Kemikalier och kvinnans fertilitet – Forskargrupp Pauliina Damdimopoulou

Min forskargrupp studerar huruvida kemikalier påverkar kvinnors fertilitet. Vi är särskilt intresserade av kemikalier i miljön och deras effekter på äggstockarna, samt av medicinska behandlingar som kan skada fertiliteten.

En del av Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Forskning obstetrik och gynekologi

I äggstockarna finns äggstocksfolliklar som innehåller omogna äggceller. Under en kvinnas livstid kommer en andel av dessa att växa och mogna för ägglossning, vilket möjliggörs graviditet och reproduktiv hälsa. Om kemikalier påverkar de omogna äggen kan konsekvensen bli nedsatt fertilitet.

Vår forskning är uppdelad i olika ämnesområden:

  • vi använder populationsstudier för att utröna samband mellan miljöexponeringar och fertilitet  hos kvinnor,
  • vi studerar hur vissa medicinska behandlingar, som kemoterapi, påverkar äggstockarna hos flickor och unga kvinnor,
  • vi analyserar äggstockarnas cellulära sammansättning och funktion genom kvinnans liv, från födsel till klimakteriet,
  • vi testar hur kemikalier påverkar äggstockarna genom exponeringsstudier på vävnads- och cellodling, samt
  • vi utvecklar in vitro-modeller som efterliknar äggstockar för att kunna testa  kemikaliers och läkemedels toxicitet.

Miljöexponeringar och fertilitet hos kvinnor 

Vårt mål är att identifiera kopplingar mellan kemikalier och fertilitet hos kvinnor. Vi har uppmätt koncentrationer av ca 50 olika miljökemikalier i serumprover som samlats in från gravida kvinnor och kvinnor som genomgår fertilitetsbehandling. Våra statistiska analyser har visat att högre nivåer av flera kemikalier är relaterade till längre ”time-to-pregnancy”, dvs. den tid det tar att bli gravid från att man börjar försöka. Vidare har vi identifierat samband mellan exponering och antalet omogna ägg som kvinnan har kvar i äggstockarna, och ett antal andra markörer av äggstockshälsa.

Utvalda publiceringar

”Ambient black carbon particles in human ovarian tissue and follicular fluid.” Bongaerts E, et al. 2023 Environ Int. 

”Associations between lifestyle factors and levels of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs), phthalates and parabens in follicular fluid in women undergoing fertility treatment.” Hallberg I, et al. 2023 J Expo Sci Environ Epidemiol.

”Association between chemical mixtures and female fertility in women undergoing assisted reproduction in Sweden and Estonia.” Bellavia A, et al. 2023 Environ Res. 

“Follicular fluid and blood levels of persistent organic pollutants and reproductive outcomes among women undergoing assisted reproductive technologies" Björvang et al. 2021 Environ Res

“Persistent organic pollutants and the size of ovarian reserve in reproductive-aged women” Björvang et al. 2021 Environ Int

“Persistent organic pollutants, pre-pregnancy used of combined oral contraceptives, age and time-to-pregnancy in the SELMA cohort” Björvang et al. accepted for publication in Environ Health

Påverkan av medicinska behandlingar på äggstocken

Vissa medicinska behandlingar, som kemoterapi, kan rädda livet men samtidigt skada äggstockarna och fertiliteten. För att möjliggöra framtida möjligheter att bli med barn kan äggceller eller äggstocksvävnad frysas innan behandlingen påbörjas. För barn, som inte ännu gått igenom puberteten, är nedfrysning av äggstocksvävnad det enda alternativet. Metoden är välbeprövat för vuxna kvinnor, men mindre studerat hos barn. Vi har initierat en nationell studie, Sveafertil , där flickor och unga kvinnor med mycket hög risk för infertilitet till följd av sina behandlingar kan frysa ned en del av äggstocken och donera en liten del för vår forskning. Vårt mål är att jämföra äggstocksvävnad från barn med vuxen vävnad i detalj samt identifiera molekyler och celler som påverkas av kemoterapi och med denna kunskap förfina metoderna för de yngsta patienterna.

Utvalda publiceringar

”Reference standards for follicular density in ovarian cortex from birth to sexual maturity.” Hassan J, et al. 2023 Reprod Biomed Online

”Fertility Preservation for Prepubertal Patients at Risk of Infertility: Present Status and Future Perspectives.” Pampanini V, et al. 2020 Horm Res Paediatr.

”Impact of first-line cancer treatment on the follicle quality in cryopreserved ovarian samples from girls and young women.” Pampanini V, et al. 2019 Hum Reprod.

Detaljerad cellulär karta av äggstocken genom livet

För att kunna studera hur miljöexponeringar och medicinska behandlingar påverkar äggstocken måste vi förstå dess funktion på en cellulär och molekylär nivå. Ett av våra forskningsmål är därför att identifiera olika celltyper inom äggstocken och studera hur dessa förändras genom livet. Äggstocken genomgår förändringar, t ex under puberteten, men påverkan på de minsta folliklarna, som innehåller omogna ägg, är inte väl undersökt. Vi analyserar äggstocksprover från flickor, unga tjejer och vuxna kvinnor för att skapa en omfattande bild av äggstockens utveckling och funktion från barndom, genom puberteten, till vuxen ålder. 

Denna detaljerade information kommer att ge oss bättre förutsättningar att kartlägga miljöpåverkan på äggstocken, utveckla bättre testmetoder för reproduktiv toxicitet, samt förstå de faktorer som bidrar till infertilitet.

Utvalda publiceringar

”Transcriptomics and Spatial Proteomics for Discovery and Validation of Missing Proteins in the Human Ovary.” Méar L, et al. 2024 J Proteome Res. 

"Spatial Proteomics for Further Exploration of Missing Proteins: A Case Study of the Ovary” Mear et al. 2022 J Proteome Res

”Single-cell Analysis of Human Ovarian Cortex Identifies Distinct Cell Populations but No Oogonial Stem Cells” Wagner et al. 2020 Nat Commun

ONLINE RESURS E-ovary (eovary.ki.se

Påverkan av miljöexponeringar på äggstocken

För att kunna avgöra om miljöexponeringar direkt påverkar äggstocken, genomför vi kontrollerade exponeringsexperiment i laboratoriet. Vi exponerar äggstocksvävnad och celler i odling för kemikalier som vi har identifierat i våra populationsstudier om kemikalier och kvinnlig fertilitet. Vi undersöker om de exponerade folliklarna växer normalt och vilka gener som påverkas. Våra resultat visar hur och genom vilka molekylära mekanismer äggstocksfunktion kan påverkas av miljöfaktorer. Denna information kan användas för att bättre förstå samband mellan exponering och nedsatt fertilitet hos kvinnor, samt för att utveckla tester för att utvärdera kemikaliers reproduktiva toxicitet.

Utvalda publiceringar

”Identification of phthalate mixture exposure targets in the human and mouse ovary in vitro.” Tarvainen I, et al. 2023 Reprod Toxicol.

”Identification of biomarkers and outcomes of endocrine disruption in human ovarian cortex using In Vitro Models.” Li T, et al. 2023 Toxicology.

“AOP key event relationship report: Linking decreased androgen receptor activation with decreased granulosa cell proliferation of gonadotropin-independent follicles” Panagiotou et al. 2022 Reprod Tox

”Putative adverse outcome pathways for female reproductive disorders to improve testing and regulation of chemicals.” Johansson et al. 2020 Arch Toxicol

Utveckling av vitro-modeller som efterliknar äggstockar

Vi använder äggstocksvävnad för att utveckla in vitro-modeller som efterliknar äggstocken eller kan härma dess olika funktioner. Sådana modeller är nödvändiga för att på ett humanrelevant sätt bedöma toxiciteten hos kemikalier i laboratoriet, utan användning av försöksdjur. Dessutom kan modeller som efterliknar äggstockar i framtiden användas för att mogna äggceller in vitro.

Utvalda publiceringar

“Culture of human ovarian tissue in xeno-free conditions using laminin components of the human ovarian extracellular matrix” Hao et al. 2020 J Assist Reprod Genet

Ytterligare information

Våra studier om äggstockens funktion är inspirerade av Professor Emerita Outi Hovatta och hennes långa karriär samt banbrytande forskning inom äggstocksbiologi.

De studier vi genomför på human äggstocksvävnad är möjliga tack vare patienter som genomgår olika operationer på Karolinska Universitetssjukhuset och väljer att delta i vår forskning. Utan dessa deltagare och våra kliniska samarbetare skulle forskningen vara omöjlig att bedriva. Vi vill uttrycka våra varma tack till alla patienter, barnmorskor och läkare som möjliggör vår forskning!

Alla våra studier är godkända av Etikprövningsmyndigheten, och vävnad samlas endast in från patienter som har fått information om våra studier och givit sitt samtycke.

Vi är stolta över att vara del av flera omfattande samarbeten inom Europa som finansieras av EU. Här kan du läsa om MERLON (2024-2028), FREIA (2019-2024) and ERIN (2020-2023).

MERLON

Hemsida: under konstruktion

”Enhanced identification of endocrine disruptors through integration of science-based regulatory practices and innovative methodologies: The MERLON Project” Svingen et al. 2024 Open Research Europé

FREIA

Hemsida, Freia 

”Safeguarding Female Reproductive Health Against Endocrine Disrupting Chemicals-The FREIA Project” van Duursen et al. 2020 Int J Mol Sci

ERIN

Hemsida, Erin 

Vår forskning i nyheterna

Intervju i Helsingin Sanomat (in Finnish)
Intervju i Ny Teknik: Hon testar hur miljögifter påverkar äggceller
Intervju i TV4: Höga halter kemikalier leder till barnlöshet
KI nyheter: PFAS-ämnen passerar från mamma till foster under hela graviditeten
KI nyheter: Kartläggning av celler i äggstocken
The Scientist: Single-Cell Analysis of Ovarian Cortex Fails to Find Stem Cells
Intervju i TV4: Kvinnor med höga halter miljögifter kan ha svårt att få barn
Intervju i SVT: Så minskar du riskerna med plast i ditt hem
Intervju i TV4: därför kan partiklar från trafiken göra det svårare att bli gravid
Intervju med CHEMtrust: Women’s reproductive health and chemicals

Publikationer

Utvalda publikationer

Finansiering

Våra pågående projekt får finansiering från 

  • European Research Council
  • European Commission
  • Karolinska Institutet
  • Forskningsrådet Formas
  • Vetenskapsrådet 
  • Barncancerfonden.

Medlemmar och kontakt

Gruppledare

Alla medlemmar i gruppen

Andra personer med koppling till gruppen

  • Damdimopoulos, Anastasios

Patientinformation

Foto: Pauliina Damdimopoulou

Delstudier som pågår inom projektet:

  • Plastkemikaliers (ftalater) påverkan på äggstocken, livmodern och fertiliteten
  • Undersökning av gener och processer inom äggstocken som störs av kemikalier. Detta hjälper oss att utveckla bättre tester för reproduktiv toxicitet
  • Detaljerad undersökning av äggstocken: vilka celltyper finns, vilka gener är aktiva, och hur påverkas dessa av kemikalier?
  • Utveckling av metoder för att kunna härma äggstockar på laboratoriet på cellodling

Sociala medier

Instagram @damdimopoulou_lab
Twitter @damdimopoulou
LinkedIN linkedin.com/in/pauliinadamdimopoulou

Om forskningen

Syfte

Vår forskning har fyra huvudsakliga syften:

  1. Vi vill undersöka vilka kemikalier kvinnans äggceller är exponerade för och huruvida exponeringen är kopplad till kvinnans fertilitet
  2. Vi vill förstå äggstockens struktur och funktion på en cell- och molekylärnivå.
  3. Vi vill ta reda på hur kemikalier påverkar äggstockarna på en cell- och molekylärnivå för att kunna utveckla nya metoder för utvärdering av reproduktiv toxicitet
  4. Vi vill utveckla nya metoder (in vitro models) för utvärdering av reproduktiv toxicitet.
Bild 1. Foto: Damdimopoulou laboratoriet.

Bild 1. De omogna äggcellerna som återfinns i äggstocken befinner sig i strukturer som kallas för folliklar (blåsor). Bilden visar exempel på omogna inaktiva folliklar, så kallade primordialfolliklar, som utgör äggcellsreserven. Tre av de ca 40 primordialfolliklarna i bilden är markerade med svarta pilar. En follikel som har blivit aktiv och börjat växa har markerats med en vit asterisk. Äggcellsreserven bildas redan under fosterutvecklingen då miljoner primordialfolliklar skapas inom fostrets äggstockar. Folliklarna växer under de fertila åren för att ge mogna äggceller och de tillverkar också hormoner som är avgörande för fertiliteten. När folliklarna tar slut börjar klimakteriet och kvinnan kan inte längre bli en biologisk mamma. Foto: Damdimopoulou laboratoriet.

Metoderna

Vi analyserar halterna av olika miljökemikalier i serum,i follikelvätskan inom äggstockarna, och i äggstocksvävnad för att ta reda på vilka ämnen som kommer i direktkontakt med äggcellerna. Dessa analyser sker i samarbete med specialiserade laboratorier i Sverige och utomlands. Med hjälp av mätningsresultaten och patientjournaler studerar vi sedan om det finns några kopplingar mellan exponering och fertilitet.

Vi använder äggstocksvävnad i våra experiment på laboratoriet, där vi exponerar vävnaden och dess celler för olika kemikalier i odlingsskål. Sedan studerar vi hur exponeringen har påverkat folliklarna, hormonproduktionen, cellernas överlevnad och genuttryck.

Äggstocksvävnaden används även i studier på grundläggande äggstocksbiologi där vi kartlägger vilka celltyper som finns i äggstocken och hur äggstocksfolliklar växer och mognar. Dessa studier hjälper i utvecklingen av metoder för att bättre testa kemikalipåverkan på fertilitet.

Prover samlas enbart från patienter som har fått information om våra studier och givit sitt samtycke till att delta. Alla prover är pseudonymiserade med koder och forskare i projektet kan inte se personuppgifterna. Se mera information om hur vi hanterar dina uppgifter nedan i ”Hantering av personuppgifter (GDPR)”.

Bakgrund

Infertilitet drabbar uppskattningsvis 10–15 % av alla par. Under de senaste åren har uppmärksamheten kring miljökemikaliers potentiella påverkan på fertiliteten ökat och den kvinnliga reproduktiva hälsan kan vara utsatt till följd av den ökande exponeringen för miljökemikalier.

Speciellt oroväckande är kemikalier med hormonstörande effekter eftersom mognandet av äggstocksfolliklar och implantationen av ett embryo i livmodern är hormonberoende processer. Om kemikalieexponering stör äggcellsmognandet, skadar äggcellerna, eller påverkar livmodern, kan konsekvensen bli nedsatt fertilitet. Hur hormonstörande kemikalier påverkar fertiliteten hos kvinnor har hittills inte studerats systematiskt.

Betydelse

Det genomförs ungefär 20 000 fertilitetsbehandlingar om året i Sverige. I genomsnitt har varje behandling 30 % chans att lyckas och tyvärr förblir många barnlösa trots behandlingar. Ofrivillig barnlöshet har en markant negativ påverkan på livskvaliteten och utgör en stor kostnad för samhället.

Industrikemikalier har blivit en permanent del av vardagen och vi är alla exponerade för blandningar av olika kemikalier. Vi har hittat plastkemikalier, bekämpningsmedel, brandskyddsmedel och ytbehandlingsmedel i serum och follikelvätska som samlats från kvinnor som deltagit i våra studier. Exponeringen är livslång, och det finns väldigt lite information om möjliga effekter på kvinnans äggstockar och livmoder. Man har studerat kemikaliers effekt på mannens fertilitet sedan 90-talet och hittat kopplingar mellan exponering och nedsatt spermiekvalitet. Vi anser att effekter på kvinnans äggceller måste studeras i samma utsträckning.

Kunskap om kemikaliepåverkan på kvinnlig fertilitet kan öka förståelsen för ofrivillig barnlöshet, leda till åtgärder för att skydda utsatta grupper och hjälpa till med regleringen av kemikalier på ett mer ansvarsfullt sätt.

Bild 2. Provbit från äggstocken (gynekologiska operationer och kejsarsnitt). En sådan här liten bit äggstocksvävnad (max 5 mm x 5 mm x 1 mm) kan innehålla hundratals omogna äggstocksfolliklar, så kallade primordialfolliklar. Foto: Damdimopoulou laboratoriet.

Om provtagning

Kejsarsnitt

Dina äggstockar är ungefär lika stora som ett vaktelägg. De omogna äggcellerna finns nära ytan, ca 1 mm djupt, inom så kallade primordialfolliklar (se Bild 1). Primordialfolliklarna bildas redan under fosterutvecklingen, och vid födseln finns några miljoner. En kvinna i 20-årsåldern har i genomsnitt 100 000 primordialfolliklar kvar, och en 40-årig kvinna ungefär tio gånger färre.

Provbiten tas i slutet av operationen om inga komplikationer uppstått. Provbiten är max 5 mm i diameter och 1 mm tjock (se Bild 2), och motsvarar ungefär 2 procent av den totala massan av dina äggstockar. Beroende på din ålder kan en sådan bit innehålla från några få till hundratals primordialfolliklar. Att donera en provbit påverkar inte din fertilitet. I jämförelse har kvinnor som opererat bort en hel äggstock en normal fertilitet.

Provbiten används för att studera kemikaliers påverkan på äggstocksfolliklarna och för att studera grundläggande äggstocksbiologi såsom celltyperna som finns inom äggstocken. Vi kommer också att isolera och odla celler från provbitarna när vi utvecklar nya metoder för testing av kemikaliesäkerhet. Vi kommer också kontrollera om det finns blodprover tagna från dig inom mödravårdens biobank. Om du har samtyckt till att dina blodprover sparas för framtida forskning, kan vi ta ut ett prov för att mäta halterna kemikalier i det. Alternativt kan vi be dig att donera ett blodprov för forskningen.

Vi kommer också att hämta uppgifter från din patientjournal för att studera huruvida kemikalieexponeringen är kopplad till den reproduktiva hälsan.

Bild 3. Foto: Damdimopoulou laboratoriet.

Bild 3. Studier på äggstocksfolliklar i odling. Provbiten som innehåller primordialfolliklar kan hållas levande i odling (bild till vänster). Alternativt kan man isolera de små primordialfolliklarna som vävnaden innehåller (i mitten) och odla dem separat (bilden till höger). Man kan exponera vävnaden och folliklarna för kemikalier under odlingen och studera effekterna på folliklarnas överlevnad, mognad, hormonproduktion och genaktivitet. Foto: Damdimopoulou laboratoriet.

Äggstocksoperationer

Du kommer att genomgå en operation där dina äggstockar opereras bort. En del av vävnaden skickas till patologen som en del av vården medan resten vanligtvis kasseras. Den vävnad som ändå skulle ha kasserats används i våra studier. Att vi tar hand om vävnaden har ingen påverkan på din vård.

Vävnaden används för att mäta halterna av olika kemikalier i äggstocken, för att studera kemikaliers påverkan på äggstocksfolliklarna och för att studera grundläggande äggstocksbiologi såsom celltyperna som finns inom äggstocken. Vidare kommer vi isolera och odla olika celler från vävnaden för att kunna utveckla nya metoder för riskbedömning av kemikalier.

Vi kommer också att hämta uppgifter från din patientjournal för att studera huruvida kemikalieexponeringen är kopplad till den reproduktiva hälsan.

Fertilitetsbehandlingar

Äggcellerna mognar inom folliklar (blåsor) i äggstockarna. En mogen äggcell som är färdig att lossna från äggstockarna befinner sig i en stor blåsa (follikel) fylld med vätska, vilken därför kallas för follikelvätska. Under fertilitetsbehandlingen får du hormoner som gör att flera folliklar börjar mogna. När läkaren samlar äggcellerna för din behandling följer follikelvätskan med äggcellerna. Fertilitetslaboratoriet tar vara på äggcellerna, och i vanliga fall kastas vätskan. Vi vill gärna samla vätskan som annars hamnar i soporna. Att vi samlar din follikelvätska har ingen påverkan på din behandling.

Follikelvätskan används för att mäta halterna av kemikalier i den, samt för att studera de celler som finns kvar i den.

Vi kommer också att hämta uppgifter från din patientjournal för att studera huruvida kemikalieexponeringen är kopplad till den reproduktiva hälsan.

Bild 4. Foto: Damdimopoulou laboratoriet.

Bild 4. En mogen äggstocksfollikel innehåller follikelvätska. Follikelvätska som samlas från äggstockarna i samband med fertilitetsbehandling (till vänster) kan användas i forskningsprojektet för att mäta halter av miljökemikalier i den, samt för att studera de celler som finns kvar (till höger). Fertilitetslaboratoriet samlar äggcellerna från vätskan men andra celltyper stannar kvar, så som granulosaceller och epitelceller. Dessa kan ge oss ny information om hur miljökemikalier påverkar äggstocken. Foto: Damdimopoulou laboratoriet.

Om forskningsledaren

Pauliina Damdimopoulou arbetar som lektor och gruppledare på enheten för obstetrik och gynekologi på institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik. Hennes forskning fokuserar på skadliga kemikalier och deras verkningsmekanismer i äggstocken. I synnerhet är hon intresserad av hur sådana kemikalier påverkar kvinnans reproduktiva hälsa.

Pauliina Damdimopoulou
Pauliina Damdimopoulou

Kort CV

Utbildning

2022 Lektor i perinatal och reproduktionstoxikologi, Karolinska Institutet

2021 Docent i toxikologi, Karolinska Institutet

2015 Docent i endokrin fysiologi, Åbo universitet, Finland

2008 PhD i cellbiologi och anatomi, Åbo universitet, Finland

2005 MSc i biokemi och livsmedelskemi, Åbo universitet, Finland

Anställningar

2022- Lektor i reproduktiv och perinatal toxikologi  på Karolinska Institutet. Forskningen fokuserar på kemikalier och kvinnans fertilitet.

2014- 2022 Senior forskare på Karolinska Institutet. Projektet handlar om kemikalier och kvinnans fertilitet.

2010-2014 Postdoc-forskare på Karolinska Institutet. Projektet handlade om äggcellsmognandet och tidig embryoutveckling.

2008-2010 Postdoc-forskare på WatchFrog i Paris, Frankrike. Projektet handlade om utvecklingen av en ny modell för detektion av miljökemikaliers androgeneffekter.

2004-2008 Doktorand på Åbo universitet i Åbo, Finland. Doktorand-projektet handlade om så kallade fytoöstrogener och deras hormonliknande effekter.

Akademiska förtroendeposter

2022- Akademisk ledare av kvinnonätverket WISE (Women In Science and Education), Karolinska Institutet

2021- Styrelsemedlem i Swaccs (Swedish Academic Consortium on Chemical Safety)

2021- Medlem i arbetsgruppen för hormonstörande ämnen i Europeiska sällskapet för endokrinologi

2018- Ombudsman för hållbar utveckling på CLINTEC

Senaste nytt i projektet

Mars

Vi välkomnar postdoc-forskaren Loren Méar till gruppen!

Januari

Tianyi publicerar sitt första pek. Hon har studerat hur hormonstörande ämnen påverkar äggstocksfolliklar på odling, och utforskat vilka gener blir påverkade. Hennes resultat visar att både kemikalier som stör östrogener och kemikalier som stör hormonsyntes ändrar folliklarnas tillväxt och påverkar kolesterol syntes. Du kan läsa mer om hennes arbete Identification of biomarkers and outcomes of endocrine disruption in human ovarian cortex using In Vitro Models.

Vi medverkar i ett stort EU-projekt som heter FREIA, och publicerar med samarbetarna ett pek om hormonstörande ämnen i äggstockar hos kvinnor i Estland och Sverige. Våra analyser visar att alla kvinnor har blandningar av ftalater och PFAS kemikalier i sina äggcellsblåsor. Vi hittar ett samband mellan halterna av dessa kemikalier och äggstockarnas kapacitet att producera mogna äggceller. Läs om det här Association between chemical mixtures and female fertility in women undergoing assisted reproduction in Sweden and Estoniamera .

November

Pauliina får Karolinska Institutets konsolideringsbidrag! Detta bidrag kommer att möjliggöra fortsatt forskning kring kemikalier och kvinnans fertilitet i fem år till.

Augusti

Pauliina blir lektor i reproduktiv och perinatal toxikologi.

Februari

Vi välkomnar Ilari Tarvainen och Ilmatar Rooda som nya postdoc-forskare till vår grupp!

Vi publicerar ett pek där vi visar att vissa långlivade kemikalier, såsom pesticiden DDT, kan fortfarande hittas i äggstockarna hos svenska kvinnor trots att den varit förbjudet I Sverige I över 50 år. Alla kvinnor i studien, som genomgick infertilitetsbehandlingar, hade blandningar av långlivade kemikalier i sina äggstockar. Halterna korrelerade med antalet äggblåsor, kvalitet på embryon, och chanserna att bli gravid. Läs studien Follicular fluid and blood levels of persistent organic pollutants and reproductive outcomes among women undergoing assisted reproductive technologies .

December

Doktoranden Richelle Duque Björvang disputerar! Hon presenterar och försvarar sin avhandling “Fewer kids: not always by choice. The link between endocrine disrupting chemicals and female reproductive health”. Hon imponerar opponenten och betygsnämnden stort! 

Richelle deltar också i Forskar Grand Prix, en nationell tävling i forskning kommunikation och kommer till delad fjärde plats! Grattis till Richelle!

November

Tianyi genomför framgångsrikt sin halvtidskontroll och är därmed officiellt halvvägs genom sin doktorandutbildning.

Oktober

Eleftheria Maria Panagiotou, a.k.a. Eri, registrerar sig till doktorandstudier. Hennes arbete kommer att handla om hormonstörande ämnens effecter på celler inom äggstocken.

Maj

Vi publicerar vår studie på hormonstörande ämnen och äggcellsreserv hos kvinnor. Vi hittar ett samband mellan halten kemikalier i blodet och antalet äggceller som finns kvar I äggstockarna. Du kan läsa studien här och titta på en intervju i TV4 som handlar om studien.

Januari

Vi välkomnar det nya året och hoppas att forskningen på laboratoriet snart kan fortsätta normalt!

December

Våra projekt får fortsatt finansiering från Barncancerfonden, Vetenskapsrådet och FORMAS. Nu kan vi fortsätta vår forskning på kemikalier och kvinnans fertilitet i några år till. Tack för förtroendet!

September

Efter en längre paus, kan vi fortsätta arbetet med ovarievävnad för tillfället. Pandemin är en utmaning för forskningen som är så beroende av patientprover. Mycket av vårt laboratoriearbete är på paus och forskarna fokuserar på andra sorters arbete, såsom att läsa och sammanfatta litteratur och genomföra statistiska analyser på dator.

Vårstudie om äggstocksodling publiceras i Journal of Assisted Reproduction and Genetics. Vi odlade äggstocksvävnad på olika material (lamininer) som finns naturligt i äggstocken. Resultaten visade att de lamininer som utrycks i störst utsträckning av äggstockens olika celltyper stödjer vävnadens överlevnad och folliklarnas mognande bäst på odling. Vi kommer att fortsätta studera äggstockens normalstruktur för att kunna utveckla ännu bättre odlingsförhållanden. Läs artikeln Culture of human ovarian tissue in xeno-free conditions using laminin components of the human ovarian extracellular matrix.

Doktoranden Leni disputerar! Hon gör ett lysande jobb, och presenterar och försvarar sitt doktorsarbete framför en kunnig opponent och tre ytterligare internationella experter. Du kan läsa hela Lenis avhandling här The human ovary : a characterization of cell types and adverse ovarian side effects of chemotherapy.

Mars

Vår studie om olika celltyper inom äggstocken publiceras i Nature Communications. Vi upptäckte att äggstockens yta, där primordialfolliklar befinner sig, innehåller sex olika celltyper. Vi hittade inga äggstamceller. Den här ”cellkartan” över äggstocken som vi ritade kommer att hjälpa oss utröna på vilket sätt kemikalier kan skada äggstockarna, och utveckla bättre sätt att odla folliklar på laboratoriet. Du kan läsa studien här Single-cell analysis of human ovarian cortex identifies distinct cell populations but no oogonial stem cells.

Februari

Vi gör en sammanfattning av vetenskapliga litteraturen som rör halterna långlivade miljökemikalier in i äggstockar hos kvinnor som genomgår fertilitetsbehandlingar. Sammanfattningen visar att kvinnor och deras ägg är exponerade för blandningar av kemikalier i alla rapporterade studier världen över. Persistent environmental endocrine-disrupting chemicals in ovarian follicular fluid and in vitro fertilization treatment outcome in women.

Januari 

Delia startar som en postdoc-forskare hos oss! Hon kommer att arbeta inom projekt Pandora där vi kartlägger hur blandningar av ftalater påverkar äggstockar, livmoder och fertilitet hos kvinnor.

Oktober

Tianyi börjar som doktorand hos oss! Hon kommer att arbeta inom EU-projektet FREIA och utröna på vilket sätt olika hormonstörande ämnen stör äggstocksfunktion.

September

Det är inte bara miljökemikalier men också läkemedel som kan skada äggstocken. I samarbete med finska forskare analyserade vi äggstocksprover från unga patienter som hade genomgått kemoterapi. Vi upptäckte att dessa behandlingar skadade både äggstocksfolliklar och andra celler inom äggstocken. Impact of first-line cancer treatment on the follicle quality in cryopreserved ovarian samples from girls and young women.

Doktoranden Richelle har sin halvtidskontroll. Hon har analyserat kopplingar mellan olika kemikalier och kvinnans fertilitet i alla våra kohortstudier, och identifierat flertal kemikalier som visar negativa samband till möjligheterna att bli gravid. Men samband innebär inte att kemikalierna orsakar infertilitet. Därför kommer Richelle ägna andra halvan av sin doktorandutbildning för att studera huruvida dessa kemikalier påverkar folliklar och celler på odling för att bevisa möjliga skadliga effekterna.

Augusti

Jasmin blir en doktorand hos oss! Hon kommer att studera äggstockens grundbiologi. Hur ändras celltyperna i äggstocken genom åldern? Kan skadliga exponeringar skada äggstockarna på samma sätt under barndom och vuxenlivet? Det kommer Jasmin att ta reda på.

Juli

Chandana blir färdig med sitt MSc arbete. Hennes analyser visar att äggstocksvävnad överlever bättre på odling om vi behandlar odlingsplattorna med lamininer. Denna odlingsmetod kommer vi använda i framtida studier om kemikaliers påverkan på äggstocksvävnad.

Juni

Eris MSc arbete blir klar. Hennes studier antyder att ftalater kan påverka äggstocksfolliklar negativt på odling även om vi inte kan se att ftalater skulle störa vanliga celler på odling. Detta innebär att vi måste hitta bättre sätt att studera hormonstörande kemikalier. Eri stannar i gruppen och projektet fortsätter…

April

Vårt arbete på ftalater och hormonproduktion publiceras som en del av EU-projekt EDC-MixRisk resultat i Scientific Reports. Projektet i stort visade att ftalater stör äggstockarnas normal utveckling och funktion hos möss vilket leder till att folliklarna dör i förtid. Vårt labb bidrog med resultat från cellodling som visade att ftalater stör enzymer som tillverkar hormoner.

Vi startar officiellt projektet Pandora, där vi tillsammans med fyra andra forskargrupper kommer att studera hur blandningar av ftalater påverkar kvinnans äggstockar, livmoder, och möjligheter att bli gravid.

Januari

EU-projektet FREIA startar! I det här projektet kommer vi och 10 andra forskargrupper arbeta i 5 år tillsammans för att utröna molekylära mekanismer bakom effekterna av hormonstörande ämnen i äggstockarna. Utan kunskap om exakta molekylära verkningsmekanismer kan vi inte reglera skadliga kemikalier på ett bra sätt. Läs mer om FREIA.

Chandana börjar sitt MSc arbete hos oss! Hon studerar hur äggstocksvävnad överlever på odling när vi använder olika sortens ytbehandlingar i odlingsplattor.

December

Projektet får finansiering från Forskningsrådet FORMAS, vilket möjliggör fortsatt arbete med ftalater och ovariefunktion i samarbete med ledande internationella forskare.

Vårt labb flyttar från Swetox i Östertälje till Campus Flemingsberg av Karolinska Institutet. Nu finns hela forskargruppen under samma tak!

MSc-studenten Eri börjar i projektet. Hon fortsätter vårt arbete med plastkemikalier ftalater.

Redan 200 personer har donerat äggstocksvävnad till våra studier, ett stort tack till er alla!

November

Karolinska Institutet ger doktorandfinansiering för våra äggstocksstudier! Nu kan vi rekrytera en ny doktorand till vår grupp som kommer att studera hur patientens ålder påverkar äggstocksvävnadens egenskaper.

September

Doktoranden Leni har sin halvtidskontroll. Med hjälp av donerad äggstocksvävnad har hon lyckats utveckla nya metoder för att studera olika celler inom äggstocken på en singel-cell nivå. Denna metod kommer vi tillämpa i flera olika delprojekt.

Projektet får finansiering från Europeiska kommissionen (Horizon2020 projekt FREIA) och vi är därmed med i ett stort Europeisk nätverk av äggstocksforskare. I projektet kommer vi studera under 5 års tid hur kemikalieexponering påverkar äggstocken från fosterstadiet till vuxet liv.

Juni

MSc-studenterna Pernilla och Elinor blir färdiga med sina examensarbeten. Resultaten visar att plastkemikalier ftalater i låga halter påverkar enzymer som är ansvariga för hormonproduktion i kroppen.

Maj

Jasmin, en ny MSc-student börjar i projektet. Hon studerar samband mellan kemikalier i serum och antalet äggceller inom äggstocken med hjälp av alla insamlade prover i vår biobank.

December

Vårt projekt får finansiering från Barncancerfonden!

Två nya MSc-studenter, Pernilla och Elinor, börjar i projektet med syfte att studera effekten av ftalater (plastkemikalier) på äggstocksfolliklar

November

Vårt projekt får finansiering från Vetenskapsrådet!

Oktober

Vårt arbete om resveratrols effekter på äggstocken publiceras i den vetenskapliga tidskriften Toxicology and Applied Pharmacology . Resveratrol är en polyfenol som finns t ex i lingon, nötter och druvor, och vi visade att exponering för resveratrol hjälper de små primordialfolliklarna att växa i odling.

Juli

Redan har hundra patienter donerat en bit äggstocksvävnad till vårt projekt! Stor tack till er alla!

December

Andra doktoranden, Richelle, börjar i projektet. Hennes uppgift är att studera vilka kemikalier äggcellerna är exponerade för och huruvida det finns samband mellan exponeringen och fertilitet.

September

Patienter som genomgår könskorrigerande kirurgi inkluderas som äggstocksdonatorer till studien

Maj

Första doktoranden, Leni, börjar i projektet. Hennes uppgift är att studera grundläggande äggstocksbiologi och kartlägga alla celltyper som äggstocken innehåller.

April

Linnékliniken ansluts till studien

December

Patientrekrytering börjar

November

Projektet får finansiering från Forskninsgrådet Formas

September

Projektet får finansiering från Jane och Aatos Erkkos Stiftelse

Juli

Regionala etikprövningsnämnden Stockholm godkänner studieplanen

Januari

Projektet får finansiering från Europeiska kommissionen (Horizon2020 projekt EDC-MixRisk)

Patientinformation och samtycke

Alla våra forskningsprojekt är godkända av Etikprövningsmyndigheten. Vårt original tillstånd har nummer 2015/798-31. Vi uppdaterar vårt tillstånd kontinuerligt enligt ändringar i lagstiftningen.  Den senaste uppdateringen gjordes under 2021 (diarienummer 2021-04563). Provinsamling sker bara om patienten har gett sitt informerade samtycke. Detta innebär att patienten har fått information om projektet både skriftligt och muntligt, kunnat ställa frågor och skrivit på ett samtyckesformulär. Dokumenten uppdateras under projektets gång enligt krav i Europeiska och Svenska lagstiftningen.

Här kan du hitta de aktuella patientinformations- och samtyckesdokumenten för projektet.

Från och med 2022

Patientinformation planerad bukkirurgi

Fram till 2021

Hantering av personuppgifter (GDPR)

Hantering av personuppgifterna enligt Europeiska Dataskyddsförordningen GDPR

Den 25 maj 2018 trädde den nya Europeiska dataskyddsförordningen för behandling av personuppgifter i kraft (GDPR, General Data Protection Regulation). Denna lagstiftning innehåller regler om hur och under vilka omständigheter man får behandla personuppgifter, dvs upplysningar som avser en identifierbar fysisk person. Syftet med GDPR är att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, och skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter inom Europa.

Fram till 25 maj 2018 har vi hanterat personuppgifterna enligt den Svenska Personuppgiftslagen PUL. Då GDPR nu ersätter PUL, ger vi dig information om de ändringar som detta innebär.

Inom detta forskningsprojekt samlar vi in och registrerar personuppgifter om dig via patientjournalen och i vissa delstudier via enkäter. När vi studerar dina forskningsprover, producerar vi så kallade genetiska uppgifter. Information om hälsa och genetiska uppgifter klassificeras som känsliga enligt GDPR och åtnjuter därför särskilt stort skydd.

Mycket i dataskyddsförordningen GDPR liknar de regler som fanns i personuppgiftslagen PUL. I synnerhet finns det inga större skillnader mellan dessa två lagstiftningar vad gäller hanteringen av känsliga personuppgifter.

Nedan har vi sammanfattat de grundläggande principerna i GDPR.

Personuppgiftsansvarige och kontaktuppgifter

Karolinska Institutet är ansvarig för dina personuppgifter som hanteras inom forskningsprojektet. Dataskyddsombudet på Karolinska Institutet kan nås på dataskyddsombud@ki.se. 

Din kontaktperson för personuppgiftsbehandling är Pauliina Damdimopoulou (tel. 070-939 00 93, eost: pauliina.damdimopoulou@ki.se).

Ändamålet och rättsliga grunden

Ändamålet för behandlingen av dina uppgifter är forskning. Vi behöver information om din hälsa för att kunna studera kopplingar mellan miljökemikalier, hälsa och fertilitet. Genom ditt samtycke ger du oss den rättsliga grunden att behandla information om dig inom forskningsprojektet.

Sekretess och datalagring

Alla prover och uppgifter pseudonymiseras med koder. Kodlistan och uppgifterna förvaras separerade från varandra. Dina personuppgifter är inte synliga för forskare som genomför studien. Dina uppgifter i pseudonymiserad form kan överföras inom forskningssamarbetet till ett land utanför EU/EES som har adekvat skyddsnivå. Bara pseudonymiserad information överförs, och sekretessen kontrolleras med avtal som ställer likvärdiga krav som EU:s dataskyddsförordning för hantering av personuppgifterna.

Dina uppgifter och dina resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem.

Rätt till dina personuppgifter

Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas. Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta Pauliina Damdimopoulou (tel 070 9390093, email pauliina.damdimopoulou@ki.se, postadress Karolinska Institutet, Institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Enhet för obstetrik och gynekologi, K65 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 14186 Huddinge).

Om du har synpunkter på Karolinska Institutets behandling av dina personuppgifter kan du vända dig till dataskyddsombudet (dataskyddsombud@ki.se). Om du inte är nöjd med svaret, har du rätt att ge in klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten, som är tillsynsmyndighet (tel. 08-657 61 00, e-post: imy@imy.se).

Det är helt frivilligt att delta i projektet, och om du tackar ja eller nej har ingen påverkan på vården och behandlingen du får som patient. Du kan när som helst, utan särskild förklaring, återkalla ditt samtycke och avbryta deltagandet i studien genom att kontakta den ansvariga forskaren för studien.

Du kan läsa mer om dataskydd på IMY hemsida.