Tidig utveckling och avvikelser i tal och språk

This page in English

Projektgruppsledare

Anette Lohmander

Gruppen bedriver forskning om utveckling av och problem med tal och språk och hörsel samt kommunikation vid ogynnsamma förutsättningar hos barn och ungdomar inom tre delvis överlappande delområden; vid läpp-käk-gomspalt, hörselnedsättning och neurologiska utvecklingsavvikelser

Forskningen omfattar också utveckling av bedömningsmetoder, möjliga prediktorer för senare avvikelser, d v s om man tidigt kan förutsäga vilka barn som riskerar att utveckla avvikande tal samt utvärdering av behandling. Omgivningens och egen uppfattning av avvikande tal och kommunikation studeras för bedömning av konsekvens och betydelse för aktivitet och delaktighet.

Projektgruppens medlemmar

Namn Titel Funktion
Anette Lohmander professor, logoped projektledare
Jill Nyberg logoped, med dr forskare
Petra Peterson läkare, plastikkir doktorand
Ann Malmenholt logoped doktorand
Anita McAllister docent, logoped handledare
Liisi Raud Westberg specialistlogoped medarbetare
Traci Flynn med dr handledare
Anna Persson specialpedagog doktorand
Birgitta Tengroth läkare, audiolog doktorand
Marion Lieberman univ.adj, logoped doktorand
Anna Nyman logoped doktorand

I samarbete med

Vid Karolinska Universitetssjukhuset
Katarina Lindström med dr, barnneurolog handledare
Christina Hederstierna med dr, barnneurolog handledare
Vid Göteborgs universitet
Carmela Miniscalco docent, logoped handledare
Bibbi Hagberg med dr, psykolog forskare
Christina Persson docent, logoped forskare
Vid Stockholms universitet
Fransisco Lacerda professor, civ.ing handledare
Lisa Gustavsson fil dr handledare
Vid Lunds universitet/Skånes universitetssjukhus
Kristina Klintö med dr, logoped forskare

Forskningsprojekt

Tidig Utveckling av Tal och Hörsel vid LKG (TUTH). Fluktuerande hörselnedsättning pga sekretorisk otitis media (SOM) är mycket vanligt hos barn födda med gomspalt (LKG). I TUTH-projektet studeras tidig utveckling av tal och hörsel i en kontrollerad gruppstudie av barn med LKG respektive barn med SOM. Delprojekt omfattar hörsel, perception och produktion av konsonantljud, utveckling av språkljudsystem, ordförråd och språkförståelse (Anette Lohmander med Fransisco Lacerda, Traci Flynn, Liisi Raud Westberg, Birgitta Tengroth.

Hörsel- tal- och språkutveckling hos barn med hörselnedsättning från 0 till 3 år. (Anna Persson)

Tal- och språkutveckling vid tidiga neurologiska utvecklingsavvikelser. (Anna Nyman).

Jollerkoll
Utvärdering av en screeningmetod på BVC av joller vid 10 månader. Kan en specifik fråga om joller till föräldrar identifiera barn som senare får problem med tal, språk eller kommunikation? (Anette Lohmander med Carmela Miniscalco,
Marion Lieberman och Bibbi Hagberg.

Tal, språk och kommunikation hos barn som inte har stavelsejoller vid 10 månaders ålder
(Marion Lieberman).

Talresultat och operationsmetod vid LKG. Påverkan av metod för operation av gomspalten hos barn födda med läpp-, käk- och/eller gomspalt (LKG) för hur talet utvecklas undersöks longitudinellt samt i två randomiserade kontrollerade studier:
Scandcleft (The Scandcleft Trials) respektive TOPS (Timing of primary surgery in cleft palate) samt en nationell intercenterstudie. (Anette Lohmander med Jill Nyberg, Petra Peterson och Christina Persson) och Kristina Klintö.

Vem bryr sig om avvikande tal?
Hur avvikande uppfattas tal av omgivningen; jämnåriga barn (Jill Nyberg) respektive vuxna och hur unga vuxna upplever sitt tal och sin kommunikation (Petra Peterson) undersöks med hjälp av fokusgrupper och enkäter.

Taldyspraktiska svårigheter hos 5-åringar med talstörning relaterad till LKG-spalt
(Ann Malmenholt).

Effekt av intervention
I små kontrollerade gruppstudier undersöks dels effekt av intervention till föräldrar till småbarn med sen jollerstart (Marion Lieberman, Anna Nyman), dels effekt av tidig hörapparatanvändning (BAHA) hos bebisar med konduktiv hörselnedsättning (Traci Fynn). I kontrollerade fallstudier (single subject design) studeras effekt av visuell återkoppling (elektropalatografi, EPG) hos individer med befästa avvikelser i talet (artikulationen) (Anette Lohmander) samt effekt av logopedisk behandling hos barn med kvarstående talstörning. I samarbete med regionala LKG-logopednätverket inom SLL.

 

Utvalda publikationer

  • Nyman A,  Lohmander A. Babbling in children with neurodevelopmental disability and a simplified way of measuring canonical babbling ratio. Clincal Linguistics Phonetics, 2018;32:114-127.
  • Raud Westberg L, Höglund Santamarta L, Karlsson J, Nyberg J, Neovius E, Lohmander A. Longitudinal speech outcome in young children born with unilateral cleft lip and palate treated with one- or two-stage palatal repair and the impact of early intervention. Logopedics, Phoniatrics, Vocology, 2017 Oct 25 pg 1-9.
  • Lohmander A, Holm K, Eriksson E, Lieberman M. Observation method identifies that a lack of canonical babbling can indicate future speech and language problems. Acta Paediactrica, 2017;106(6):935-943.
  • Lohmander A, Persson C, Willadsen E, Lundeborg I, Alaluusua S, Aukner R, et.al.  Scandcleft randomised trials of primary surgery for unilateral cleft lip and palate: 4. Speech outcomes in 5-year-olds - velopharyngeal competency and hypernasality. J Plast Surg Hand Surg, 2017;51:26-36.
  • Willadsen E, Lohmander A, Persson C, Lundeborg I, Alaluusua S, Aukner R, et.al.  Scandcleft randomised trials of primary surgery for unilateral cleft lip and palate: 5. Speech outcomes in 5-year-olds - consonant production and errors. J Plast Surg Hand Surg, 2017;51:37-50
  • Sundman H, Flynn T, Tengroth B, Lohmander A. ABR thresholds in infants born with CLP and OME and infants with OME. Int J Pediatr Otorhinolar 2016;81:21-25.
  • Nyberg J & Havstam C: Speech in 10-year-olds born with unilateral cleft lip and palate: what do peers say? Cleft palate-Craniofacial J (2015). 2016:53:e-publ.
  • Nyberg J, Peterson P, Lohmander A. Speech outcomes at age 5 and 10 years in unilateral cleft lip and palate after one-stage palatal repair with Minimal Incision Technique - a longitudinal perspective. Int J Pediatric Otorhinolaryngology, 2014;78:1662-1670.
  • Flynn T, Lohmander A. A longitudinal study of hearing and middle ear status in individuals with UCLP. Otology & Neurology, 2014;35:989-996.
  • Lieberman M, Lohmander A. Observation is a valid way of assessing common variables in typical babbling and identifies infants who need further support. Acta Paediatrica, 2014;103:1251–1257.
  • Klintö K, Salameh E-K, Olsson M, Flynn T, Svensson H, Lohmander A. Development of phonology and articulation in toddlers born with and without unilateral cleft lip and palate. Int J Language Communication Disorders, 2014;49:240-254.
  • Lohmander A, Friede H, Lilja J. Long-term, longitudinal follow-up of individuals with unilateral cleft lip and palate after the Gothenburg primary early veloplasty and delayed hard palate closure protocol: Speech outcome. Cleft Palate-Craniofac J, 2012;49:657-671.
  • Nordberg A, Carlsson G, Lohmander A. Electropalatography (EPG) in description and treatment of speech disorders in five children with Cerebral Palsy. Clinical Linguistics and Phonetics, 2011;25:831-852.
  • Lohmander A, Olsson M, Flynn T. Early Consonant Production in Swedish Infants with and without Unilateral Cleft Lip and Palate and Two-stage Palatal Repair. Cleft Palate-Craniofac J, 2011;48:271-285.
  • Flynn T, Möller C, Jönsson R, Lohmander A. The high prevalence of otitis media with effusion in children with cleft lip and palate as compared to children without clefts. Int J of Pediatric Otorhinolaryngology, 2009;73:1441-1446.
Logopedi