Medicinvetarna #43: Hur mår man efter corona?
En del som smittas av coronaviruset blir så sjuka att de behöver intensivvård. Hur mår de sen? Kristian Borg är professor i rehabiliteringsmedicin och berättar om vägen tillbaka efter covid-19. Avsnittet publicerades 3 juni 2020.
Att ligga flera veckor i respirator på intensiven sätter sina spår.
– Hela kroppen påverkas, till exempel får man försämrad syresättning och försvagade muskler. Man kan drabbas av hallucinationer och mardrömmar och man kan uppleva förvirring. Coronaviruset verkar också påverka hjärnan och kan i vissa fall ge effekter på kognition och personlighet, säger Kristian Borg, överläkare och professor i rehabiliteringsmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet.
Hans forskargrupp studerar funktion och livskvalitet vid neuromuskulära sjukdomar, till exempel post-poliosyndromet, alltså kvarvarande symtom efter förlamningssjukdomen polio, men också rehabilitering vid olika smärttillstånd. Han är även ordförande i svensk förening för rehabiliteringsmedicin.
I Medicinvetarna beskriver han tre olika grupper av patienter som drabbas olika hårt: En grupp som kan gå hem och tillfriskna på egen hand, en grupp som behöver kontakt med primärvården och en tredje grupp som är så pass påverkade att de måste stanna kvar på en rehabiliteringsavdelning på sjukhus efter intensivvården. Han berättar också om de erfarenheter man har efter tidigare coronaepidemier, sars och mers, där man såg kvarstående psykiska symtom hos cirka en tredjedel av de drabbade tre år efter att de insjuknat.
– Men om covid-19 kommer att ge upphov till liknande psykiska men är för tidigt att uttala sig om, säger Kristian Borg.
I avsnittet svarar också John Axelsson, forskare vid institutionen klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, på lyssnarfrågan om varför vi gäspar.
Mer om liknande ämne
Photo: Cecilia OdlindVad vet vi om postcovid?
Uppåt 150 000 svenskar lever med långvariga allvarliga besvär efter att ha drabbats av covid-19, vilket gör att tillståndet kvalar in som folksjukdom. Vetenskapen saknar ännu en klar bild av sjukdomens förlopp eller orsaksmekanismer, men det finns hopp. Hör överläkaren och docenten Judith Bruchfeld berätta om det aktuella kunskapsläget.
Photo: Martin StenmarkPetter Brodin: "Vi vill förstå immunsystemet"
Fungerar ditt immunsystem som det ska? Det är inte så enkelt att svara på som man kan tro. Men professor Petter Brodin försöker förstå mer om saken. Parallellt hoppas han kunna hjälpa hårt drabbade patienter med långtidscovid och andra tillstånd där immunsystemets reglering inte fungerar.
Photo: Elena KrivovyazHar du långtidscovid?
Virusforskaren och överläkaren Soo Aleman menar att symtomen vid långtidscovid är tydliga och att det går att mäta flera fysiologiska förändringar om man undersöker noggrant. Ett av målen för hennes pågående forskning är att förstå mekanismerna bakom långtidscovid. Hör henne i podden Medicinvetarna.