Marianne Kristianssons forskargrupp

Programområdet Social- & rättspsykiatri bedriver projekt som på olika sätt berör kopplingen mellan psykisk störning och kriminalitet. Det kan handla om riskbedömning, studier om hur psykiska störningar kan bidra till högre våldsrisk, eller utveckling av metoder för att minska risken för återfall i brott bland psykiskt störda lagöverträdare. Området är tvärvetenskapligt och berör juridik, psykiatri, psykologi men också rent neurovetenskaplig forskning som hjärnavbildning.

Forensisk neurovetenskap, vålds- och riskbeteenden samt bedömning och behandling

Vår forskning syftar till att undersöka våld och riskbeteende utifrån ett multidisciplinärt perspektiv. Vår forskargrupp består av många olika yrkeskategorier såsom rättspsykiatriker, psykiatriker, sjuksköterskor, socionomer, beteendevetare, kriminologer, psykologer och poliser. Dessutom bedriver vi studier med bred forskningsmetodik, till exempel epidemiologiska, experimentella och kvalitativa studier.

Forskningsprojekt

I dagsläget driver forskargruppen tre övergripande program på Institutionen för klinisk neurovetenskap på KI; forensisk neurovetenskapsprogrammet, vålds- och riskbeteendeprogrammet samt bedömning – och behandlingsprogrammet. Det övergripande målet med dessa program är att förebygga våldshandlingar och våldsbrott genom att generera samhällsnyttig kunskap om kontextspecifika risk- och skyddsfaktorer för våldsamt beteende.

Inom forensisk neurovetenskapsprogrammet finns följande pågående projekt:

Från Gen till hjärna – olika aspekter av begreppet psykopati (GeBra) – Studien har dels bedrivits på klienter inom Kriminalvården med syfte att undersöka samband mellan specifika kandidatgener, personlighetsdrag och neuropsykologiska funktioner med särskilt fokus på psykopatiska drag och beteenden. Dessutom kommer ett nytt hjärnavbildningsprojekt snart att starta upp med syfte att undersöka biologiska korrelat i hjärnan kopplat till psykopatiska drag i normalbefolkning.

SPRätt – En pågående studie som jämför psykologiska, biologiska och anamnestiska variabler i tre grupper av individer: de med psykosspektrumdiagnoser som uppträtt våldsamt, de med psykosspektrumdiagnoser som inte har historik av våldshandlingar och friska personer i samhället. Projektet utnyttjar hjärnavbildning i form av fNIRS (functional near infrared spectroscopy), mått på hudkonduktans vid olika övningar och analys av uttryck av ansiktsemotioner under olika kognition och social kognition test. Studien innefattar flera delprojekt som sammantaget syftar till att kommer man slutligen kunna lägga ihop fynden för att bättre beskriva de faktorer som tillsammans bäst förklarar våldshistorik i de med psykosspektrumdiagnoser. Steget därefter blir att kunna testa om dessa variabler kan predicera framtida våld så att vården kan bli bättre på att identifiera och behandla individer innan våldshandlingar begås. Projektet är att samarbete med Psykologiska Institutionen på Stockholms universitet.

Den triarkiska modellen av psykopati kopplat till rädslolöst temperament och empati  (TriFE) – projektet är under uppstart och kommer att undersöka förmågan till tolkning och identifikation av känslor samt hjärtvariabilitet vid stress hos intagna som genomgår en rättspsykiatrisk utredning.

Inom vålds- och riskbeteendeprogrammet finns projekt inom flera områden:

Partnervåld – Ett forskningsprojekt syftar till att undersöka omfattning och karaktäristika av dödligt partnervåld i Sverige mellan 1990 och 2017. I projektet ingår även att studera annat dödligt våld mot kvinnor. Det övergripande syftet är undersöka utveckling av dödligt våld som drabbar kvinnor, samt att identifiera typologier av gärningspersoner med utgångspunkt i uppgifter om gärningsperson, brottsoffer samt gärning. I ett annat projekt som baseras på kvalitativa intervjuer undersöks hur partnervåldsutövare själva resonerar avseende våldsproblematik, hjälpbehov, samt mottaglighet för och erfarenheter av insatser. Projektet baseras på djupintervjuer med såväl lagförda som frivilligt sökande partnervåldsutövare.

I samarbete med Norges Teknisk Naturvetenskapliga Universitet, NTNU drivs sedan lång tid forskning om behandling av partnervåldsutövare med kognitiv beteendeterapi. Forskningen har fortsatt med särskilda projekt för att förstå de partnervåldsutövare som har hög risk för återfall i samarbete med socialtjänst och regionala polismyndigheter. 

I ytterligare ett annat projekt studerades kvaliteten av riskbedömningar genom att följa upp livstidsdömda och deras situation efter avtjänad påföljd, med avseende på misskötsamhet.

Dödligt våld - ett flertal studier har utgått från en sammanlänkad databas om dödligt våld under en treårsperiod. Det har även genomförts samarbete med Rättskemiska avdelningen i Linköping och Rättsmedicinska enheten i Uppsala i arbete med denna databas som innehåller information om både gärningspersoner och offer.

Sexualbrott - I samarbete med Polismyndigheten genomförs ett sexualbrottsprojekt med fokus på grova sexualbrott med obekant gärningsman. Projektet kommer att inkludera singel- och serieöverfallsvåldtäkter och sexualmord. Studien finansieras av regeringen genom vårändringsbudgeten 2018.

Suicid - Ett forskningsprojekt är under planering för att studera förekomsten av suicid bland rättspsykiatriskt dömda. Syftet är att öka kunskaperna om specifika riskfaktorer för att i förlängningen kunna stödja utvecklingen av preventiva åtgärder.

Inom bedömning- och behandlingsprogrammet pågår projekt i samverkan med Stockholms universitet och näringslivet för att utveckla virtuella patienter och träning i virtuella miljöer.

Forskning om rättspsykiatriska patienter pågår vid rättspsykiatriska kliniken i Stockholm. I dessa projekt utvärderas vilka faktorer i vård och behandling som kan bidra till minskad risk för återfall i våld eller andra oönskade händelser. Detta projekt har även förgreningar till Universitetet i Bergen där gemensamma projekt om personal recovery i rättspsykiatri bedrivs.

 I ett annat projekt, "Återfallsrisken hos lagöverträdare dömda till rättspsykiatrisk vård: studier av vårdförlopp, läkemedelstillgång och våldsrisk", undersöks rättspsykiatriska vårdtider, återfallsrisker i våldsbrott och annan brottslighet samt risken för återinsjuknande i psykiatrisk slutenvårdskrävande tillstånd. Genom att vid riskbedömning ta hänsyn till faktisk läkemedelstillgång, vårdtid, sjukdomsgrad och våldskapital är en målsättning att förbättra och förenkla gängse riskbedömningsmetoder. Projektet kommer även göra jämförelser mellan nordiska länder.

Ytterligare ett annat projekt som pågår är ”Uppföljning av rättspsykiatriska bedömningar”, vilket syftar till att studera bedömningsgrunderna och de rättspsykiatriska slutsatserna, att följa upp hur slutsatserna hanteras inom rättsväsendet samt huruvida bedömning kvarstår med senare diagnostik och vårdkonsumtion.  Studien baseras dels på information från utvidgade § 7-undersökningar och rättspsykiatriska utredningar, dels på registerdata.

Utbildning

Forskargruppen anordnar och medverkar i olika kurser rörande bland annat hot och våld i vården, våld i nära relation och psykopati. Många av gruppmedlemmarna undervisar återkommande på akademisk grundutbildning och avancerad nivå, samt för yrkesverksamma inom närliggande områden.

Utvalda publikationer

Psychotically driven aggression is associated with greater mentalizing challenges in psychotic spectrum disorders.
Johansson AG, Källman M, Högman L, Kristiansson M, Fischer H, Bölte S
BMC Psychiatry 2020 09;20(1):470

Cognitive behavioural group therapy versus mindfulness-based stress reduction group therapy for intimate partner violence: a randomized controlled trial.
Nesset MB, Lara-Cabrera ML, Bjørngaard JH, Whittington R, Palmstierna T
BMC Psychiatry 2020 04;20(1):178

Explosive violence: A near-repeat study of hand grenade detonations and shootings in urban Sweden.
Sturup J, Gerell M, Rostami A
European Journal of Criminology, Volume: 17 issue: 5, page(s): 661-677

Impaired facial emotion perception of briefly presented double masked stimuli in violent offenders with schizophrenia spectrum disorders.
Högman L, Kristiansson M, Fischer H, Johansson AG
Schizophr Res Cogn 2020 Mar;19():100163

Pharmacological Treatment in Forensic Psychiatry-A Systematic Review.
Howner K, Andiné P, Engberg G, Ekström EH, Lindström E, Nilsson M, et al
Front Psychiatry 2019 ;10():963

Psychopathy-associated personality traits influence crime-scene behavior in male homicide offenders.
Rodre S, Hedlund J, Liljeberg J, Kristiansson M, Masterman T, Sturup J
Nord J Psychiatry 2019 Nov;73(8):471-474

Emergence of Huntington Disease in a Man With a Premorbid Criminal Lifestyle.
Hedlund J, Masterman T
Front Psychiatry 2019 ;10():477

Increased Gun Violence Among Young Males in Sweden: a Descriptive National Survey and International Comparison
Sturup J, Rostami A, Mondani H, Gerell M, Sarnecki J, Edling C
European Journal on Criminal Policy and Research volume 25, pages 365–378(2019)

Infection during childhood and the risk of violent criminal behavior in adulthood.
Blomström Å, Kosidou K, Kristiansson M, Masterman T
Brain Behav. Immun. 2019 Feb;():

Assessing the relevance of self-reported ADHD symptoms and cognitive functioning for psychopathy using the PCL-R and the TriPM
Pauli M, Liljeberg J, Gustavsson P, Kristiansson M, Howner K. 
The Journal of Forensic Psychiatry & Psychology. 4 Jan 2019

Suicide Immediately After Discharge From Psychiatric Inpatient Care: A Cohort Study of Nearly 2.9 Million Discharges.
Haglund A, Lysell H, Larsson H, Lichtenstein P, Runeson B
J Clin Psychiatry 2019 02;80(2):

Adherence to psychotropic medication in completed suicide in Sweden 2006-2013: a forensic-toxicological matched case-control study.
Forsman J, Taipale H, Masterman T, Tiihonen J, Tanskanen A
Eur J Clin Pharmacol 2019 Oct;75(10):1421-1430

Near-repeat shootings in contemporary Sweden 2011 to 2015.
Sturup J, Rostami A, Gerell M, Sandholm A.
Security Journal, 31(1), 73-92, 2018.

Psychotropic Medications in Swedish Homicide Victims and Offenders: A Forensic-Toxicological Case-Control Study of Adherence and Recreational Use.
Hedlund J, Forsman J, Sturup J, Masterman T
J Clin Psychiatry 2017 Jul;78(7):e797-e802

The effect of gender on the outcome of forensic psychiatric assessment in Sweden: A case vignette study.
Sygel K, Sturup J, Fors U, Edberg H, Gavazzeni J, Howner K, et al
Crim Behav Ment Health 2017 Apr;27(2):124-135

Differentiating intimate partner homicide from other homicide: A Swedish population-based study of perpetrator, victim and incident characteristics.
Caman S, Howner K, Kristiansson M, Sturup J.
Psychology of Violence 2016: online publication - Psychology of violence 2017;7:2:306-315

Trends in rates and characteristics of intimate partner homocides between 1990 and 2013.
Caman S, Granath S, Kristiansson M, Sturup J.
Journal of Criminal Justice 2017;49:14-21.

"It Had Only Been a Matter of Time Before I Had Relapsed Into Crime": Aspects of Care and Personal Recovery in Forensic Mental Health.
Pollak C, Palmstierna T, Kald M, Ekstrand P
J Forensic Nurs ;14(4):230-237

Interpersonal violence and the prediction of short-term risk of repeat suicide attempt.
Haglund A, Lindh ÅU, Lysell H, Renberg ES, Jokinen J, Waern M, et al
Sci Rep 2016 11;6():36892

Effectiveness of the IDAP Treatment Program for Male Perpetrators of Intimate Partner Violence: A Controlled Study of Criminal Recidivism.
Haggård U, Freij I, Danielsson M, Wenander D, Långström N
J Interpers Violence 2017 04;32(7):1027-1043

A population-based study on toxicological findings in Swedish homicide victims and offenders from 2007 to 2009.
Hedlund J, Ahlner J, Kristiansson M, Sturup J
Forensic Sci Int 2014 11;244():25-9

Svenska publikationer

Från gen till hjärna.
Howner K, Pauli M, Liljeberg J, Alonso HÖ.
Norrköping: Kriminalvården Digitaltryck 2020, ISBN: 978-91-89067-00-4. 

Behandling och bedömning i rättspsykiatrisk vård. En kartläggning av systematiska översikter.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2017. SBU-rapport nr 264. ISBN 978-91-88437-06-8.

Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU-rapport nr 286. ISBN 978-91-88437-28-0.

Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige 
Rostami, A., Mondani, H., Carlsson, C., Sturup, J., Sarnecki, J., & Edling, C.
Stockholm. Institutet för framtidsstudier. Forskningsrapport, 4, 2018.

Risk for våld och kriminalitet vid personlighetssyndrom.
Palmstierna T
Lakartidningen. 2016;113:DY6R.

Böcker

  • Sörman K & Kristiansson M. 2019. Psykopaten: verkligheten bortom myten. Natur och Kultur
  • Ekselius L, Herlofson J, Palmstierna T, Perseius K, Ramklint M, Rydén G. 2017.  Personlighetssyndrom. Kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Stockholm: Gothia Fortbildning.
  • Palmstierna T. 2016. Våld i klinisk psykiatri. In: Herlofsson J, Ekselius L, Lundin A, Mårtensson B, Åsberg M, editors. Psykiatri. 2:1 ed. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB,  p. 735-46.
  • Bauer M & Kristiansson M. 2012. Hot och våld på jobbet. 1. uppl. Stockholm: Studentlitteratur. 

Gruppmedlemmar