BAMSE Projektet

This page in English

Har du fått brev med inloggning till vår enkät?
Klicka här för att logga in
 

BAMSE - En studie om livsstil, miljö och hälsa

BAMSE-projektet startade 1994 och har sedan dess följt drygt 4000 barn födda 1994-1996. Tack vare studien har vi fått värdefull kunskap om hur livsstil, miljö och arv påverkar barns astma, allergi och lungutveckling. Den ökade kunskapen kan på sikt ge oss möjligheter att bromsa ökningen av astma och allergi, men också möjligheter att lindra besvären hos dem som drabbas.

Bamse, som står för barn, allergi, miljö, Stockholm och epidemiologi är ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Många finansiärer har bidragit till projektet under åren, bland andra Stockholms läns landsting, Hjärt-Lungfonden, Astma- och allergiförbundet, och nationella forskningsråd (VR, FORTE och FORMAS).

Aktuellt: 24-årsuppföljning är igång

Under hösten 2016 har vi startat en ny uppföljning. Deltagarna i studien är nu 22-24 år gamla. Succesivt kommer de att bjudas in att besvara en frågeenkät. Därefter blir det åter aktuellt med en klinisk undersökning där bl.a. lungfunktion och allergitest ingår.

Det finns i nuläget inget slutdatum för Bamse-projektet. Studien har bidragit till mycket ny kunskap om hur allergisjukdomar utvecklas under uppväxten och om bakomliggande orsaker hos barn. Vi vill därför fortsätta att följa studiedeltagarna – både dem med och utan allergisjukdom – för att kunna studera hur livsstil, miljö och arv påverkar hälsa och välbefinnande.  Lungfunktion, längd och vikt kommer att mätas, och nya blodprover tas för att bland annat analysera förekomst av allergiantikroppar och genetiska faktorer som påverkar risken att ha en allergirelaterad sjukdom.

Tidigare uppföljningar

Bamse-projektet startade år 1994 då barnen var 2 till 3 månader gamla. Sedan dess har studiedeltagarna följts upp med frågeformulär och klinisk undersökning vid ett flertal tillfällen.

Två till tre månader - baslinjeundersökning

Nyblivna föräldrar bosatta i fyra områden i Storstockholm: Järfälla, Solna, Sundbyberg och delar av Stockholms innerstad (Vasastaden och Norrmalm) tillfrågades av sin BVC-sjuksköterska om de ville medverka i studien. Förutsättningen för att familjen skulle kunna delta var att man inte planerade att flytta under barnets första levnadsår.

De föräldrar som ville delta besvarade en enkät med frågor om sin bostad, sina levnadsvanor, olika exponeringsfaktorer samt ärftlighet för allergi. De ombads även dammsuga mammans madrass med ett speciellt filter för en allergen analys.

Insamlingsperioden pågick mellan februari 1994 november 1996 då drygt 4 000 barn var inkluderade i studien.

1 och 2-årsuppföljning

Både när barnen var ett och två år gamla besvarade föräldrarna en uppföljningsenkät med frågor om eventuella symtom hos barnet som kunde förknippas med allergisjukdom. Barn med symtom på astma identifierades efter fastställda kriterier. En bostadsundersökning (mätning av fukt, ventilation, temperatur och kvävedioxid) utfördes hos barn med symtom på astma och hos slumpvis utvalda kontroller.

4-årsuppföljning

När barnen fyllde fyra år besvarade föräldrarna en ny uppföljningsenkät med frågor om symptom på allergisjukdom, livsstil och miljö. De familjer som besvarade enkäten bjöds in till en klinisk undersökning, där barnen bland annat fick mäta sin lungfunktion,  mäta längd och vikt samt ta blodprov. Blodprovet togs för att se om barnet hade allergiantikroppar mot vanligt förkommande luftvägs- eller födoämnesallergen.

8-årsuppföljning

Vid 8 års ålder besvarade föräldrarna ett frågeformulär och barnet inbjöds till en ny klinisk uppföljning. Även denna gång omfattade den kliniska undersökningen lungfunktionsmätningar, längd och vikt och blodprover. Barn och föräldrar besvarade också ett formulär kring barnets matvanor.

12-årsuppföljning (2008)

Våren 2008, när de yngsta av de 4000 deltagarna hunnit bli 12 år gamla, fick föräldrarna ett nytt frågeformulär.  För första gången fick även barnen ett eget frågeformulär. Majoriteten (2/3 av familjerna) valde att besvara frågeformuläret via en webbenkät.

16-årsuppföljning (2010-2013)

Ungdomar och föräldrar besvarade varsitt frågeformulär med frågor om symptom på allergisjukdomar, livstil och miljö. En klinisk undersökning där ungdomarna fick mäta längd och vikt, och lämna blodprov genomfördes. I samband med den kliniska undersökningen undersöktes även förekomsten av kontaktallergi.

Resultat

Tack vare Bamse-studien har många upptäckter gjorts kring allergirelaterade sjukdomar med ett stort antal vetenskapliga artiklar som följd. Här redovisar vi ett urval av de resultat som hittills kommit fram. Resultaten baseras på data som samlats från det att barnen föddes fram till 16 års ålder

Några av de senaste resultaten
Specifika genetiska faktorer påverkar risken att insjukna i astma, till exempel ORMDL3-varianter. Genetiska faktorer påverkar också risken att insjukna i eksem och hösnuva.

Barn med eksem tidigt i livet har en kvarstående allergirelaterad sjukdom vid 12 år, särskilt om de också hade astma eller allergisnuva när de var små.

Vid 4, 8 och 16 år hade 25 procent, 35 procent och 45 procent allergiantikroppar mot vanligt förekommande allergen.

Under hela barndomen är björk- och gräspollen och pälsdjur de allergen som flest barn är allergiska mot.

Barn som utvecklar allergi mot björkpollen blir ofta också testpositiva för jordnöt och soja utan att detta har någon klinisk relevans.

Jordnöt har visat sig ha olika allergiframkallande ämnen med olika styrka och vissa av allergenen i jordnöt är lika allergen som finns i björkpollen. Barn med denna typ av jordnötsallergi verkar tåla jordnötter utan att få allvarliga reaktioner. Allergitest kan idag visa hur känslig ett barn är för jordnöt och ifall det egentligen är björkpollen som barnet är allergisk emot, och alltså inte reagerar allvarligt vid kontakt med jordnöt.

Amning under barnets fyra första månader minskar risken för astma upp till 8 års ålder och amning verkar även ha en positiv effekt på lugnfunktionen.

Rökning under graviditet även om barnet inte utsätts för rökning senare i livet medför en ökad risk för att barn utvecklar astma.

Sänkt lungfunktion i skolåldern är kopplat till exponering för höga halter av luftföroreningar från trafiken under första levnadsåret.

Utmärkelser

Prins Daniels forskningsanslag för yngre lovande forskare

2015 tilldelades Prins Daniels pris från Hjärt Lung-fonden till Erik Melén, docent i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin (IMM) och PI för BAMSE-Projketet
Läs mer på Kungahuset | Hjärt Lungfoden

Kontakt

BAMSE sekretariatet

Telefon: +46 8 - 123 372 50
E-post: bamse-projekt@imm.ki.se
Adress: Centrum för arbets- och miljömedicin CAMM
BAMSE-sekretariat
Solnavägen 4, 10tr
S-113 65 Stockholm

Projektledare

Docent

Erik Melén

Telefon: 08-524 875 08
Enhet: Miljömedicinsk epidemiologi
E-post: Erik.Melen@ki.se