Forskningsområde njurmedicin vid KI DS

Patogenes, progress och komplikationer vid akut och kronisk njursjukdom

Forskargruppen har varit aktiv under över 25 år med nätverk på Danderyds Sjukhus AB, Karolinska Universitetssjukhuset, Centrum för Molekylär Medicin (CMM), Cancer Centrum Karolinska (CCK), Enheten för epidemiologi och biostatistik (MEB), SciLifeLab och CLINTEC, KI. Därutöver pågår nationella och internationella forskningssamarbeten. Kliniska verksamhetsområden som vi samarbetar med är Klinisk Immunologi, Reumatologi, Kardiologi, Endokrinologi, Tumörbiologi och numera även Gastrokirurgi och Transplantationskirurgi samt Högskolan Sofiahemmet.

Ett flertal nya doktorandprojekt har startats upp de senaste åren. Forskningsprojekten omfattar ökad kunskap om mekanismer som är involverade i uppkomst och progress av kronisk njursjukdom, med särskilt fokus på IgA-nefrit och andra glomerulonefriter, men även vid diabetes, njursjuka patienters ökade risk för hjärt-kärlsjukdom och allvarliga infektioner, omhändertagande och prognos vid akut njursvikt, tarmflorans inverkan vid glomerulonefrit, riskfaktorer för recidiv av njursjukdom efter genomgången transplantation och vård i livets slutskede för patienter i aktiv uremivård.

Översikt över pågående projekt:

IgA nefrit och annan form av glomerulonefrit

Forskargruppen har sedan många år studerat patogenes och sjukdomsprogress vid IgA-nefrit (IgAN) och har samlat in en av Europas största patientkohorter med kliniska uppföljningsdata över flera decennier. Internationella samarbeten har etablerats i så väl Europa som i USA. Tillsammans med Njurmedicin och Reumatologen vid Karolinska universitetssjukhuset har vi sedan 1990-talet skapat en provsamling i biobank med blod, urin- och vävnadsprover från alla patienter som genomgått njurbiopsi, med olika bakomliggande diagnoser, samt uppföljningsprover från patienter med IgAN och IgA vaskulit med njurengagemang. Vi undersöker inflammatoriska markörer i blod, urin, på cellulär nivå och i njurvävnad som kan ha betydelse för patogenes och sjukdomsprogress vid IgAN och andra former av glomerulonefriter, som SLE nefrit. Vi kommer även att undersöka sambandet mellan tarmflora, tarmmukosa-barriärfunktionen och glomerulonefrit (Muco-Immuno-Renal-projektet, MIR) och riskfaktorer för återkomst av njursjukdomen i transplantatnjurar.

Vi har aktivt deltagit i skapandet av ett nationellt njurbiopsiregister som del av det etablerade svenska kvalitetsregistret SNR och sparar numera forskningsprover i biobank i samband med registrering av kliniska data i SNR. Större epidemiologiska studier kring IgAN, baserade på över 4000 patienter från samtliga Sveriges patologregister, görs i samarbete med forskare på Epidemiologen, KI, och Barnmedicin, Universitetssjukhuset i Örebro.

Leukocytfunktion vid njursvikt

Vi har i nära samarbete med avdelningen för Klinisk Immunologi vid Karolinska universitetssjukhuset utfört en rad kliniska och experimentella studier av leukocytfunktion vid njursvikt och vid dialys. Utöver analys av lösliga faktorer i blod har vi studerat leukocyters transmigration in vivo till inducerade inflammatoriska foci och också med avancerad genteknologisk metodik i detalj studerat olika intracellulära aktiveringsvägar med så kallad gene-pathway, rt-PCR, Western-blot och microRNA samt cellanalyser med flödescytometri. Vi har inlett samarbete med Science for Life Lab för specifika studier av proteinprofiler vid njursvikt och basofila cellers funktion på encellsnivå för att få en ökad förståelse för njursjuka patienters kroniska inflammatoriska tillstånd och ökade infektionskänslighet.

Progress av kronisk njursvikt

Vi studerar proteinprofiler, lösliga och genetiska faktorers inverkan på risken för progress av njurfunktionsnedsättning i olika patientgrupper, dels de med känd hjärt- och kärlsjukdom, dels de med känd immunologisk njursjukdom, som t ex glomerulonefrit, och dels hos patienter som genomgår behandling för att förhindra fortsatt utveckling av njursvikt eller dess komplikationer, med t ex statiner och vitamin D-analoger.

I samarbete med forskargrupper i Örebro undersöker vi även hur nedbrytningsprodukter av näringsämnen i tarmen kan påverka funktionen av njurceller och progress av kronisk njursvikt.

Det kardiorenala syndromet

Njurmedicinska kliniken vid Danderyds sjukhus har ett etablerat forskningssamarbete med Hjärt-klinikerna vid Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset och Södersjukhuset kring patienter med hjärtinfarkt eller akuta coronara syndrom och olika grader av njursvikt. En biobank som i huvudsak består av patienter från Danderyds sjukhus har etablerats och i samarbete med SWEDEHEART har stora datamaterial undersökts och resultaten har publicerats i välrenommerade internationella tidskrifter. Inom detta område är flera doktorander registrerade bl a kring effekter av D-vitaminbehandling, hemostas vid kardiorenala tillstånd m.m. Tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset genomförs studier av patienter med diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Akut njursjukdom

Vårt övergripande mål är att bidra till ett evidensbaserat nationellt vårdprogram för handläggning av akut njursjukdom. I projektet planeras att karakterisera patienterna med AKI, att beskriva deras samsjuklighet samt deras prognos genom att titta på återinläggningar på kort sikt. En riskmodell utvecklas för att på lång sikt bestämma risk för utveckling av kardiovaskulär sjukdom och progress till CKD med/utan dialysbehov.

Typ 1 diabetes

Vi undersöker mekanismer bakom utvecklingen av njursvikt och andra småkärlskomplikationer vid typ 1 diabetes genom att studera kopplingen mellan olika typer av mikropartiklar i blodet, deras benägenhet till proppbildning och graden av småkärlssjuka hos patienter med typ 1 diabetes och friska kontroller. Vi planerar även för en

långtidsuppföljning. Därutöver undersöker vi ifall icke invasiva mätningar av hudens mikrocirkulation kan användas som en modell för att bättre förstå utvecklingen av njursvikt och andra kärlskador vid typ 1 diabetes.

Stöd för initiering och genomförande av samtal i livets slut med patienter i hemodialys

Projektet är ett samarbete mellan Danderyds sjukhus, Skånes Universitetssjukhus, Sophiahemmet Högskola, Karolinska Institutet, Lunds Universitet samt Linnéuniversitetet med Sophiahemmet Högskola som huvudman. I projektet utvecklas och utvärderas en intervention för att initiera samtal om vårdens inriktning och innehåll inför livets slut med patienter i hemodialys och deras närstående. I ett första steg kommer ett instrument att utvecklas och utvärderas med syfte att identifiera när patienten närmar sig livets slut som kan ge stöd för när samtal kan behöva inledas. I samband med detta kommer även personalens erfarenheter av och attityder till hindrande respektive underlättande faktorer för att initiera samtal om vårdens inriktning och innehåll inför livets slut att studeras. En utbildnings-intervention kommer att utformas och utvärderas kring att genomföra samtal om vårdens innehåll och inriktning i livets slutskede med dessa patienter.