Hellre mångfald än enfald

This page in English

Överallt på och i vår kropp lever mängder av bakterier. Utan dem skulle vi snabbt drabbas av sjukdom. Men exakt hur påverkar de vår hälsa? En sak verkar klar: Att ha en varierad mikrobiota är bra.

Illustration: Björn Öberg.För inte så länge sedan hade alla, vanliga människor liksom forskare och läkare, uppfattningen att bakterier, svampar och virus i huvudsak var något oönskat. Visst användes vissa av dem vid tillverkning av en del mejerivaror, vid jäsning av bröd och alkohol, men i övrigt var mikroberna något negativt som, om de ställde till problem, skulle utraderas med en kur antibiotika, svampmedel, eller annan behandling så fort som möjligt.

Nu vet vi bättre. Kunskapen om mikrobernas roll för vår utveckling och vårt välbefinnande har på ett dramatiskt sätt exploderat under det senaste decenniet. Mycket återstår fortfarande att ta reda på och forskarna jobbar hårt för att reda ut hur det hänger ihop. Forskningen kring bakteriernas betydelse är ett av de allra hetaste forskningsområdena just nu. Men redan finns det en hel del fakta som är tämligen omvälvande att ta in.

I och på varje människa finns det uppskattningsvis 100 triljoner mikrober, varav 80 procent finns i tarmsystemet. Det innebär att vi var och en bär runt på ungefär tio gånger så många mikrober som vi har egna celler i kroppen. I tarmfloran finns hundratals olika bakteriearter som tillsammans har ungefär 150 gånger så många gener som vårt mänskliga genom innehåller.

Nu kommer det alltfler bevis på att bakteriernas gener kodar för många viktiga och nödvändiga ämnen i kroppen. Till exempel är det visat att majoriteten av signalsubstansen serotonin, som många läkemedel mot depression försöker påverka, tillverkas av mikroberna i tarmen.

– Vissa säger till och med att två tredjedelar av allt som cirkulerar i kroppen kommer från mikroorganismerna. De finns i tarmsystemet och producerar produkter som påverkar oss på olika sätt även i hjärnan, säger Lars Engstrand, professor i smittskydd och klinisk bakteriologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi samt föreståndare för Center för translationell mikrobiomforskning vid SciLifeLab och Karolinska Institutet.

Det står nu klart att det finns en tvåvägskommunikation mellan tarm-systemet och hjärnan. Tidigare trodde man bara att det var hjärnan som gav order till tarmarna om rörelse och tarmtömning och liknande, nu vet man att det även går order åt andra hållet. Exakt hur kommunikationen går till förstår forskarna ännu inte till fullo, men bara tanken att tarmbakterierna har en slags beslutsrätt över hjärnan i vissa frågor påverkar den mänskliga självbilden och gör att man kan ställa sig frågan om vem det egentligen är som bestämmer?

– I diskussioner har forskare ställt sig frågan vilket inflytande mikrobernas gener har, är vi tio procent människa och 90 procent mikrober eller är det mera 50/50, säger Lars Engstrand, utan att kunna ge något definitivt svar.

Han berättar att många forskare och läkare numera betraktar mikroberna på och i kroppen, den så kallade mikrobiotan, som ett eget organ som man måste ta hänsyn till. Det står nämligen helt klart att mikroberna bidrar till vårt välbefinnande på en mängd olika sätt. Och när balansen rubbas kan vi bli sjuka.

Ett relativt nytt hot mot bakteriebalansen är antibiotika, som riktas mot en sjukdomsalstrande bakterie, men som effektivt utraderar en stor mängd bakterier överallt i kroppen.

– Det är viktigt att inse att det inte bara är resistensproblematiken vi ska diskutera när det gäller överanvändning av antibiotika utan också att vi slår ut våra bra bakterier. Antibiotika ska ju egentligen användas för att rädda liv, kan man säga, inte som en allmän behandling, säger Lars Engstrand.

Många forskare menar att det finns ett samband mellan rubbningar i mikrobiotan och tillstånd som har blivit allt vanligare som till exempel astma, allergi, diabetes, fetma och depression. Men hur dessa samband ser ut och precis hur det fungerar vet de inte ännu. En av de viktigaste uppgifterna nu är därför att kartlägga och förstå hur normalfloran ser ut, det vill säga vilka mikrober som finns på och i en frisk människa, och vilka förhållanden mikroberna har till varandra.

Mikrolexikon
Mikrob, samlingsnamn för mikroorganismer som bakterier, svampar och virus.
Mikrobiota, de mikrober som finns på ett visst ställe utgör en mikrobiota.
Mikrobiom, de gener som dessa organismer har.  

– Det är mycket det vi gör nu, samlar ihop stora populationer med friska individer och tar reda på hur deras tarmflora, oralflora, vaginalflora eller hudflora ser ut. Då har vi ju en referens, säger Lars Engstrand.

– Här ligger vi väldigt bra till i Sverige, dels för att vi har en befolkning som är väldigt positiv till att ställa upp sådana här studier och sedan har vi våra register som gör att vi kan följa upp patienterna och se vad de har utvecklat för något, fortsätter han.

En svårighet med att kartlägga tarmfloran är att tarmen är lång och mycket viktigt händer i tunntarmen där det är svårt att ta prover med dagens metoder, berättar Lars Engstrand.

– När man tar ett avföringsprov till exempel så visar ju inte det vad som händer i tunntarmen. Tunntarmen är därför en sju meter lång black box. Vi måste hitta nya metoder för att undersöka den här viktiga delen där mycket av utbytet mellan mikroorganismen och värden, det vill säga oss, sker, säger han.

Frågan är vad man menar med en frisk normalflora? Mikroberna har sannolikt spelat en viktig roll för liv och hälsa för däggdjur i många miljoner år. Vi har fått upp ögonen för deras roll först nu när det verkar som om vår livsstil, diet och användning av antibiotika har förändrat normalfloran hos många människor.

– Hur det såg ut i Sverige för 200 år sedan det vet vi ju inte, vi kanske redan har selekterat fram en onormal tarmflora eller hudflora. Men om vi definierar hälsa som frånvaro av sjukdom och studerar vad som är normalt utifrån de förutsättningar vi har här i Sverige nu så har vi någon slags referensbas, säger Lars Engstrand.

Men mycket talar för att den ursprungliga normalfloran inte längre är kvar.

– Forskare har åkt ut i djungeln till befolkningar som aldrig varit i kontakt med antibiotika eller en västerländsk livsstil. De har en mycket rikare flora än vad vi har. Den västerländska tarmfloran har en mindre mångfald än ursprungsbefolkningarna, säger han.

Och just mångfald verkar vara ett nyckelord för en väl fungerande mikrobiota.

– Jag brukar säga att man ska tänka på mångfalden och inte vara enfaldig, säger Elisabeth Norin, docent i medicinsk mikrobiell ekologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet.

Hon är något av en pionjär inom området i Sverige och är expert på avföringstransplantation. Just det, transplantation av bajs. Något som blir allt vanligare.

– Jag har jobbat med detta under hela min aktiva forskningstid, men det är ju först nu under de sista 8-10 åren som andra också har börjat intressera sig. Nu är det jättehett och det är ju jätteroligt, säger hon.

Den vanligaste orsaken till att man behöver göra en avföringstransplantation är att en patient drabbats av en antibiotikaorsakad infektion av bakterien Clostridium difficile. Vid vanliga antibiotikabehandlingar slås stora delar av tarmfloran ut och har man otur har man den resistenta och opportunistiska bakterien Clostridium difficile i tarmen. Den passar då på att växa till vilket leder till besvärliga diarré-attacker som ofta gör patienten helt bunden vid hemmet. Standardbehandlingen är mer antibiotika av en annan sort, men om Clostridium-bakterien är resistent även mot den får man problem.

Avföringstransplantation är en gammal teknik som påstås ha utförts första gången i Kina för 1700 år sedan. Metoden har även använts av veterinärer i väst i hundratals år, men på människa uppmärksammades den första gången i väst 1958 i en vetenskaplig rapport och det var först i slutet av 1970-talet som metoden började användas i någon större omfattning.

Genom att ge avföring, eller tarmflora, från en frisk person är det möjligt att snabbt återställa balansen i tarmfloran. Nio av tio patienter blir friska på bara några dagar.

Avföringstransplantationer görs nu i hela världen och kan göras med verklig avföring, men i Sverige har Elisabeth Norin och hennes kollegor tagit fram en bakteriekultur från en donator som de odlar på laboratoriet och använder.

– Den är väldigt komplex och innehåller flera hundra olika stammar. Den är kontrollerad och garanterat fri från hiv, salmonella, shigella och de andra vanliga sjukdomsframkallande tarmbakterierna. Fördelen med vår kultur är att man kan beställa den och använda dagen efter. Ska man använda en donator så bör man ju undersöka den lite först. Så det är snabbare och billigare och så vet vi ju att det sannolikt är lite säkrare än att ta direkt ifrån en donator, säger Elisabeth Norin.

Illustration: Björn Öberg.Metoden hanteras rent juridiskt lite olika i olika delar av världen. I USA har det amerikanska livs- och läkemedelsverket, FDA, tittat på behandlingen och kommit fram till att avföringen bör klassas som läkemedel. Men myndigheten säger samtidigt att de officiellt tänker blunda för detta eftersom de inser svårigheterna med att ställa samma krav på avföring som på andra läkemedel. Det skulle riskera att behandlingen blev omöjlig att använda. I Europa finns ännu inget gemensamt regelverk för avföringstransplantationer, men experter på detta område menar att avföringen faller under begreppet ”substanser med humant ursprung” på samma sätt som celler, vävnad och mjölk och detta regleras av EU-kommissionen.

Rent praktiskt kan transplantationen göras på två sätt. Antingen ges den med en sond som förs genom näsan ner förbi den sura miljön i magsäcken till övre tunntarmen.

– Sedan rinner det snabbt ner och vi tror att den största effekten är i nedre delen av tunntarmen eller översta delen av tjocktarmen, säger Elisabeth Norin.

Eller så ges den med ett lavemang där patienten ligger på sidan och ska försöka behålla vätskan så länge som möjligt. Då är det en fördel med den bakteriekultur som forskarna tillhandahåller där dosen endast är 30 milliliter, medan en mer regelrätt avföringstransplantation handlar om fyra till fem deciliter.

Hon kan inte säga hur många avföringstransplantationer som genomförs varje år i Sverige, men uppskattningsvis ligger det någonstans mellan 100 och 1 000 stycken, säger hon, så det är ingen rutinbehandling.

En anledning till att det är svårt att exakt veta antalet transplantationer är att intresset för att använda avföringstransplantationer som behandling ökar i takt med att alltmer bevis kommer för att en störd tarmflora kan påverka vår hälsa på många olika sätt. Därför finns det nu en lång rad sjukdomar där forskare antingen redan gör försök eller planerar dem.

Elisabeth Norin håller själv på med en studie på patienter som lider av syndromet irriterad tarm, så kallad ”irritable bowel syndrome”, IBS.

– Men här har vi inte lika fina resultat som vid Clostridium difficile-infektion där nio av tio blir friska. Här blir ungefär tre av tio patienter helt friska eller väldigt mycket bättre, säger hon.

En anledning till det kan vara att det finns flera bakomliggande orsaker till problemen, och det är svårt att hitta de patienter som kan ha glädje av behandlingen.

Eduardo Villablanca är forskningsledare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och han forskar på inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Han förklarar att det är klarlagt att de inflammatoriska tarmsjukdomarna beror på att kroppens immunförsvar felaktigt reagerar och attackerar vissa bakterier i tarmfloran. De personer som drabbas har dock vissa mutationer som på något sätt ökar sannolikheten att immunsystemet ska felreagera.

– Man ska inte reagera mot sina tarmbakterier. De är viktiga för oss, vi måste kunna leva med dem. Vi försöker därför förstå hur det kommer sig att vårt immunsystem uppfattar bakterierna som fiender, säger han.

Hans forskning är ännu i ett tidigt skede. Men han har redan sett att tiden det tar mellan att en skada uppstår i tarmen, till exempel från intag av alkohol, tills den är lagad spelar roll.

– Om det går fort minimerar man risken att få en immunreaktion. Vår hypotes är att de som drabbas av inflammatoriska tarmsjukdomar har mutationer som gör reparationen långsammare än de som inte drabbas, säger han.

Men det krävs också något mer ifrån miljön för att drabbas. Skandinavien och Nordamerika har av ännu okända orsaker väldigt hög förekomst av inflammatoriska tarmsjukdomar och när människor från Asien flyttar hit så påverkas inte den första generationen. Men deras barn har en ökad risk att drabbas av tarmsjukdomarna.

– Så även om de har samma genetiska bakgrund så ökar risken att drabbas. Det antyder att miljön kan spela en viktigare roll än genetiken, säger Eduardo Villablanca.

En av tarmflorans uppgifter är att lära immunförsvaret att inte reagera mot de vänliga bakterierna som ingår i floran och det finns nu studier som pekar på att barn som föds i Skandinavien inte har en lika stor mångfald i tarmfloran som barn från exempelvis Ryssland eller Estland. Något som gör att de Skandinaviska barnens immunförsvar inte får lika bra träning på olika bakterier. Detta menar Eduardo Villablanca kanske kan vara en faktor bakom de inflammatoriska tarmsjukdomarna.

– Vårt mål är att förstå hur vi ska kunna omskola immunsystemet antingen via diet eller via mikrobiotan på något sätt, säger han.

Även här har man provat att återställa tarmfloran genom avföringstransplantation, men resultaten är svårtolkade.

– Vissa har rapporterat goda resultat, medan andra inte sett någon förändring och vissa patienter har till och med blivit försämrade. Så det är väldigt motsägelsefullt just nu och vi har mycket kvar att lära, säger Eduardo Villablanca.

Men tarmfloran tränar inte bara upp immunförsvaret, den har också en vital roll i hjärnans utveckling. År 2011 publicerades en studie som kunde visa att möss som fötts och växt upp i en helt bakteriefri miljö, och alltså helt saknade tarmflora, hade en förändrad hjärnutveckling och ett annat beteende än vanliga möss. De bakteriefria mössen var mindre oroliga, men hyperaktiva och uppvisade avvikande sociala beteenden. Bakom studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften PNAS, stod Rochellys Diaz Heijtz, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Strax efter kom flera andra studier som pekade på samma sak och tillsammans blev dessa artiklar startskottet för en intensiv forskning kring sambandet mellan tarmfloran och hjärnans utveckling.

Rochellys Diaz Heijtz kunde därefter i djurförsök visa att det finns ett tidfönster från födseln och ungefär fram till könsmognaden där det var möjligt att normalisera de flesta av de avvikande beteendena.

– Nu har vi gått djupare och anser att det finns ett tidsfönster som kan variera för olika typer av beteende. För sociala beteenden är det väldigt tidigt, medan det för påverkan på hjärnans anatomi är lite senare, säger Rochellys Diaz Heijtz.

Hennes hypotes är att störningar i tarmfloran under barnets första två, tre år kan få stora konsekvenser.

– Vi tror att mikrobiotan är en av faktorerna som påverkar den normala utvecklingen av hjärnan och att störningar av den kan vara en del i förklaringen bakom vanliga neuropsykiatriska sjukdomar som autism och ADHD. Vi säger inte att det orsakar sjukdomarna, men att det kan bidra, säger Rochellys Diaz Heijtz.

För knappt 30 år sedan lanserades den så kallade hygienhypotesen som går ut på att den ökade förekomsten av allergier hos barn beror på att de inte utsätts för lika många bakterier i våra välstädade hem. Nu börjar alltfler se den egna mikrobiotan som en viktig pusselbit i den förklaringen samtidigt som hypotesen växer. Samspelet mellan oss och våra bakterier påverkar en mängd olika funktioner och en störd mikrobiota kan leda till störningar på en lång rad olika områden, inte bara allergi.

I samband med förlossningen får den nyfödde en dos av mammans tarmflora i och med att det pressas fram lite bajs när barnet passerar genom vaginalkanalen och trycker på ändtarmen. Amningen fortsätter att förmedla bidrag till normalfloran. Efter en tid börjar sedan barnet få en egen mikrobiota.

Om dessa processer störs, eller om vår moderna livsstil eliminerar kontakten med vissa bakterier kan mikrobiotans mångfald minskas, vilket alltså inte är bra.

Ett stort hot mot mikrobiotan är behandling med antibiotika och nu börjar bevisen samlas som kan visa hur sambanden ser ut.

– Vi har nyligen gjort en djurstudie, som ännu är opublicerad, som visar att om musmamman har fått antibiotika under graviditeten så är det högre risk att hon får musungar som är hyperaktiva och har ett förändrat socialt beteende, säger Rochellys Diaz Heijtz.

Hon berättar också om en nypublicerad studie på människor från Nya Zeeland som pekar på att barn som fått antibiotika under det första levnadsåret har en försämrad kognitiv utveckling.

– Resultatet måste förstås bekräftas i fler studier av andra forskare innan vi säkert vet att det stämmer, säger Rochellys Diaz Heijtz.

Hon menar att bevisen ändå är så pass starka för mikrobiotans betydelse för utveckling av hälsa och välbefinnande hos oss människor att vi bör agera för att skydda den.

– Vi har nu möjligheten att vara mer försiktiga kring de faktorer som kan vara förödande för mikrobiotan. Vi kan försöka undvika att använda antibiotika i onödan. Vi säger inte att vi ska sluta använda det helt, men vara mer försiktiga kring hur ofta vi ger det och varför, säger hon.

Ett annat hot mot mikrobiotan är kejsarsnitt. När barnet inte får den första bajsdosen som normalt kommer vid vaginal förlossning påverkas mikrobiotan. Det har även publicerats ett antal mindre studier som har pekat på ett samband mellan kejsarsnitt och en sämre kognitiv utveckling. Men en nyligen genomförd svensk studie som var både betydligt större och bättre gjord kunde inte se något samband.

– Efter att ha läst de flesta studierna på området är min slutsats denna; det är ingen tvekan om att det finns bevis för att förlossningsmetoden påverkar vilka typer av mikrober som barnet får. Men i frågan om det långsiktiga utfallet och om den kognitiva utvecklingen så krävs det fler studier, säger Rochellys Diaz Heijtz.

Samtidigt visar ny forskning att tarmfloran ganska lätt kan påverkas av den mat vi äter och dessutom att motion bidrar till att öka mångfalden i tarmfloran.

– För barn är det därför viktigt att man äter en varierad kost och ser till att barnet får motion. Egentligen är det sådant som vi redan vet att vi ska göra, men kanske inte gör, men nu har vi ytterligare ett gott skäl till varför, säger hon.

En annan samling mikrober som skyddar oss är hudfloran. På huden finns en uppsättning mikrober som, på samma sätt som i magen, lever i symbios med oss. Hudmikrobiotan har lite olika sammansättning beroende på fuktighet och pH-värde i huden. På samma sätt som i tarmfloran kan forskarna se att mångfalden av mikrober är hög i en frisk hud. Vid olika hudsjukdomar har ofta någon eller några bakterier tagit över och andra fått stå tillbaka.

– När en eller ett fåtal mikrober tar över då kan vi se problem, men vi vet egentligen inte om det är orsaken till problemet eller ett symtom på det, säger Harri Alenius, professor i molekylär toxikologi vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Det är sedan tidigare känt att hudfloran är ganska beroende av miljön i omgivningen, om det är kallt eller varmt, fuktigt eller torrt och så vidare. Men Harri Alenius och hans forskarkollegor har i en artikel från 2012, publicerad i den vetenskapliga tidskriften tidskriften PNAS, visat att hudflorans sammansättning på ett tydligt sätt också är beroende av den biologiska mångfalden i naturen där vi bor. De kunde visa att mångfalden i hudmikrobiotan var större hos personer som bodde med mycket skog och jordbruksmark omkring sig jämfört med de som bodde i tätbebyggda områden och nära vatten.

– Det verkar som om omgivningen påverkar vår hudmikrobiota som sedan utbildar immunsystemet. Fyndet pekar på att immunsystemet inte blir ordentligt utbildat i stadsmiljö, säger han.

Harri Alenius pekar på att det finns mycket fler personer som lider av allergi och astma bland de som bor i städer.

– Var man bor och hur mycket man är i kontakt med den naturliga mikrobiotan i naturen påverkar den egna mikrobiotan och kan ge dramatiska effekter på hälsan, säger han.

Resultatet stämmer bra in i den ganska nyligen lanserade ”biodiversitets-hypotesen” som pekar på sambandet mellan en minskad mångfald i naturen och en ökad förekomst av inflammatoriska sjukdomar.

– Immunsystemet är konstruerat för att ta hand om en myriad av mikrober som finns i naturen, men när vi lever i staden så är det ganska rent och mikrobfritt. Och ett immunsystem som inte har något att göra börjar till slut ställa till med bråk, likt uttråkade ungdomar, säger Harri Alenius.

Ett annat relativt modernt hot mot den skyddande hudfloran är tvålen som likt antibiotika, om än med en svagare effekt, eliminerar både fiender och vänner i mikrobiotan.

– Det beror lite på vilken tvål man använder och hur känslig man är, men vi har nu insett att samtidigt som vi tar bort de dåliga mikroberna så tar vi bort de bra. Och vi har många goda vänner i huden som gör ett väldigt bra jobb. Tvättar man bort dem med tvål så kan man att få problem med irritation, säger Harri Alenius.

Munnen är ytterligare ett ställe där vi har en specifik mikrobiota bestående av hundratals bakteriearter som lever i samexistens med oss och skapar en skyddande miljö i munhålan. Också här har forskarna kommit fram till att det är störningar i balansen mellan olika bakteriearter i munfloran som verkar ligga bakom tandsjukdomar. Störningar som vi själva många gånger skapar genom vårt beteende.

– Till exempel finns det en bakterie som är starkt förknippad med tandlossningssjukdomen parodontit. Den kan också hittas i munnen hos friska personer, men i lägre antal. Bakterien behöver blod för att växa och om man inte borstar tänderna eller låter bli att använda tandtråd så börjar tandköttet blöda vilket då föder bakterien som ökar i antal, säger Nagihan Bostanci, professor i inflammationsforskning med inriktning mot parodontologi vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet.

Hon forskar på hur samspelet mellan bakterierna i mikrobiotan och vävnaderna i munnen orsakar inflammation.

Bakterierna i munnen lever inte var för sig utan är organiserade i en så kallad biofilm som kan liknas vid komplexa samhällen med bakterier som gått samman i en matrisartad struktur där de sitter tätt ihop och hjälper varandra. Det gör att de är ganska svåra att angripa.

Nagihan Bostanci har byggt upp en tredimensionell modell av munnen med levande vävnad och orala bakterier för att hon ska kunna studera olika effekter och förstå vad som händer i inflammationen runt tänderna.

– Förhoppningsvis kan vi överbrygga de tekniska problem som finns med andra modeller. Försöksdjur har inte samma orala mikrobiota som vi och av etiska skäl kan vi inte låta sjukdomen gå till den destruktiva fasen i studier på mänskliga försökspersoner, säger hon.

Illustration: Björn Öberg.Modellen av munhålan är inte helt perfekt den heller eftersom biofilmen där endast består av ett mindre antal odlingsbara bakterier, men det är ändå den mest avancerade modell som finns. Där har hon kunnat visa att bakterierna och vävnaden för en slags kamp mellan varandra där vävnaderna frisätter hundratals proteiner som försöker döda bakterierna. Bakterierna i sin tur frisätter enzym för att neutralisera proteinerna. Hon har till och med hittat bakterier som kapar värdceller och lurar värden att inte frisätta sina mest effektiva vapen på en gång. Det gör värdresponsen svagare.

– Men när bakterierna väl har invaderat och fått fäste så släpper de lös allt de har. Jag tror inte att bakterier är smarta, men de kan utveckla smarta beteenden för att överleva. Vi kan tala om en slags krigstaktik, säger hon.

Med en delikat balans mellan mikroberna på och i vår kropp så måste vi ta hand om vår mikrobiota. Och även om den nya kunskapen i grunden förändrar synen på hur allt hänger ihop så är råden fortfarande desamma. Vi bör äta en varierad kost, vara ute i naturen, motionera, borsta tänderna och använda tandtråd. Men snart kan de råden bli mer specifika.

– Inom en nära framtid kommer vi att få mer kunskap om denna balans och därmed också bättre möjligheter att påverka detta nya organ. Till skillnad mot våra egna mänskliga gener, som vi inte kan göra så mycket åt, kan vi faktiskt påverka uppsättningen av våra mikroorganismer och därmed också de ämnen som deras gener kodar för, säger Lars Engstrand.  

BAKTERIER KROPPEN RUNT...
Hjärnan. Forskare har i försök på möss visat att tarmbakterier kan påverka hjärnutvecklingen hos djuren och ha effekter på deras sociala beteende.
Munnen. Bakterierna i munnen lever i ett komplext samspel med varandra. Socker och rökning är exempel på miljöfaktorer som leder till förändrad mikrobiota.
Vaginalfloran. I vaginan finns bakterier som genom att sänka pH-värdet gör miljön ogästvänlig för andra skadliga mikrober. 
Huden. Mikrobiotan på huden påverkas bland annat av var vi bor. De som bor på landet har en mer varierad sammansättning än de som bor i städer och det är positivt för deras hälsa.
Tarmarna. Runt 80 procent av de bakterier som lever i vår kropp finns i tarmsystemet. Flera vanliga tarmsjukdomar beror på en rubbad balans av mikrobiotan.

Text: Fredrik Hedlund
Illustrationer: Björn Öberg

Först publicerat i Medicinsk Vetenskap nr 3/2017

BakterierMikrobiologi