Molekylär arbetsfysiologi

This page in English

Syftet med forskningen i vår grupp är att skapa en större förståelse för de biologiska mekanismer som gör att fysisk aktivitet kraftigt minskar risken att dö i förtid och att drabbas av exempelvis hjärt- och kärlsjukdom och diabetes.

Gruppmedlemmar

Carl Johan Sundberg Professor, Forskargruppsledare
Charlotte Schönbeck Lab manager
Eva-Karin Gidlund Doktorand
Helene Fischer Anknuten
Ingeborg van der Ploeg Anknuten
Jessica Norrbom Forskare
Malene Lindholm Postdoc
Mark Chapman Postdoc
Mia Ydfors Doktorand
Sara Mijwel Doktorand
Stefan Reitzner Doktorand
Thi Thanh Huyen Vu Anknuten

Projekt

Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till en bättre hälsa och livskvalitet hos kvinnor och män i alla åldrar. De goda effekterna är många - från minskad risk för hjärtkärlsjukdomar, diabetes och vissa typer av cancer, till förbättrad muskelkapacitet. Fördelarna uppkommer när din kropp gradvis anpassar sig till upprepade träningspass, där "lite [fysisk aktivitet] är bättre än ingen, och mer är bättre än lite".

Åtskilliga kroppsdelar påverkas när du rör på dig. Till exempel kommer ditt hjärta tränas att pumpa ut blod mer effektivt, mängden fettväv i din kropp kommer att minska och ditt skelett stärkas. Vår forskning fokuserar på skelettmuskulaturen - den vävnad som utför det faktiska arbetet när du springer, simmar eller lyfter en skivstång.

Musklers anpassning till träning

Skelettmuskulaturen är uppbyggd av muskelfibrer, som med hjälp av energi i form av molekylen ATP kan dra ihop sig för att utveckla den kraft som behövs för olika rörelser. Beroende på vilken sorts träning du utför, kommer fibrerna med tiden att bli antingen starkare eller mer uthålliga. En viktig omställning som sker inuti muskelfibrer som uthållighetstränas är en ökning av mängden mitokondrier - de strukturer som utvinner ATP från näringsämnen. Med fler mitokondrier förbättras muskelfibrernas energiproduktion och ämnesomsättning med resultatet att du orkar arbeta längre vid kommande träningspass.

Vår forskargrupp vill svara på hur din muskelvävnad "vet" åt vilket håll den ska anpassa sig och vilka arvsanlag (gener) eller proteiner som är viktiga för att anpassningen ska äga rum.

Träningssvar och muskelminne

Det är ett faktum att vissa människor får bättre effekt av sin träning än andra. Vi undersöker mekanismerna bakom detta fenomen samt om en persons träningssvar går att förutspå med hjälp av genetiska analyser. Dessutom studerar vi om muskelfibrer kan "minnas" en träningsperiod långt efter att den avslutats och därmed ha en förbättrad förmåga att anpassa sig till ny träning.

Till vår forskning rekryterar vi frivilliga försökspersoner som får genomföra ett enstaka träningspass eller en längre träningsperiod. Före och efter träningen tas vävnadsprover, biopsier, från lårmuskulaturen hos deltagarna. I vissa fall jämförs även elitatleter med normalt aktiva individer. Muskelproverna utforskar vi sedan med en rad laboratorieanalyser för att följa hur olika typer av träning påverkat muskulaturen.

Nya behandlingar och träningsprogram

Vårt mål är en bättre förståelse för de mekanismer som verkar för hälsa och prestation i samband med fysisk aktivitet - på molekylnivå. I förlängningen kan kunskap från vår forskning bidra till utveckling av nya behandlingsmetoder för exempelvis typ 2-diabetiker och patienter som inte kan motionera till följd av rörelsehinder. Den kan också vara värdefull för idrottsutövare på alla nivåer, då träningsprogram kan optimeras för att ge maximala resultat.

Anslagsgivare

Kontakta forskargruppsledaren

Professor

Carl Johan Sundberg

Telefon: 08-524 868 86
Enhet: Sundberg Carl Johan grupp - Molekylär arbetsfysiologi
E-post: Carl.J.Sundberg@ki.se

Länkar