Utvärdering av en stödinsats inom socialtjänst för barn med frihetsberövade föräldrar och deras icke-frihetsberövade omsorgsgivare.

Varför behövs insatsen och forskningsprojektet?

Den nya socialtjänstlagen, som trädde i kraft den 1 juli 2025, markerar ett viktigt steg mot mer förebyggande och evidensbaserat socialt arbete där brottsförebyggande betonas. I linje med denna utveckling finns ett behov av effektiva förebyggande insatser för utsatta grupper, såsom barn med frihetsberövade föräldrar.

Barn som har en förälder i fängelse eller häkte kan påverkas mycket av situationen och brottas med jobbiga tankar och känslor. Forskning visar också att barn i denna situation löper ökad risk att drabbas av ohälsa, marginalisering och att själva begå brott. Även den förälder/omsorgsgivare som inte är frihetsberövad kan må dåligt av att t.ex. ha en partner/medförälder i fängelse och därmed behöva stöd, både för sitt eget välbefinnande och för att kunna stötta barnet. I dagsläget bedrivs det mesta stödet till dessa familjer av civilsamhället som endast finns på vissa platser i landet och utan evidensbaserade verktyg.

Det finns idag inget evidensbaserat stöd för dessa barn eller omsorgsgivare, varken i Sverige eller internationellt. 

Detta projekt avser att vetenskapligt utvärdera en nyutvecklad insats för dessa barn och deras omsorgsgivare med målet att ge socialtjänsten vetenskapligt prövade verktyg för att underlätta arbetet med dessa familjer - i linje med nya socialtjänstlagen och socialtjänstens brottsförebyggande arbete.

Vad innebär forskningsprojektet?

Syftet med projektet är att testa om insatsen har positiva effekter på barn och omsorgsgivares psykosociala hälsa (t.ex. stress och välbefinnande) och att samtidigt undersöka hur insatsen genomförs och uppfattas av både familjer och samtalsledare. 

Insatsen testas genom en så kallad randomiserad kontrollerad studie. Det innebär att: 

1. Socialtjänstenheter lottas först in i två olika grupper (grupp 1 eller grupp 2).
2. Personal (utvald av verksamheten) som arbetar i verksamheter som har slumpas till grupp 1 får sedan utbildning i insatsen (digital utbildning cirka 1 dag)
3. Därefter erbjuder personal ur både grupp 1 och grupp 2 stöd till alla barn och omsorgsgivare där en förälder är frihetsberövad: personal i grupp 1 erbjuder den nya insatsen medan personal i grupp 2 erbjuder det stöd som man har erbjudit dessa familjer sedan tidigare (sedvanligt stöd). 
   Viktigt är att personal ur båda grupperna bjuder in familjer som får stöd att delta i forskningen, det vill säga, att besvara frågor från forskarna kring psykosocial hälsa. Det gör att forskarna sedan kan jämföra om det finns någon skillnad i psykosocial hälsa mellan barn och omsorgsgivare i grupp 1 (som fått den nya insatsen) och grupp 2 (som har fått det sedvanliga stödet) så då kan kopplas till att man fått den nya insatsen.
4. I slutet av projektet bjuds några personal i grupp 1 in till intervjuer. Där får de berätta om sina upplevelser av att genomföra den nya insatsen. Personal i både grupp 1 och grupp 2 besvarar också korta enkäter om hur de upplever sina möjligheter att erbjuda stöd till dessa familjer.

Projektet kommer att starta efter godkännande från Etikprövningsmyndigheten.

Vem är insatsen till för?

Stödinsatsen riktar sig till barn som är mellan 6 och 13 år som har en förälder i fängelse eller häkte i Sverige och deras omsorgsgivare som inte är frihetsberövad. 
Insatsen är avsedd att erbjudas i relativ nära anslutning till frihetsberövandet, men kan erbjudas även om frihetsberövandet påbörjades en tid tillbaka. Föräldern ska däremot fortfarande vara frihetsberövad. 

Insatsen är utvecklad för svenska förhållanden av forskare på Karolinska Institutet och Stockholms universitet i nära samråd med familjer och personal som, i sitt arbete, träffar familjer som påverkas av frihetsberövade.

Hur är insatsen upplagd och vad innehåller den?

Insatsen består av cirka 4 möten för barn och omsorgsgivare (3 individuella och 1 gemensamt) tillsammans med samtalsledare. Antalet samtal kan variera beroende på hur mycket, och vilka behov barnet och den vuxne har.

1. Först sker en behovsinventering mellan omsorgsgivare och samtalsledare för att inventera barnets och omsorgsgivarens situation, eventuella skyddsbehov och om barnet t.ex. är brottsoffer.
2. Därefter följer de individuella samtalen för barn och omsorgsgivare separat. Varje barnsamtal avslutas med en kort avstämning med omsorgsgivaren.
   1. Barnens samtal fokuserar på:
      1. Att orientera sig i situationen och förstå att man inte är ensam
      2. Att hantera känslor och få verktyg för känsloreglering
      3. Att kommunicera om frihetsberövandet med barn och vuxna i sin omgivning och hantera förändringar i vardagen
   2. Omsorgsgivarens samtal följer samma teman men ur ett vuxenperspektiv och innehåller information, strategier och reflektionsövningar för att stödja både sig själv och barnet.
3. Insatsen avslutas med ett gemensamt samtal mellan barn, omsorgsgivare och samtalsledare för att skapa en gemensam plattform att hantera frihetsberövandet tillsammans efter insatsens slut.

Insatsen genomförs av personal inom socialtjänst med hjälp av manual för samtalsledare.
Barn och omsorgsgivare får arbetsmaterial som följer samtalsstrukturen och innehåller aktiviteter, utrymme för egna reflektioner och skriftlig information.

Vad innebär det rent praktiskt för verksamheten att delta i projektet?

• Cirka 2–3 (flexibelt men helst fler än 1 person) ur personalgruppen deltar i digital utbildning (antigen cirka januari 2026 eller januari 2027).
• Bjuda in vårdnadshavare i målgruppen som kommer i kontakt med verksamheten (så fort familjen har samtyckt till forskning tar forskarna över all kontakt gällande forskningsdelarna med familjen).
• Utse kontaktperson för kontakt med forskarna under projektet.
• Besvara enkät för personal under studiens gång.

Preliminär tidsplan för projektet

• Januari 2026: socialtjänstenheter slumpas till grupp 1 eller grupp 2.
• Januari 2026: personal vid enheter i grupp 1 (utvald av verksamheten) utbildas i insatsen (digital utbildning cirka 1 dag).
• Januari 2026 – Januari 2027:
  • Barn och omsorgsgivare erbjuds insatsen (grupp 1) eller sedvanligt stöd (grupp 2).
  • Personal i både grupp 1 och grupp 2 bjuder in barn och omsorgsgivare att delta i forskningsprojektet genom digitalt samtycke som når forskare.
  • Barn och omsorgsgivare besvarar frågor om psykosocial hälsa före, efter samt vid 3 månaders och 1 års uppföljning (sköts helt av forskare, ej av verksamhetens personal).
  • I slutet av året besvarar personal enkät om genomförande av stöd och personal i grupp 1 bjuds in till intervju om upplevelser av den nya insatsen.
• Januari 2027: personal vid enheter i grupp 2 (utvald av verksamheten) utbildas i stödinsatsen (digital utbildning cirka 1 dag).
• Februari – December 2027:
  • Personal i grupp 2 har full tillgång till stöd från forskare i genomförandet av insatsen (OBS inga mätningar sker).
• Från januari 2027: Samtlig utbildad personal kan fritt använda insatsen med barn och omsorgsgivare (OBS inga mätningar sker).

Vanliga funderingar som personal inom socialtjänst har om projektet

Vem kan utgöra omsorgsgivare till barnet?
Omsorgsgivare är den vuxne som ger barnet kontinuerlig omsorg, t.ex. en biologisk förälder, bonusförälder, familjehemsförälder, eller släkting som barnet bor tillsammans med.

Vi kommer sällan i kontakt med dessa familjer, är insatsen och projektet relevant för oss då?

Många socialtjänstenheter upplever att de sällan kommer i kontakt med dessa familjer, trots att barnen finns, och tyvärr inte är så få. Inom ramen för projektet planerar forskare att stötta i kontaktskapande med familjer. Ett delmål med projektet är att just öka kontaktmöjligheter med dessa familjer så att fler barn kan få tillgång till stöd.

Vi har kontakt med BUFFF eller Solrosen när vi träffar barn med frihetsberövade föräldrar – räcker inte det?

Det är värdefullt att olika verksamheter kan erbjuda stöd till dessa familjer så att det sker på ett sätt som passar familjen och till syvende och sist når barnet. Civilsamhället har färre och mindre långsiktiga resurser samt inte samma befogenheter som socialtjänst, därför att det viktigt att även socialtjänst utbildas i insatsen så att barn med dessa behov får tillgång till stöd oavsett vilka andra aktörer som finns i närområdet.

Kostar det något att delta i studien?

Nej, att delta i forskningsstudien är helt kostnadsfritt. Utbildning och material ingår utan kostnad.

Kontakt

Om du eller din verksamhet är intresserad av projektet är du varmt välkommen att höra av dig till projektgruppen via baff-cns@ki.se eller till Nour Haidi på telefon: 070-303 99 87