Kan narkos vara farligt? Medicinvetarna #169
För knappt 200 år sedan genomfördes den första sövningen av en människa. Sedan dess har metoderna för narkos förfinats och är idag mycket säkra. Hör professor Lars I Eriksson berätta hur det går till när man blir sövd och vilka biverkningar som ibland kan uppstå under och efter narkos. Avsnittet publicerades 16 april 2025.
Varje år genomgår över 10 procent av befolkningen ett kirurgiskt ingrepp och drygt hälften av dem behöver regional eller generell anestesi, det senare även kallat narkos.
– Om man blir sövd inför ett ingrepp beror bland annat på vilken typ av kirurgi som ska genomföras, eventuella andra sjukdomar patienten har samt egna önskemål hos den som ska genomgå ingreppet, säger Lars I. Eriksson, anestesiläkare och sektionschef inom anestesiologi och intensivvård samt professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.
I avsnitt 169 av KI:s podcast Medicinvetarna berättar han om hur det går till när man blir sövd och om sin forskning om kognitiv svikt och demens efter kirurgi eller trauma.
– I samband med en operation uppstår en inflammation i kroppen som behövs för kommande läkningsprocess ska fungera. Men denna inflammation sprids också till hjärnan och det gör att kognition och minne ofta är nedsatt en tid efter en operation, det är normalt. Men varför vissa får bestående men är något vi försöker förstå bättre, säger Lars I. Eriksson.
Förtydligande: I avsnittet tas frågan upp ifall det är okej att dricka milkshake i samband med en pågående förlossning. Lars I. Eriksson svarar att man inför anestesi och kirurgi enbart rekommenderar klara vätskor som vatten, saft, te och kaffe. Hans mening var inte att kommentera vilken typ av vätske- och energiintag som man bör ta i samband med förlossning.
- Lyssna på avsnittet via iTunes
- Lyssna via Spotify
- Här kan du läsa en transkriberad version av intervjun med Lars I. Eriksson.
Lyssna och läs mer
Photo: Public Domain CC0Black out – nedsläckningen som revolutionerade medicinen
Idag tar vi för givet att operationer ska gå att genomföra utan smärta. Men i själva verket är anestesi – från grekiskans ”utan känsel” – en relativt ny kunskap.
Photo: Andreas AnderssonVad är aneurysm?
Ibland uppstår en vidgning av kroppens blodkärl, ett aneurysm. Då finns risk att kärlet brister och det krävs ofta akut operation. Professor Anders Franco-Cereceda har forskat om aneurysm i nästan tjugo år. Hör honom i avsnitt 165 av KI:s podcast Medicinvetarna.
Photo: CollageNyhetsbrevet Medicinvetaren
Medicinvetaren är ett populärvetenskapligt nyhetsbrev som håller dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Nytt brev i din mejlbox ungefär varannan vecka.
Lyssnarfrågan: Vad är ätstörningen ARFID?
ARFID står för undvikande/restriktiv ätstörning. Den startar oftast i barndomen och kännetecknas av ett väldigt begränsat ätande. Men den skiljer sig från andra ätstörningar som anorexi eller bulimi eftersom den inte är kopplad till en önskan att gå ner i vikt eller förändra kroppen. Samvariationen med neuropsykiatriska diagnoser som autism och adhd är stor. Personer med ARFID undviker viss mat, till exempel på grund av sensoriska egenskaper som smak, konsistens, lukt eller utseende. De kan också ha låg aptit och bristande intresse för mat. Dessutom kan de uppleva rädsla för negativa konsekvenser av att äta, som att sätta i halsen, kvävas eller få ont i magen.
– Diagnosen är ny och generellt väldigt underupptäckt, odiagnosticerad och obehandlad. Samtidigt är ARFID förknippat med allvarliga konsekvenser som näringsbrist, viktnedgång och till och med vacklande tillväxt, säger Lisa Dinkler, biträdande lektor i psykiatrisk epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
Hennes forskning handlar om olika aspekter av ätstörningar och neuropsykiatriska diagnoser, och idag forskar hon framför allt om ätstörningsvarianten ARFID. Hör henne berätta vad vi vet än så länge om ARFID i lyssnarfrågan av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.
Photo: Cecilia Odlind#63 Fri från ätstörningar?
Ätstörningar innebär ett stort lidande för drabbade och deras familjer, och kan i värsta fall leda till för tidig död. Emma Forsén Mantilla är psykolog och forskare på Karolinska Institutet och har i mer än tio år arbetat med ätstörningar - varför de uppkommer och hur de kan behandlas. För det finns hjälp att få!
Photo: Jens MagnussonTema: Ätstörningar
En ätstörning behöver inte synas utanpå och kan drabba vem som helst. Ny forskning lyfter fram både ärftliga och miljörelaterade faktorer bakom diagnoserna men ett viktigt budskap är att det går att bli frisk.