Medicinvetarna #136: Hur kommunicerar celler?

När en cell vill skicka ett meddelande till en annan cell kan den använda en liten membranbubbla som innehåller information, en så kallad exosom. Målet med professor Samir El Andaloussis forskning är att kunna använda exosomer som leverantörer av exempelvis läkemedel eller en gensax till specifika platser i kroppen. Avsnittet publicerades 27 december 2023.

Professor Samir El Andaloussi. Photo Andreas Andersson
Professor Samir El Andaloussi. Foto Andreas Andersson.

Exosomer, eller extracellulära vesiklar, är cirka 100 nanometer små sfärer eller membranbubblor som fungerar som en avancerad kommunikationsväg mellan celler. Exosomerna är som små miniceller utan cellkärna som kan bära på många olika molekyler och kan därför överföra mer komplexa budskap. 

– Jag brukar kalla dem signalosomer. De innehåller hundratals om inte tusentals molekyler som kan påverka mottagarcellerna. Det är ett potent sätt att överföra ett budskap, säger Samir El Andaloussi, professor i biomolekylär medicin och avancerad terapi vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet. 

Hans forskning handlar om hur exosomerna kan användas för att transportera läkemedel till rätt plats i kroppen, och in i rätt celler. Exosomer kan förhoppningsvis också användas vid diagnostik. 

– Innehållet i exosomer som finns i blod, saliv eller urin kan skvallra om vad som pågår i kroppen, till exempel att det finns cancerceller någonstans som växer, säger Samir El Andaloussi.

I avsnitt 136 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna berättar han mer om hur långt forskningen kommit inom fältet.

Professor Mats Lekander. Photo: Andreas Andersson.
Professor Mats Lekander. Foto: Andreas Andersson.

Vilka alternativa medicinska behandlingar har blivit accepterade inom skolmedicinen?

I avsnittet svarar även professor Mats Lekander vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, på lyssnarfrågan om vilka så kallade alternativmedicinska behandlingar som blivit accepterade av den reguljära vården.

– Ofta kallar man behandlingar som inte riktigt tillhör skolmedicinen men som används som komplement för komplementär medicin och behandling som används istället för reguljärbehandling för alternativmedicin, säger Mats Lekander, som även är föreståndare vid Osher centrum för integrativ hälsa vid Karolinska Institutet.

Han nämner psykoterapi, akupunktur och naprapati som exempel på behandlingar som tidigare sorterats som alternativmedicin men som kan förekomma inom den reguljära vården.

– Många behandlingar har faktiskt ursprung i naturen och kan efter att de testats vetenskapligt förhoppningsvis inkluderas i den vanliga vården. Ofta tillverkar man därefter den aktiva substansen på syntetisk väg för att ha kontroll över koncentration och ursprung, säger han. 

  • Lyssna på avsnittet via iTunes
  • Lyssna via Spotify
  • Läs en transkriberad version av intervjun med Samir El Andaloussi.

Mer på temat

16-01-2024