Early STOPP - hjälp oss förebygga övervikt hos barn

Early Stopp logga

Early STOPP - baby

Early STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project) är en studie om övervikt och fetma hos barn. Med studien vill vi undersöka om vi kan hjälpa föräldrar att tidigt etablera sunda vanor och rutiner kring mat, rörelse och sömn för att minska uppkomsten av övervikt och fetma hos förskolebarn, 1 – 6 år.

Forskning som kan hjälpa många

Early STOPP är ett av flera forskningsprojekt som drivs av professor Claude Marcus och som strävar efter att hjälpa barn och deras familjer att få ett hälsosamt liv utan övervikt. Early STOPP sker i samarbete med barnavårdscentraler.

Bakgrund till Early STOPP

Det har skett en dramatisk ökning av övervikt och fetma hos barn sedan 1980-talet. Orsakerna är många men framför allt beror det på den förändring som samhället har genomgått, miljön omkring oss förändras och påverkar således våra vanor. Kombinationen av den genetiska ärftligheten, hemmiljö, utbildning och andra omgivningsfaktorer bidrar alla till att många barn utvecklar övervikt och fetma idag.

Fler barn utvecklar fetma

Barnhälsovårdsrapporten för år 2013 visar oroväckande siffror från Stockholm där 9,4 procent av barn födda år 2008 är överviktiga vid fyra års ålder och ca 2 procent har utvecklat fetma. Det betyder att vart tionde barn i Stockholm har en ohälsosam vikt. Barn till föräldrar med övervikt/fetma har en ökad risk att själva drabbas. Fetma i barndomen ger också en ökad risk för fetma senare i livet och eftersom detta är svårt att behandla, framförallt hos tonåringar och vuxna, är det förebyggande arbetet ovärderligt.

Årsrapport barnhälsovården 2015

Psykosocial och fysisk påverkan

Barn med fetma upplever att de ser annorlunda ut från en tidig ålder. Tyvärr börjar de då också att särbehandlas av andra, vilket påverkar barnens självkänsla. En grav fetma påverkar orken och begränsar barnets rörlighet, som i sin tur gör att barnet inte kan leka på samma sätt som sina kompisar. Förutom den psykosociala påverkan bidrar fetma till ökad risk för diabetes, högt blodtryck, belastningsskador, hjärt- och kärlsjukdomar i vuxen ålder och för tidig död.

Förändra livsstilsvanor

Föräldrar är barns nycklar till hälsa genom att vara bra förebilder. Det finns mycket information om vad som är bra vanor men ibland går råden isär. Som förälder kan det vara svårt att veta vilka råd som bör följas, alla vågar inte heller lita på sin intuition. Att tidigt hjälpa föräldrar att behålla och skapa bra livsstilsvanor kan bidra till en bättre hälsa för våra barn.

Riktade insatser för bättre hälsa

Genom studien Early STOPP vill vi ta reda på om vi genom en riktad insats kan påverka eller bromsa uppkomsten av övervikt och fetma hos en riskgrupp, barn till föräldrar som har övervikt eller fetma. Därför utvärderar vi barnets och föräldrarnas beteende och livskvalitet utifrån följande frågeställningar;

  • Kan vi påverka barnens fysiska aktivitet?
  • Kan vi påverka barnens kostvanor och ätbeteende?
  • Hur ser sömnmönstret ut hos barnen och kan vi påverka detta?
  • Hur påverkas barnens och familjens psykosociala välbefinnande?

Målet är att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap samt familjernas psykosociala välbefinnande.

Metod

Early STOPP är en randomiserad, kontrollerad interventionsstudie som genomförs på barn 1-6 år och deras föräldrar. Barnen rekryteras från barnhälsovården (BVC) i Stockholms läns landsting baserat på föräldrarnas BMI, body mass index. Kriterium för att delta i interventionen är att båda föräldrar är överviktiga (BMI >25) eller minst en förälder har fetma (BMI > 30). Dessa högriskfamiljer randomiseras till antingen intervention eller kontroll genom sitt BVC. Interventionen startar när barnen är ett år och pågår tills barnen är sex år. Dessa högriskgrupper jämförs även med en referensgrupp (lågriskgrupp) bestående av barn till normalviktiga föräldrar (BMI < 25) som också rekryteras via BVC.

Interventionen bygger på regelbundet extra stöd och coachning till föräldrarna i interventionsgruppen utifrån allmänna rekommendationer för fysisk aktivitet, kost och sömn. Detta genomförs genom individuella samtal med coacher (dietister, sjukgymnaster, sjuksköterskor och hälsopedagoger) utbildade inom samtalsmetodik. Kontrollgruppen får sedvanligt stöd via BVC.  Mätning av antropometri, blodtryck samt livsstilsvanor (i form av enkäter, matdagböcker samt sömndagböcker) görs årligen på alla familjer, och blodprov tas tre gånger under studien.

 

Early STOPP i Kina

I Kina ökar för närvarande förekomsten av övervikt och fetma hos barn mycket snabbt.

Ett Early STOPP-projekt drivs även här med barn och föräldrar som följs från det att barnet är ett år, precis som i Sverige, vilket möjliggör jämförelser mellan länderna. I Kina har vi analyserat barnens vikt och föräldrarnas utbildningsnivå i två grupper av familjer där föräldrarna antingen har övervikt eller fetma respektive är normalviktiga eller där en förälder har övervikt. I motsats till de svenska Early STOPP-barnen så är vikten hos de kinesiska barnen högre vid ett år i familjer där föräldrarna har övervikt eller fetma. Liksom i Sverige finns det ett starkt samband mellan vikt vid ett års ålder och födelsevikt. I Kina har familjerna med övervikt och fetma högre utbildning jämfört med familjerna där föräldrarna är normalviktiga, medan det är tvärtom i Sverige.

Summary in English

Since the 1980´s there has been a dramatic increase of obesity among children. A report from 2013 showed that one in ten 4 year old children in Stockholm has an unhealthy weight. Two percent of the children are as far along as obese. There are many factors that can contribute to these facts, but changes in society are recognized as strong drivers for this epidemic. The environments we live in influence our behavior and habits and in combination with genetic impact, upbringing and education they contribute to the development of overweight. Today there are no proven good treatment methods for obesity. Therefore to reduce the burden and risks of overweight and obesity it is crucial to identify methods for prevention.

Early Stockholm Obesity Prevention Project (Early STOPP) targets families with preschool children 1-6 years of age. The number one focus is to evaluate whether or not coaching and supporting the parents in establishing healthy habits and routines around food, physical activity and sleep can reduce the emergence of overweight and obesity among preschool children. Early STOPP targets children at increased risk of becoming overweight or obese, which are children with overweight/obese parents.  A variety of aspects of children´s and parent´s behavior and lifestyles that might impact the development of overweight are studied:

  • Can we influence children´s physical activity?
  • Can we influence children´s diet habits and eating behavior
  • Can we influence children´s sleeping patterns?
  • What is the impact of overweight on the child´s and family´s psychosocial wellbeing?

In June 2013 recruitment of new families stopped. The study now consists of 240 families.

For further information please contact us.

Resultat

Status och preliminära resultat Januari 2017

I juni 2013 avslutades rekryteringen och vi har totalt 238 familjer i Early STOPP. Våra analyser som redovisas nedan är baserade främst på data från 1, 2 och 3 år. Men vi håller även på att analysera insamlad data från 4 år då alla familjer i studien nu har varit på sitt 4-årsbesök och vi har fått nya preliminära resultat.

3 År

Fysisk aktivitet hos barn vid 3 år

Vi har studerat barnens fysiska aktivitet vid 3 års ålder, genom att analysera data från de använda accelerometrarna. Barnen var stillasittande 67 % av tiden och spenderade i genomsnitt 12,5 minuter per dag i den högre graden av fysisk aktivitet. Resultaten visade vidare att det inte fanns några skillnader i fysisk aktivitet mellan flickor och pojkar och inte heller mellan de olika grupperna inom Early STOPP. Barnens viktstatus hade inget samband med graden av fysisk aktivitet och det hade inte heller socioekonomisk status. Däremot kunde vi se ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och barnens boende form där barnen som bor i lägenhet var mer aktiva än barnen som bor i villa. Vi kommer nu gå vidare och kika på aktiviteten vid 4 år.

Vitamin D-status hos barn vid 3 år

Barnen hade förvånansvärt höga nivåer av vitamin D, och de allra flesta låg på en normal tillräcklig nivå. Ingen av barnen som undersöktes hade vitamin D brist. Vitamin D status var högre om barnen hade fått i sig mer vitamin D från kosten och genom vitamin D tillskott. Vitamin D status var också säsongs-beroende. Det innebär att blodprov som tagits under sommarmånaderna (april-sep) påvisade högre vitamin D status än blodprover som tagits under vintermånaderna (okt-mars). Barn som hade varit ute mycket, mer än 2 timmar per dag, hade en aning högre vitamin D status.

Effekt av två års intervention på barnens viktutveckling och midjemått vid 3 år

Vi har utvärderat om interventionen, alltså det extra stöd genom samtal till föräldrar om barnens levnadsvanor, har haft någon effekt på barnens viktutveckling vid 3 års ålder, efter två års intervention. Förra året berättade vi att vid 2 års ålder så såg vi inte någon effekt av interventionen på barnens viktutveckling eller kostvanor. Vid 3 år har vi på samma sätt som vid 2 år jämfört barn till föräldrar som fått det extra stödet (högintensiv grupp) med de som inte fått det (lågintensiv grupp). Det är totalt 132 barn som ingått i analysen, de som har lämnat mätdata vid 3-årsbesöket. Barnen i den högintensiva gruppen har lägre vikt, BMI och förekomst av övervikt, jämfört med barnen i den lågintensiva gruppen. Men eftersom barn i högintensiva gruppen väger mindre från start, vid 1 år, så kan vi inte säga att detta är en effekt av interventionen, gällande barnens BMI och förekomst av övervikt. Däremot förefaller interventionen ha haft en positiv effekt på barnens midjemått.

2 År

Sömn hos barnen vid 2 år

Jämfört med 1-åringar somnar 2-åringar senare på kvällen, men de sover också bättre. Barnen sover mindre från ett till två års ålder, från ca 12 timmar/dygn till 11 timmar/dygn, men antalet sömntimmar på natten är fortfarande desamma, ca 10. Detta är inte förvånande, eftersom barn sover mindre på dagen medan de växer upp. Vi har utvärderat om att ha syskon påverkar barnens sömn, men vi ser inga skillnader; att ha syskon eller inte påverkar inte sömn kvalitén. Det finns inte heller några skillnader i sömn mellan pojkar och flickor. Vi har även kikat på om interventionen har haft någon effekt på barnens sömn vid 2 år, men vi kan inte se några skillnader mellan de olika grupperna.

Stora skillnader i fysisk aktivitet hos svenska och kinesiska familjer i Early STOPP vid 2 år

Svenska 2-åringar är mer aktiva och har ett mer varierat rörelsemönster sett över dagen jämfört med Kinesiska 2-åringar. Dessa skillnader kan bero på olikheter i barnomsorg. Nästan alla svenska barn går på förskola medan majoriteten av de kinesiska barnen är hemma med mor- och farföräldrar under dagtid. Även de Svenska föräldrarna är väsentligt mer aktiva än de Kinesiska och i båda länderna är mammor mer aktiva än pappor. Det finns en svag koppling i fysisk aktivitet mellan pappor och söner i Sverige men denna koppling finns inte mellan mammor och barn eller mellan någon förälder och barn i Kina.

Effekter av ett års intervention på barnens viktutveckling vid 2 år

Vi har utvärderat om det extra stöd i form av samtal med er föräldrar om barnens vanor, som en grupp av familjer i Early STOPP får regelbundet, har haft någon effekt på barnens viktutveckling och kostvanor vid 2 år, efter ett års intervention. Vi har alltså jämfört barn till föräldrar som får det extra stödet (högintensiv grupp) med de som inte fått det (lågintensiv grupp). Det är totalt 135 familjer som ingått i analysen, de som vi har mätningar från vid 2 år. Vi kan inte se att interventionen har påverkat barnens vikt eller kostintag så tidigt som vid 2 år. Detta är inte förvånande, eftersom det är få barn som har ökat i vikt mer än normalt så tidigt som vid 2 års ålder. Barnen i lågintensiv grupp väger mer än barnen i högintensiv grupp vid 2 år, men det gör de också redan vid 1 år.

Effekter av ett års intervention på barnens kostintag vid 2 år

Barnens kostintag har förändrats från ett till två års ålder, bl.a. så äter hela gruppen av barn i snitt mer socker och mindre kostfiber vid 2 års ålder. Däremot är det inga skillnader mellan de två grupperna i hur barnen äter eller hur de har ändrat sitt kostintag vid 2 år.

Nästa steg är att titta på föräldrarnas kostvanor. Även om interventionen har fokus på barnens vanor, vill vi såklart undersöka om ni föräldrar gjort några kostförändringar under ert deltagande i projektet. Vi kommer under nästa år också att titta på motsvarande resultat för både barnens och föräldrarnas kostintag efter två års intervention, då barnen är 3 år.

Barnens motorik och fysiska aktivitet vid 2 år

Finns det något samband mellan motorisk utveckling, fysisk aktivitet och viktstatus hos barn som är två år? Hos äldre barn har man funnit ett samband mellan fysisk aktivitet och motorik. Man har också sett att barn med övervikt/fetma verkar ha sämre motorik jämfört med normalviktiga. I  Early STOPP undersöker vi om man kan se dessa samband redan vid två års ålder.  Vi har inte kunnat se något samband mellan varken fysisk aktivitet, motorisk utveckling eller barnets viktstatus. Troligtvis uppkommer dessa samband senare. Detta kommer vi att undersöka vidare då barnen är fyra år.

Föräldrarnas aktivitetsnivå verkar inte heller vara av betydelse för motorisk utveckling eller BMI hos barnen. När vi jämför fysisk aktivitet mellan föräldrarna ser vi att mammorna är mer aktiva än papporna. Föräldrar inom en och samma familj tenderar dock att ha ungefär samma aktivitetsnivå, om mamma är aktiv är även pappa aktiv.

1 År

Sammanfattningsvis är barnens viktutveckling, blodvärden samt kost- och sömnvanor vid ett år helt normala och vi ser bara små skillnader mellan barn med normalviktiga föräldrar jämfört med barn till föräldrar med övervikt/fetma. Vid två år ses inget samband mellan barnens fysiska aktivitet, motoriska utveckling och vikt.

Barnens sömn vid 1 år

Vi har analyserat sömndagbok och sömnenkät för barnen vid ett år. I mer än hälften av alla familjer (58 %) har man någon gång problem när barnet ska gå till sängs. Det är dock en låg andel (17 %) av familjerna som har återkommande problem (> fyra gånger/vecka), med att lägga barnen, eller att det tar lång tid (>30 minuter) innan barnet somnar. Det är vanligt i den här åldern att barnen vaknar på natten och det förekommer hos cirka 90 % av alla familjer som deltar i Early STOPP. De problem som beskrivits är vanliga och oftast rättar till sig när barnen blir äldre.

Vi har studerat faktorer som kan ha samband med hur barnen sover vid 1 år, såsom föräldrars BMI, sömnmönster, samt barnets kön och BMI. Vi har redan sedan tidigare sett att barn i högrisk-familjer somnar senare, har längre insomningstid och lite lägre sömneffektivitet på kvällen och även vaknar senare på morgonen. Det är dock ingen skillnad mellan högrisk- och lågriskgrupperna när det gäller hur länge barnen sover totalt per dygn, eller på natten, vilket forskning visar kan ha en påverkan på barns viktutveckling. Vi kan inte heller se samband mellan hur länge barnen sover och barnens vikt, men vi kan se att barn som sover senare på kvällen har ett högre BMI vid ett års ålder. Flickor förefaller ha bättre sömnkvalitet och längre sovtid än pojkar vid ett års ålder. Det är också intressant att se att barn som har äldre syskon har bättre sömnkvalitet än barn som inte har syskon. Det kan förklaras av att föräldrar som har flera barn kanske är mer erfarna och säkra i sitt föräldraskap än förstagångs föräldrar.

Angående samband mellan barn och föräldrars sömnmönster så är barnets sömntid associerad med både mammas och pappas sömntider. Vi har också sett att mammas sömnkvalitet har ett samband med barnens sömn. Detta samband kan förklaras i båda riktningarna: om barnet sover dåligt, kan det påverka mammans sömn och vice versa. Vi konstaterar att det finns samband mellan föräldrars och barns sömn vilket understryker betydelsen av regelbundna och goda sömnvanor för både barn och föräldrar.

Fysisk aktivitet hos kinesiska barn vid 1 år

Vi har tittat på den fysiska aktiviteten hos 123 kinesiska familjer som ingår I Early STOPP kina populationen. Barnen, 1 år gamla, och föräldrarna har använt samma accelerometerklockor som vi använder i Early STOPP Sverige. Vi kunde inte se några skillnader i fysisk aktivitet mellan riskgrupperna, kön, BMISDS eller veckodagar och helger. Däremot kunde vi se ett positivt samband mellan barn och mödrars fysiska aktivitet. Det vill säga, en mer aktiv mamma ett mer aktivt barn. Det fanns dock inga sådana samband mellan fäder och barn. Barnen var som mest aktiva vid 19.00 och som minst aktiva vid 15.00. Vi kommer nu att fortsätta analysera fysisk aktivitet hos denna population för att se hur aktiviteten förändras med åren.

Barnens kostintag vid 1 år

Barnens matdagböcker vid ett år har näringsberäknats och vi har jämfört kostintag hos barn med normalviktiga föräldrar och barn med överviktiga föräldrar. Vi har bland annat studerat intag av energi (kalorier), protein, kolhydrater, olika sorters fetter (fettkvalitet), socker samt frukt och grönsaker. Alla barn som inte var sjuka under mätperioden hade ett bra näringsintag, och vi såg inga skillnader mellan barn till normalviktiga jämfört med barn till föräldrar med övervikt/fetma. Vi har även analyserat en av enkäterna, den som mäter barns ätbeteende, och även där sågs inga skillnader mellan barn i de olika grupperna.

Barnens och föräldrarnas blodprover vid 1 år

Hur och när barn utvecklar metabola riskfaktorer och om föräldrarnas blodstatus spelar in är inte så väl känt. Vi har analyserat några viktiga metabola markörer - glukos (blodsocker), kolesterol (en typ av blodfett) samt en inflammatorisk markör (CRP) - hos 205 barn och föräldrar i Early STOPP när barnen var ett år. Jämförelser gjordes mellan barn till normalviktiga föräldrar och barn med föräldrar med övervikt eller fetma. Vi undersökte också om det fanns några samband mellan föräldrarnas och barnens värden. Våra resultat visar att förhöjda värden hos föräldrar inte påverkade barnens blodvärden vid ett år. Vi kunde också se att barn till föräldrar med övervikt eller fetma hade lägre (=bättre) värden än sina föräldrar, medan det inte var någon skillnad mellan barn och föräldrar i gruppen med normalviktiga föräldrar.

Viktutveckling under det första levnadsåret

Tidigare forskning har identifierat samband mellan viktutveckling under det första levnadsåret och senare utveckling av övervikt hos barn. Vi har använt insamlade vikt- och längduppgifter från BVC samt projektets mätdata vid ett års ålder för 197 Early STOPP barn. Några enstaka barn låg högt på viktkurvan i jämförelse med sin längd vid ett år (vid ett år kan man dock inte klassificera barn som överviktiga). Vare sig födelsevikt, vikt vid tre, sex eller 12 månader skiljde sig mellan barn med normalviktiga föräldrar jämfört med barn med föräldrar med övervikt eller fetma. När vi delade in barnen med avseende på föräldrars utbildningsnivå (ingen eller minst en förälder med mer än 12 års utbildning) såg vi att barnen i familjer lägre utbildningsnivå hade en något högre vikt under första levnadsåret jämfört med övriga barn. Födelsevikt var dock den faktor som hade störst betydelse för barnens viktutveckling fram till ett år. Vi drar slutsatsen att ärftligheten för fetma inte verkar påverka barns vikt så tidigt som vid ett år, men däremot kan miljöfaktorer spela in.

Avhandlingar i Early STOPP

Anna Ek har disputerat med avhandlingen ”Early obesity: family-based risk factors and treatment interventions”

I avhandlingen ingick fem studier där den första baserades på Early STOPP-data och analyserade barnens tillväxt under det första levnadsåret. Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka familjens roll kring fetma i förskoleåldern. Den första studien visade att föräldrars utbildningsnivå men inte föräldrars viktstatus har en betydelse för barns viktutveckling redan under första levnadsåret. Barnhälsovården har därav en viktig roll i att tidigt stödja en hälsosam livsstil, särskilt i mer utsatta grupper. Vidare undersöktes hur föräldrar påverkas av barns ätbeteende. Föräldrar som upplevde att deras barn hade en stor aptit var endast restriktiva om de var oroliga över barnets vikt. Föräldrar som upplevde att deras barn åt för lite trugade däremot sina barn att äta. Föräldrar har svårt att uppskatta sitt barns vikt, mot bakgrund av dessa resultat innebär det att föräldrar som behöver vara restriktiva inte alltid är det. Det är även svårt för föräldrar att uppskatta en lagom portion mat för barn, det finns alltså en risk för att föräldrar trugar sitt barn till att äta i onödan. Att ge föräldrar verktyg för hur de kan hantera barn med olika aptit kan stödja en hälsosam viktutveckling hos barnet. Avslutningsvis presenterades de första resultaten av studien Mer och Mindre. Studien syftar till att undersöka om ett föräldraprogram med fokus på positivt föräldraskap är en bra behandlingsmetod av fetma i förskoleåldern. Efter 3 och 6 månaders behandling hade barnen vars föräldrar deltog i föräldraprogrammet minskat i vikt medan barnen som erbjöds behandling vid en barnläkarmottagning inte förbättrade sin viktstatus. Föräldraprogrammet var väl accepterat av föräldrarna. Föräldraskap verkar således ha en roll inom behandling av barnfetma.

Läs hela Annas avhandling här

Elin Johansson disputerade 16 okotber 2015 med avhandlingen ”Physical activity in Swedish and Chinese young children and their parents”

 I avhandlingen ingick fyra studier, varav en baserades på 2-årsdata från Early STOPP I Sverige, en på 1-årsdata från Early STOPP i Kina och en på kombinerad 2-årsdata från båda länderna. Resultatet visade att svenska barn i 2-årsåldern spenderade ungefär halva dagen stillasittande och var aktiva på en hög intensitet drygt en timme per dag. Kinesiska barn var signifikant mindre aktiva än svenska barn och spenderade 70% av dagen stillasittande. I båda länderna var aktivitetsnivåerna likartade under veckodagar och helgdagar. Inget samband mellan fysisk aktivitet och kön, BMI, motorisk utveckling, socioekonomisk status eller föräldrarnas aktivitetsnivå fanns vid ett eller två års ålder, förutom ett positivt samband mellan svenska fäders och söners aktivitetsnivåer vid två års ålder. Svenska föräldrar var mer aktiva än kinesiska föräldrar och i båda länderna var mödrar mer aktiva än fäder. Sammanfattningsvis skiljer sig fysisk aktivitetsnivå och aktivitetsmönster hos småbarn och deras föräldrar signifikant mellan länder. Detta tyder på att fysisk aktivitet kan påverkas avsevärt av omgivningsmässiga och socio-kulturella faktorer, redan vid två års ålder.

Läs hela Elins avhandling här

Viktoria Svensson disputerade 4 april 2014 med avhandlingen ”Family-related Obesity Risk Factors an Dietary Behaviours in High-risk Populations: Associations with Child Weight Development”

I avhandlingen ingick fyra studier där två baserades på Early STOPP-data. Det primära syftet var att studera inverkan av föräldrars viktstatus och utbildningsnivå på barns relativa vikt, från spädbarnsåldern till tonåren, i högrisk-populationer. Fetma och utbildningsnivå hos föräldrar är oberoende faktorer av betydelse för barns viktutveckling och grad av fetma, och kan användas för att identifiera högriskpopulationer. Dock verkar de tidsmässigt olika. Fetma hos föräldrar har ingen effekt på spädbarns viktutveckling och inte heller på åldern då fetma utvecklas, men sambandet blir starkare ju äldre barnen blir och BMI hos båda föräldrar påverkar graden av fetma hos barn och ungdomar. Låg utbildningsnivå hos föräldrar är kopplat till en högre vikt hos spädbarn redan under första året, och en skyddande effekt av hög utbildningsnivå sågs även i tonåren. Spädbarns vikt är också tydligt kopplat till födelsevikt och ätbeteende, men inte till deras kostintag, som vid 1 år inte har något samband med föräldrars viktstatus eller ohälsosamma matvanor. Denna avhandling indikerar att preventiva insatser riktade till tydligt identifierade högriskfamiljer bör starta redan i spädbarnsåldern.

Läs hela Viktorias avhandling här

Artiklar och länkar

Här finns länkar och artiklar för vidare läsning.

Artiklar på Early STOPP

Early STOPP i media

Övriga Artiklar

Länkar

För deltagande familjer

Här kan ni som deltagande familj rapportera in vikt och längd från BVC på ert barn. Klicka på länken nedan:

Vikt- och längdrapport

Deltagande barnavårdscentraler

Deltagande barnavårdscentraler (BVC) och våra samarbetspartners i studien Early STOPP är:

Akka BVC Västerhaninge Hölö BVC Serafen BVC
Aleris BVC Järva Johannes BVC Sju Systrar BVC
Axelsberg BVC Järna BVC Skärholmen BVC
Bagarmossen BVC Kalhäll BVC Sollentuna BVC
Barnängens BVC Kista BVC Solna BVC
Blackeberg-Ängby BVC Knoppen BVC Spånga BVC
Brommaplans BVC Kungsängen BVC Stuvsta BVC
Carema BVC Hammarbyhöjden Kvarnen BVC Järfälla Tensta BVC
Edsbergs BVC Lisebergs BVC Tranebergs BVC
Ekens BVC Luna BVC Södertälje Trollbäckens BVC
Enebyberg BVC Mama Mia BVC Kista Trångsunds BVC
Farsta BVC Mama Mia BVC Östermalm Tumba BVC
Fisksätra BVC Mälaröarnas BVC TyresöHälsan BVC
Fittja BVC Nynäshamns BVC Täby Centrum BVC
Flemingsberg BVC Rinkeby BVC Täby Kyrkby BVC
Hallunda BVC Rissne/Hallonbergen BVC Täby Näsby Park BVC
Huddinge BVC Rotebro BVC Upplands Väsby BVC
Hässelby BVC Segeltorps BVC Långsjöbo Vallentuna BVC

Kontakta oss

Claude MarcusProfessor, barnläkare, forskargruppsledare
Claude Marcus
claude.marcus@ki.se
 

Linnea BergqvistForskningsassistent, hälsopedagog, coach
Linnea Bergvist
linnea.bergqvist@ki.se
 

Anna EkDoktorand, legitimerad dietist, coach
Anna Ek
anna.ek@ki.se
 

Kerstin EkbomPh D., legitimerad sjuksköterska
Kerstin Ekbom
kerstin.ekbom@karolinska.se
 

Mirjam EkstedtPh. D., legitimerad sjuksköterska
Mirjam Ekstedt
mirj@kth.se
 

Michaela ForssénProjektsamordnare, legitimerad sjuksköterska, coach
Michaela Forssén
michaela.forssen@ki.se
 

Maria HagströmerPh. D., legitimerad sjukgymnast
Maria Hagströmer
maria.hagstromer@ki.se
 

Elin JohanssonDoktorand, legitimerad sjukgymnast, coach
Elin Johansson
elin.johansson@ki.se
 

Karin NordinLeg. barnsjuksköterska
Karin Nordin
karin.nordin@karolinska.se
 

Paulina NowickaPh.D., legitimerad dietist/beteendevetare, familjeterapeut
Paulina Nowicka
paulina.nowicka@ki.se
 

Viktoria SvenssonPh.D., legitimerad dietist, coach
Viktoria Svensson
viktoria.svensson@karolinska.se
 

Julia XiuDoktorand, Barnläkare (Kina)
Julia Xiu
julia.xiu@ki.se
 

Forskningssjuksköterska, leg barnsjuksköterska
Karin Nordin
karin.nordin@karolinska.se
 

Pediatrik