Johan Engdahl

The purpose of the trial is to study the prognostic impact of ECG investigation after stroke or Transient Ischemic Attack (TIA).The aim is to investigate if extended ECG screening after stroke or TIA as compared to standard ECG screening for atrial fibrillation reduces the occurrence of the primary composite endpoint of stroke, death and intracranial bleeding.P: Patients aged ≥70 years and admitted for ischemic stroke/TIA in Swedish stroke units. I: Extended long-term ECG-recording of 14 + 14 days duration using patch ECG, read in a core facility. Oral anticoagulation treatment will be suggested to all cases detected with atrial fibrillation in intervention and control arm unless contraindicated.C: Standard ECG recording of 48 hO: Primary outcome is a composite of stroke, all-cause mortality and intracerebral bleeding. Secondary and exploratory oucomes include the individual components of the primary endpoint, intracranial bleedning, myocardial infarction, major bleeding and pacemaker implantation. Endpoint and majority of baseline data will be collected from Swedish health care registers, mainly Riksstroke but also inpatient, drug prescription and cause of death register. Sample size is estimated at 2700. Pilot study commenced ni 2022, main trial is planned to recruit 2023-2026 and follow-up 2027-2028.Given a positive result, the study will give evidence to an investigation and treatment that will improve prognosis in a large group of patients with very poor prognosis.

Bakgrund: Atrial fibrillation (AF) is the most common clinical arrhythmia affecting more than 3 % of the adult population. For symptomatic patients, treatments to achieve normal sinus rhythm such as cardioversion or ablation are options. Cardioversion is a resource-demanding procedure requiring brief hospitalisation and anesthesist assitance. One of the unsolved challenges in planned AF cardioversion is the lack of information on the patient´s heart rhythm. During the waiting time for planned AF cardioversion, approximately 25 percent of the patients convert spontaneously to sinus rhythm, often without the patient noticing. In these cases, cardioversion must be cancelled with short notice, often with no possibility to call in a replacement from the patient waiting list. Målsättning: The purpose of the clinical investigation is to study if peri-cardioversion recordings of heart rhythm and daily reminders of oral anticoagulation treatment is superior to standard care in reducing the number of late (same day) cancellations for elective cardioversion for atrial fibrillation. Arbetsplan: Randomized, single center clinical trial with open allocation and open endpoint. Participants will be randomised 1:1 to compare active heart rhythm monitoring 2 times daily starting 2-4 weeks before scheduled cardioversion (intervention) to standard treatment which inferes no monitoring (control). Heart rhythm monitoring in intervention arm will use a smartphone-based pulsepletysmographic (PPG) device with the backup of a one-lead ECG device attached to the smartphone. The PPG device has been subject to extensive validation and the project is approved by the medical products agency. All participants still in atrial fibrillation at the scheduled cardioversion will record their heart rhythm twice daily for four weeks post cardioversion. We will establish feasibility and safety of the intervention, and the efficacy of detecting spontaneous cardioversion upfront the scheduled cardioversion procedure. Betydelse:The availability of ambulatory heart rhythm recording devices is very limited in clinical practice and not used in the current setting peri-cardioversion. Since symptoms are unreliable in AF, spontaneous cardioversion to normal rhythm is not always noted by the patient. Information on heart rhtyhm and symptoms are crucial berfore and after AF cardioversion but currently with very limited availability, making treatment decisions misguided.

Bakgrund: Stroke är en av de ledande orsakerna till död, och en vanlig orsak till permanent funktionsnedsättning hos vuxna. Förmaksflimmer (FF) är den vanligast rubbningen av hjärtrytmen och förekomsten av FF ökar kraftigt med ökande ålder. FF är associerat med en flerfaldigt ökad risk för stroke hos individer med riskfaktorer, och FF kan i upp till en tredjedel av fallen föreligga utan symptom. Störst risk för stroke vid FF finns hos de individer som redan drabbats av stroke, därför anses det högt prioriterat att undersöka hjärtrytmen i denna grupp, då fynd av FF innebär en förändring av den blodförtunnande behandlingen med åtföljande minskningen av strokerisken. Antikoagulantia-behandling minskar risken för stroke med 70% vid FF. Det finns ännu inga studier som visar på om det finns en prognostisk nytta av att undersöka förekomst av FF efter stroke. Trots denna kunskapslucka så ges screening av FF efter stroke hög prioritet i de flesta nationella och internationella rekommendationer, men innehållet och styrkan på rekommendationerna varierar stort. Vidare så används idag också stora kliniska resurser på dessa EKG-utredningar trots att det saknas evidens för den eventuella nyttan. Denna kunskapslucka leder till osäkerhet och variationer i rekommendationer för EKG-utredning efter stroke och ojämlik utredning och vård. Målsättning: Syftet med projektet är att studera om utökad EKG-utredning på patienter som haft ischemisk stroke eller TIA leder till reduktion av hårda kliniska utfallsmått som stroke, död och intracerebral blödning genom utökad detektion av FF och utökad andel blodförtunnande behandling. Arbetsplan:Randomiserad Registerbaserad studie (RRCT) av patienter minst 70 år gamla som vårdas inneliggande för ischemisk stroke eller TIA. Randomisering till standardutredning (EKG under 1-2 dygn) eller utökad utredning (EKG under 14 dygn vid 2 tillfällen) och insättande av antikoagulantia i de fall nytt FF diagnosticeras i båda grupperna. Uppföljning av komposit utfall i form av stroke, död och intracerebral blödning under minst tre år. Nära samarbete med Riksstroke. Betydelse:Projektets utfall kommer att få stor betydelse för framtida utredning efter stroke och även för patienter som drabbas av stroke och TIA, en stor grupp patienter som idag har mycket dålig prognos. Studien är en av de allra första i sitt slag då den har statistisk styrka att visa om EKG-utredning efter stroke/TIA kan påverka prognosen.