Emily Holmes forskargrupp

Emotional Mental Imagery Lab (EMIL) for psychological treatment development

Emily Holmes forskar om psykisk ohälsa. Hennes forskargrupp intresserar sig framförallt för hur framsteg inom grundforskning kan användas för att utveckla och förbättra psykologiska behandlingsmetoder. Forskningen kombinerar perspektiv från både klinisk och experimentell psykologi och är starkt tvärvetenskaplig med inslag av bland annat psykologi, psykiatri, kognitionsvetenskap och neurovetenskap.

Emily Holmes forskargrupp intresserar sig framförallt för mentala bilder (mental imagery) och dess roll i psykiska sjukdomar, till exempel påträngande minnen relaterat till trauma och föraningar i samband med bipolär sjukdom. Att uppleva mentala bilder innebär att se med sin inre blick, höra med sitt inre öra, et cetera. Dessa upplevelser har en mer kraftfull påverkan på emotioner än dess verbala motsvarighet, det vill säga att tänka i ord. Kunskap om mentala bilder bidrar till utvecklingen av psykologiska behandlingsmetoder. Forskningen är också intressant i sin egen rätt, eftersom den hjälper oss att förstå det mänskliga tänkandets i dess olika former.

Kunskap om mentala bilder kan exempelvis användas för att utveckla innovativa behandlingar för flyktingar och asylsökande. Idag är antalet flyktingar i världen det högsta någonsin uppmät. Prevalensen av psykiatriska sjukdomar som förknippas med påträngande minnen är hög bland flyktingar och asylsökande, tillexempel PTSD. Behovet av nya effektiva behandlingar som kan nå en stor population har aldrig varit större.

Forskningsteman

Använda psykologiska metoder för att undersöka mekanismerna bakom psykiska sjukdomar, med ett speciellt fokus på mentala bilder (mental imagery).
Utforska hur grundforskning kan bidra till att utveckla mer fokuserade och effektiva psykologiska insatser.
Utveckla nya metoder för att adressera kognitiva nyckelprocesser som skapar problem i samband med psykisk ohälsa, oavsett om detta sker genom terapi ansikte mot ansikte, via datorer eller med hjälp av enkla kognitiva uppgifter.
Identifiera områden där det finns behov av insatser, exempelvis preventiva interventioner i samband med trauma eller skalbara metoder som kan nå den stora gruppen med flyktingar som har upplevt trauma.