Tal vid LKG

Läpp-käk-gomspalt (LKG) förekommer i Sverige hos ca 1 barn per 500 födda. Barn med LKG är dock en heterogen grupp med flera undergrupper och sinsemellan stora olikheter. Det gäller typ av spalt, storlek och samtidig förekomst av andra missbildningar eller funktionsnedsättningar.

Illustration gomspalt
Illustration av May Johansson

Introduktion

LKG-spalter behandlas primärt kirurgiskt för att ge bästa förutsättningar för talutveckling, bettutveckling och utseende. Behandlingen är multidisciplinär och omfattar också talet och gommens funktion, örats funktion och hörseln, som är viktiga bidragande komponenter för tal- och språkutvecklingen samt bettutveckling och tillväxt i ansiktet, som är viktiga bidragande komponenter för utseendet.

Att tidigt identifiera barn som löper risk att bli försenade eller avvikande i talutvecklingen är nödvändigt för att kunna utveckla vårdprogram och rutiner för att förebygga ohälsa i form av talavvikelser som gör talet annorlunda och svårförståeligt och som påverkar förmågan till kommunikativ aktivitet och delaktighet.

Det finns idag i Sverige en god uppfattning om förekomst av avvikelser i talet vid spalt liksom om olikheter beroende på typ av spalt. Internationella studier visar relativt samstämmiga resultat även om dessa varierar, dels på grund av olikheter i kirurgisk behandling, dels metodologiska oklarheter. Vidare baserar sig resultaten huvudsakligen på retrospektiva tvärsnittsstudier i olika åldrar. Sammanfattningsvis verkar ändå upp till 50 % ha tal- och/eller nasalitetsproblem i förskole- eller tidig skolålder och visst stöd för att det är en högre förekomst av avvikelser i tal- och språkförmågor vid större defekt respektive vid förekomst av andra missbildningar/syndrom. Vidare att jämnåriga uppfattar avvikelser i talet och ger uttryck för negativ påverkan på delaktighet.

Uppgifter om öron- och hörselproblem är fortfarande knapphändiga men ger stöd för att sekretorisk mediaotit med tillhörande fluktuerande lätt hörselnedsättning förekommer hos i stort sett alla barn med gomspalt. Det finns dock ännu inget stöd för att någon metod eller tidpunkt för operation av gomspalten ger bäst förutsättningar för talutveckling och otillräcklig kunskap om personernas egen uppfattning om sitt tal samt behov och effekt av talbehandling.

Gruppen undersöker påverkan av metod för operation av gomspalten hos barn födda med läpp-, käk- och/eller gomspalt (LKG) på hur talet utvecklas, hur personerna själva uppfattar sitt tal samt effekt av talbehandling.

Följande projekt ingår

Effekten av olika typer av och tidpunkter för gomkirurgi - Scandcleft-projektet

Består av tre parallella randomiserade prövningar primär kirurgi för barn födda med total enkelsidig läpp-käk-gomspalt (LKGU). Projektet utvecklades och genomförs av nio LKG-team: Århus / Köpenhamn (Danmark), Helsingfors (Finland), Bergen / Oslo (Norge), Göteborg / Linköping / Stockholm (Sverige) och Manchester / Belfast (Storbritannien). En kirurgisk metod jämfördes mot tre andra i de parallella prövningarna. Rekrytering av 448 barn gjordes under en nioårsperiod. Resultatet vid 5 års ålder har publicerats. Uppföljande analys vid 10 års ålder pågår.

Trial registration number ISRCTN29932826.

TOPS - Timing of primary surgery in cleft palate

Det primära syftet är att avgöra om slutning av gomspalten utförs vid 6 eller 12 månaders ålder är mest fördelaktigt för talresultatet. Cirka 550 barn från fem länder (Brasilien, Danmark, Norge, Storbritannien, Sverige) deltar i studien. Det primära resultatmåttet är perceptuellt bedömd velofaryngeal funktion vid 5 års ålder. Sekundära resultat vid 12 och 36 månaders ålder kommer också att rapporteras.

Trial registration number NCT00993551.

(PI Stockholm Center Anette Lohmander).

Talresultat och självrapporterad kommunikativ förmåga hos individer födda med enkelsidig LKG – jämförelse av resultat efter två metoder för gomkirurgi

Tidig slutning (ca 6 månader) av åtminstone den mjuka gommen verkar ge goda förutsättningar för gomfunktion och den tidiga talutvecklingen även om spalten i hårda gommen opereras senare (efter 2 år) och bättre än om hela gomspalten sluts vid ca 1-1,5 år år.  Detta undersöks vad gäller slutresutat av behandling och uppföljning, dvs vid 19-21 års ålder varvid en grupp opererats i Göteborg och en i Stockholm.  

I en annan studie undersöks talet longitudinellt hos barn från 1-7 års ålder och jämförs med resultaten hos en tidigare grupp behandlad med enstegs-operation av gomspalten. Åldersrelevanta talvariabler bedöms perceptuellt och resultaten jämförs mellan grupperna. I båda studierna ingår mått på förståelighet, dvs hur väl omgivningen uppfattar/förstår talet, samt på individernas egen uppfattning om sitt tal.  

(Doktorandprojekt Petra Peterson, Emilie Hagberg). (Anette Lohmander, Jill Nyberg).

Tidig Utveckling av Tal och Hörsel - TUTH

Fluktuerande hörselnedsättning pga sekretorisk otitis media (SOM) är mycket vanligt hos barn födda med gomspalt (LKG). I TUTH-projektet studeras tidig utveckling av tal och hörsel i en kontrollerad gruppstudie av barn med LKG respektive barn med SOM. Delprojekt omfattar hörsel, perception och produktion av konsonantljud, utveckling av språkljudsystem, ordförråd och språkförståelse upp till 3 års ålder.

(PI Anette Lohmander). (Traci Flynn, Liisi Raud Westberg, Birgitta Tengroth).

Effekt av talbehandling av LKG-relaterade talavvikelser

Artikulatoriska avvikelser hos barn födda med LKG behandlas med logopedisk intervention men behandlingsstudier av talstörningar relaterade till LKG är fortfarande få och med sinsemellan stor variation avseende metodologi.

I projektet ingår en systematisk granskning och metaanalys, samt två behandlingsstudier där båda är kontrollerade serier av fallstudier (Controlled single subject series design) i samverkan med logopeder i Region Stockholm och den andra planeras för enbart distansbehandling.

(Postdoktorprojekt Anders Sand). (Doktorandprojekt Emilie Hagberg). (Anette Lohmander, Jill Nyberg).