USA går emot trenden – där ökar självmorden

Bo Runeson är professor i psykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet samt klinisk psykiater. Han har gjort en färsk översikt om självmord i ett globalt perspektiv.

Bo Runeson, professor i psykiatri. Foto: Ulf Sirborn

Vad såg ni?
– Självmorden har minskat med 18 procent på global nivå mellan 2000 och 2016. USA går emot trenden. Där ökar självmorden. En förklaring till det kan vara den ekonomiska kris som delar av USA har levt med samtidigt som det finns brister i deras skyddsnät.

Vilka riskfaktorer kunde ni se?
– Det finns mycket starkt stöd för att både depressionssjukdom och beroendesjukdom, med bruk av alkohol eller droger, är starkt kopplade till självmordsbeteende. Det är en starkare koppling än tillgången till medel som gör ett självmord möjligt, som skjutvapen. Viktiga riskfaktorer är också att ha varit med om något mycket stressande, som död av en närstående, skilsmässa eller allvarligt sjukdomsbesked. Det finns också mycket starkt stöd att neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som ADHD, eller att ha en förälder som har begått självmord, är starkt kopplat till en ökad självmordsrisk. Riskfaktorer betyder olika mycket i olika skeden av livet. Problem i familjen betyder mer i barnaår, personlighetsfaktorer mer i unga år och fysisk sjukdom mest i högre ålder.   

Du och dina kollegor har också undersökt kopplingen mellan självmordsförsök och senare suicid. Vad såg ni då?     
– Vi följde personer som legat inne på sjukhus för självmordsförsök via nationella register. Vi såg då att de som vid försöket hade någon av diagnoserna bipolär sjukdom, depression eller psykossjukdom löpte kraftigt ökad risk för fullbordat självmord. Vi såg också att de som använt en våldsam metod vid försöket, som till exempel försök till hängning eller användande av skjutvapen, löpte högre risk för att senare dö i fullbordat suicid än de som hade använt sig av förgiftning. Drygt var femte person som hade bipolär sjukdom och som valt en våldsam metod avled av fullbordat självmord inom uppföljningstiden för vår studie, nio år.

Hur kan man arbeta preventivt mot de här grupperna med högst risk?
– Det handlar om att behandla grundsjukdomarna effektivt. Litium kan hålla depression och manier borta för många med bipolär sjukdom, för psykossjukdom och depression finns andra behandlingar. Sedan handlar det om särskilt stöd under perioder med påfrestningar och ett nära samarbete med närstående, så att perioder av försämring fångas upp och möts med hjälp och vård.

Jobbar sjukvården så här i dag?
– Det har gjorts en stor utbyggnad av specialmottagningar för personer med bipolär sjukdom eller psykossjukdom. De här grupperna hör till dem som psykiatrin har satsat mest på. Samtidigt är det svåra sjukdomar. Bipolär sjukdom har fortfarande en hög dödlighet, tyvärr. Men vi är numera bättre än tidigare på att nå personer med dessa sjukdomar, och också personer med depression. Vi tror att det har haft effekt på självmordstalen. 

Text: Annika Lund, först publicerat i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 3/2020.

Behöver du någon som lyssnar?

Mind självmordslinjen: Telefon 90101 och chatt dygnet runt

Barnens telefon BRIS: Telefon 116111 alla dagar kl. 14-21

Om situationen är akut: Ring 112

Information om fler hjälplinjer finns på NASP:s webbplats

OD
Content reviewer:
21-10-2024