Joller till Tal

Gruppen bedriver forskning om tidig utveckling av tal, språk och kommunikation hos barn med medfödda eller tidiga ogynnsamma förutsättningar såsom gomspalt (LKG), hörselskada/nedsättning (HNS), neurologisk utvecklingsavvikelse eller extrem prematuritet, dels om metoder för screening och bedömning av joller och tidigt tal/expressivt språk.

-

Bland de vanligaste tecknen på utvecklingsförsening hos barn är när deras tal, språk eller kommunikation inte utvecklas som förväntat. Stavelsejoller är en viktig föregångare till tal både hos barn med typisk utveckling och barn med olika typer av funktionshinder. Försening eller avvikelser i joller kan troligen förutsäga svårigheter i tal och språk senare. De övergripande målen med projektet är att:

  • Utvärdera effekt av intervention till föräldrar till barn med sen jollerstart eller litet expressivt ordförråd
  • Utveckla och validera metoder for screening och bedömning av joller och tidigt tal
  • Undersöka tal, språk och kommunikation longitudinellt till åtminstone 3 års ålder hos barn med kända ogynnsamma tillstånd såsom hörselnedsättning, gomspalt, neurologisk utvecklingsförsening och extrem prematuritet
  • Testa om barn utan kända ogynnsamma tillstånd som senare uppvisar försenad utveckling av tal, språk eller kommunikation kan identifieras tidigt genom screening av joller  

Följande projekt ingår

Tidig Utveckling av Tal och Hörsel - TUTH

Fluktuerande hörselnedsättning pga sekretorisk otitis media (SOM) är mycket vanligt hos barn födda med gomspalt (LKG). I TUTH-projektet studeras tidig utveckling av tal och hörsel i en kontrollerad gruppstudie av barn med LKG respektive barn med SOM. Delprojekt omfattar hörsel, perception och produktion av konsonantljud, utveckling av språkljudsystem, ordförråd och språkförståelse upp till 3 års ålder. (Anette Lohmander, Traci Flynn, Liisi Raud Westberg, Birgitta Tengroth).

Svenska barn med måttligt hörselnedsättning – vikten av att följa upp hörsel och tidig tal-språkutveckling de tre första åren

Den tidiga hörsel-, tal- och språkutvecklingen undersöks hos en grupp barn med måttlig sensorineural hörselnedsättning från hörapparatanpassning (före 6 månaders ålder) till 3 års ålder och jämföra denna med en samtida grupp med typisk hörsel. (Doktorandprojekt, Anna Persson), (Traci Flynn, Anette Lohmander).

Barn med sen jollerutveckling vid 10 månaders ålder: föräldrakommunikation och uppföljning av tal- och språkförmågor

Tal, språk och kommunikation studeras longitudinellt hos barn som inte har stavelsejoller vid 10 månaders ålder. Vidare undersöks föräldrars kommunikation med barn som inte har stavelsejoller vid 10 månader. (Doktorandprojekt, Marion Lieberman), (Carmela Miniscalco, Lisa Gustavsson, Anette Lohmander).

Joller och tidigt tal hos barn födda med gomspalt

Har beskrivits i flera projekt tidigare i gruppen (Kristina Klintö, Anette Lohmander). Ytterligare ett kommer att komplettera kunskapen om påverkan av om spalten i gommen opereras i ett eller två steg. Det ryms i ett doktorandprojekt (Effect of treatment on speech in children born with cleft lip and palate) (Emilie Hagberg). (Jill Nyberg, Anette Lohmander)

Joller hos extremt för tidigt födda barn vid 12 månaders korrigerad ålder:

Stavelsejoller och konsonantproduktion undersöks i en grupp extremt för tidigt födda. (Masterprojekt, Ellinor Strandberg), (Marion Lieberman, Anette Lohmander). Projektet utgår från Stockholm preterm interaction-based intervention (SPIBI).

Joller, tal- och språksvårigheter hos barn med neurologiska utvecklingsavvikelser:

Joller och tidiga tal- och språkförmågor vid 1-2 års ålder hos barn med neurologiska utvecklingsavvikelser undersöks och följs upp vid 5 och 7 års ålder. (Doktorandprojekt, Anna Nyman), (, Anette Lohmander, Carmela Miniscalco, Sofia Strömbergsson)

Metoder för bedömning av joller och tidigt tal

Inkluderar flera projekt. Validering av variabler och metod för observation av joller och konsonantproduktion har gjorts och används i samtliga projekt inom Joller till Tal (Lieberman & Lohmander, 2014; Lohmander et al., 2017). Mera specifika är utvärdering av jollerscreening i delprojektet Jollerkoll (Lieberman, Sand, Lohmander, Miniscalco), samt studier av måttet Canonical Babbling Ratio (Nyman, Strömbergsson, Lohmander).

Föräldraimplementerad intervention till småbarn med sen jollerstart eller använder få ord:

Vikten av föräldrars följsamhet till sina barns ljudande och handlingar har rapporterats för barn med typisk utveckling såväl som barn med olika svårigheter och utvecklingsavvikelser. Metoder där föräldrar lär sig tekniker för att stimulera språket och kommunikationen är gynnsamma. I en studie undersöks möjligheter att påverka föräldrars följsamhet med en tidig indirekt intervention. I en annan utvärderas effekten av en behandlingsmetod där föräldrar lär sig en teknik för att utveckla barnets ordförråd. (Doktorandprojekt Marion Lieberman, Anna Nyman), (Anette Lohmander, Sofia Strömbergsson, Lisa Gustavsson, Carmela Miniscalco).