlings- och rehabiliteringsinsatser, och att identifiera sjukdomsorsaker. I S:t Göranprojektet undersöks patienterna noggrant med flera olika metoder och följs sedan över tid. Detta möjliggör identifiering av kliniskt viktiga undergrupper och prediktiva faktorer samt ger unika möjligheter att belysa sjukdomsmekanismer. På kort sikt är målsättningen att studera just dessa sjukdomsmekanismer. På lång sikt är målet att identifiera påverkbara prediktiva faktorer för återfall, behandlingssvar, biverkningar, kognitiv och psykosocial funktion samt livskvalitet vid dessa tillstånd.
Flödeschema
Figuren ovan åskådliggör flödet där patienterna genomgår dels diagnostiska, neuropsykologiska och neuropsykiatriska undersökningar, dels magnetkameraundersökning av hjärnan, analys av cerebrospinalvätska. För genetiska analyser och för att framtidssäkra studien sparas helblod, serum och likvor i KI-biobank.
Projektet inkluderar patienter som efter noggrann klinisk diagnostik befinns lida av bipolärt syndrom eller uppmärksamhetsstörningar (ADD/AHDH) och samtycker till deltagande. Idag rekryteras patienter vid Affektivt centrum, Norra Stockholms psykiatri och fr.o.m. våren 2009 även patienter vid Affektiva enheten i Mölndal. Vi har sedan studien startade i oktober 2005 inkluderat drygt 370 patienter till projektet.
Uppföljning görs årligen som följer kvalitetsregistret BipoläR (http://www.psykiatriregister.se/) men även inkluderar fler utfallsvariabler. Efter 7 och 12 år upprepas magnetkameraundersökningen och den neuropsykologiska testningen. Målet är att i princip följa patienten livet ut.
Har Du frågor eller vill veta mer – kontakta:
Lena Lundberg, forskningssjuksköterska
Tel: 070- 73 74 006
E-post: lena.m.lundberg@sll.se
Mikael Landén, professor
E-post: mikael.landen@ki.se
CGAS
Om Children’s Global Assessment Scale (CGAS)
Children’s Global Assessment Scale (CGAS) är en skala för att bedöma hur barn fungerar hemma, tillsammans med kamrater och i skolan till vardags. Skalan används både inom forskning och klinisk verksamhet. Inom ramen för projektet har två olika träningsmetoder (seminarium och CD-skiva) utvärderats för mer än 600 behandlare inom barnpsykiatrisk vård.
Vi har också studerat skillnaden i CGAS före och efter barnpsykiatrisk behandling samt vilka faktorer som påverkar denna skillnad.
I vår sista studie undersöker vi om CGAS kan tillföra information om framtida utfall för barn och ungdomar som behandlas inom barnpsykiatrin. Detta skulle öka möjligheterna att identifiera de barn som är mest sårbara för framtida psykisk ohälsa och erbjuda dem en mer intensiv uppföljning.
Resultat
Betydelsen av ADHD vid bipolärt syndrom
Vi har funnit att personer som har bipolärt syndrom i kombination med uppmärksamhetsstörning (ADHD) har ett annorlunda livsförlopp och har publicerat dessa resultat i artikeln:
A history of childhood attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD) impacts clinical outcome in adult bipolar patients regardless of current ADHD.
Rydén E, Thase M, Stråht D, Aberg-Wistedt A, Bejerot S, Landén M
Acta Psychiatr Scand 2009 Sep;120(3):239-46
Vi argumenterar för att förloppet är så annorlunda vid samtidig uppmärksamhetsstörning att det finns skäl att tala om en särskild bipolär undergrupp som kan behöva annan behandling. När vi jämför bipolära personer med och utan ADHD finner vi att de med ADHD har lägre halter av dopamins och serotonins nedbrytningsprodukter i ryggvätska. Detta ger biologiskt stöd för att bipolär sjukdom plus ADHD utgör en särskild undergrupp. Dessa resultat har publicerats i artikeln:
Lower CSF HVA and 5-HIAA in bipolar disorder type 1 with a history of childhood ADHD.
Rydén E, Johansson C, Blennow K, Landén M
J Neural Transm (Vienna) 2009 Dec;116(12):1667-74
Eleonore Rydén har skrivit en avhandling som sammanfattar studierna av betydelsen av ADHD vid bipolära syndrom:
Attention-deficit hyperactivity disorder in bipolar disorder
Svepelektronmikroskopi (SEM) av strukturer i spinalvätska (CSF) vid bipolär sjukdom
Vi har funnit att många patienter med bipolär sjukdom har mikroskopiska strukturer i spinalvätskan (CSF). Strukturerna i CSF har inte beskrivits tidigare vid bipolär sjukdom. Hypotetiskt kan mängden SEM-strukturer i CSF korrelera med graden av pågående sjukdomsprocess i det centrala nervsystemet hos patienter med bipolär sjukdom.
Micrometer-sized thread-like and/or spherical particles in the first fraction of cerebrospinal fluid in patients with bipolar disorder.
Båve U, Nybom R, Landén M, Wetterberg L
Bipolar Disord 2010 May;12(3):298-305
Immunsystemet vid bipolär sjukdom
I samarbete med Farmakologiska institutionen vid Karolinska Institutet har Sara Olsson funnit förhöjda halter av den neuroaktiva tryptofanmetaboliten KYNA och IL-1beta i spinalvätskan (CSF) av bipolära patienter jämfört med kontroller.
Elevation of cerebrospinal fluid interleukin-1ß in bipolar disorder.
Söderlund J, Olsson S, Samuelsson M, Walther-Jallow L, Johansson C, Erhardt S, et al
J Psychiatry Neurosci 2011 Mar;36(2):114-8
Genom att använda voxel-baserad morfometri för analys av magnetröntgenkamera bilder från hjärnan, har vi upptäckt att maniska episoder är relaterade till grå substans förändringar.
Manic episodes are associated with grey matter volume reduction - a voxel-based morphometry brain analysis.
Ekman C, Lind J, Rydén E, Ingvar M, Landén M
Acta Psychiatr Scand 2010 Dec;122(6):507-15
Könssteroider vid bipolär sjukdom
Anette Johansson har i sin avhandling undersökt betydelsen av könssteroider och fenotypiska uttrycket av Bipolärt syndrom.
Sex Steroids and Gene Variants in Bipolar Disorder
Utvalda publikationer
An analysis of all applications for sex reassignment surgery in Sweden, 1960-2010: prevalence, incidence, and regrets.
Dhejne C, Öberg K, Arver S, Landén M
Arch Sex Behav 2014 Nov;43(8):1535-45
Elevated concentrations of neurofilament light chain in the cerebrospinal fluid of bipolar disorder patients.
Jakobsson J, Bjerke M, Ekman C, Sellgren C, Johansson A, Zetterberg H, et al
Neuropsychopharmacology 2014 Sep;39(10):2349-56
Subcortical morphometry and psychomotor function in euthymic bipolar disorder with a history of psychosis.
Liberg B, Ekman C, Sellgren C, Johansson A, Landén M
Brain Imaging Behav 2015 Jun;9(2):333-41
The societal cost of bipolar disorder in Sweden.
Ekman M, Granström O, Omérov S, Jacob J, Landén M
Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2013 Oct;48(10):1601-10
Manic episodes are associated with grey matter volume reduction - a voxel-based morphometry brain analysis.
Ekman C, Lind J, Rydén E, Ingvar M, Landén M
Acta Psychiatr Scand 2010 Dec;122(6):507-15