Medicinvetarna: #121: Kan AI ge bättre hälsa?
AI används redan i sjukvård och forskning, till exempel för att analysera röntgenbilder eller förutsäga proteiners tredimensionella utseende. Hör professor Magnus Boman berätta om fler tänkbara användningsområden, AI visar sig bland annat vara bra på byråkrati och administration som kan användas för att förbättra sjukvården. I lyssnarfrågan svarar Johan Bjureberg på hur man kan undvika att explodera av ilska. Avsnittet publicerades 31 maj 2023.
Artificiell intelligens, AI, testas inom flera medicinska områden, exempelvis för att identifiera bröstcancer från mammografibilder eller för att göra en första bedömning av patienter inom akutsjukvården, så kallad triagering. Men de potentiella användningsområdena är många. AI är till exempel bra på att hitta enstaka värden eller händelser som avviker i stora material eller som plötsligt förändras.
– Här kan troligen medicinen lära från andra områden, till exempel hur kustbevakningen detekterar möjliga smugglarbåtar genom att de beter sig på ett avvikande sätt. AI kan med liknande metoder visa sig vara duktig på att upptäcka anomalier i vårdsituationer utan att i förväg vara tränad på det, säger Magnus Boman, professor vid KTH och anknuten forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet samt University College London.
Hans forskning handlar om hur AI kan användas inom bland annat medicin och forskning och han leder ett projekt som kartlägger AI-användning vid Karolinska Institutet. I avsnitt #121 av Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna ger han sin syn på tänkbara användningsområden och etiska utmaningar.
– AI är extremt användbart inom byråkrati och administration för att hitta optimala sätt att ordna olika processer, som exempelvis hur man kan minska en sjukvårdskö. Om AI kan frigöra resurser från den typen av organisatoriska frågor så kan förhoppningsvis vårdgivare ägna sig mer åt det mänskliga mötet, säger Magnus Boman.
Ett annat användningsområde kan vara inom psykologisk behandling. Redan i dag ges mycket KBT-behandling via internet. Men han tror inte att AI kommer att ersätta mänskliga KBT-psykologer.
– Däremot kan AI förbättra psykologernas insatser och till exempel upptäcka subtila signaler på att en patient är försämrad genom att upptäcka att hen varit inaktiv en längre tid eller börjar använda fler negationer i sitt språk. Då kan psykologen få ett meddelande om att intensifiera behandlingen, förklarar Magnus Boman.
Kan man behandla ilska?
I avsnittet svarar även forskaren Johan Bjureberg vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, på lyssnarfrågan om ifall man kan förväntas hantera sitt humör.
– Vi har nyligen publicerat en studie som utvärderar en behandling för personer som har besvär med att hantera sin ilska. Vi såg att man kunde bli ordentligt hjälpt, säger han.
Att hålla inne med ilskan är inte en bra idé berättar han.
– Personer som går runt som krutdurkar har förhöjd risk för exempelvis hjärt-kärlsjukdom och högt blodtryck. De har mycket att tjäna på att lära sig att hitta sätt att uttrycka sin ilska i stället för att försöka trycka undan den, säger han.
En ny studie planeras till hösten 2023, se mer information på Centrum för psykiatriforskning.
- Lyssna på avsnittet via iTunes
- Lyssna via Spotify
- Läs en transkriberad version av den långa intervjun med Magnus Boman.
Relaterad läsning
Tema: AI inom medicin och hälsa
Forskningen pågår för fullt för att göra artificiell intelligens säker och användbar inom hälso- och sjukvården. Här har vi samlat artiklar om forskare och forskningsprojekt vid Karolinska Institutet.
När topplocket ryker
Varför blir en del argare än andra i samma situation? Och varför går vissa långt över sociala gränser, så att de skadar andra och sig själva? Dessa saknas enkla svar – men vi har pratat med några av dem som vet mest.