S3 - Svenska schizofreni-studien

En stor genetisk studie av psykossjukdom

Syftet med S3-studien är att försöka identifiera genetiska och miljömässiga faktorer som kan bidra till utvecklandet av psykossjukdom och att kartlägga hur dessa samverkar.

S3-konferens

Om S3

Vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet bedrivs ett antal epidemiologiska studier med psykiatrisk inriktning. Psykiatriska sjukdomar hör till våra folksjukdomar, men orsakerna är ännu inte klarlagda. Vi studerar miljömässiga och ärftliga riskfaktorer för bl a autism, anorexia nervosa, ADHD och för psykossjukdomar som schizofreni, bipolär sjukdom (manodepressivitet) och förlossningspsykoser. Vi samarbetar med psykiatriska enheter inom olika landsting i hela Sverige. En tidigare genetisk studie om psykossjukdomar genomfördes under 2004-2010, den så kallade BROAD-studien. Det nya forskningsprojektet bygger vidare på BROAD-studien och har fått sitt förkortade namn ‘S3’ eftersom de tre orden i studiens fullständiga namn alla börjar på S – tre stycken S: Svenska schizofreni-studien – S3.

Intresseanmälan till att vara med i studien

Är du är intresserad av att vara med i S3-studien? Vi kommer snart att lägga upp en länk här på hemsidan så att man kan anmäla sitt intresse. Om du har frågor under tiden får du gärna höra av dig till oss som arbetar med studien.

Vi vänder oss till personer som vårdats på sjukhus eller inom psykiatrisk specialistvård för schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom.

När du skickat din intresseanmälan via hemsidan så får du ett unikt studie-id och senare när vi behandlat din ansökan skickar vi ut ett brev via post med följande innehåll: introduktionsbrev, informationsbroschyr, medgivandeblankett, enkät med frågor om din hälsa, samt ett rör för att lämna salivprov (inklusive instruktioner) och returkuvert. Salivprovet kommer att användas som ett alternativ till blodprov för analys av din genetiska uppsättning (arvsmassa).

Du returnerar sedan röret med saliv, ifylld enkät och underskriven medgivandeblankett till oss (portofritt).

Alla uppgifter skyddas enligt personuppgiftslagen samt offentlighets- och sekretesslagen. Ingen obehörig kommer att få ta del av uppgifterna.

När vi har mottagit det returnerade brevet med salivprov, enkät och underskriven medgivandeblankett så skickar vi ut ett brev med ett presentkort (värde 200 kr).

Du kan när som helst kontakta oss som arbetar i studien om du har några frågor! 

Vi som arbetar i studien

Forskningsledare (ansvarig forskare)

Professor

Patrick Sullivan

Telefon: 08-524 823 26
E-post: patrick.sullivan@ki.se

Projektledare

Projektledare

Anna Kähler

Telefon: 08-524 852 59
E-post: anna.kahler@ki.se

Forskningssjuksköterska

Forskningssköterska

Isabel Lindbom

Telefon: 08-524 825 69
E-post: isabel.lindbom@ki.se

Övriga medarbetare

Statistiker

Robert Karlsson

Telefon: 08-524 822 21
E-post: robert.karlsson@ki.se

Studieinformation

Mer om S3

Bakgrund

Sårbarheten för psykossjukdom formas sannolikt under en individs hela livsspann. Ärftliga faktorer och ogynnsamma omgivningsfaktorer samspelar och påverkar inte bara själva insjuknandet utan även symptomgrad, debutålder och prognos. Ett stort antal studier har visat att schizofreni har hög ärftlighet och att den genetiska komponenten är en viktig del i sjukdomsutvecklingen. Personer med ett syskon eller en förälder diagnostiserad med psykossjukdomen schizofreni löper 9-10 gånger högre risk att insjukna och personer med en drabbad enäggstvilling kring 50 gånger högre risk. 64-81% av variationen i schizofreni kan tillskrivas genetiska faktorer enligt en stor register-baserad svensk studie samt en meta-analys av tvillingstudier. De senaste åren har ett stort antal genetiska riskvarianter identifierats och idag har över 130 genetiska varianter associerats med ökad risk för schizofreni med hög statistisk signifikans. Detta har möjliggjorts via globala samarbeten mellan studier i Sverige, övriga Norden, övriga Europa och andra delar av världen. Denna nya kunskap har lett till en markant ökning av ytterligare forskning - det finns idag ett stort världsomspännande nätverk av forskargrupper som tillsammans arbetar med underliggande orsaker till och behandling av schizofreni.

Forskningen kring den underliggande genetiska komponenten för schizofreni har bidragit med viktig ny kunskap. Både vanligt förekommande och mer ovanliga genetiska riskvarianter har identifierats och resultaten pekar på att ett stort antal gener och genetiska varianter tillsammans ökar risken för schizofreni. Dessa resultat ger nya insikter om underliggande biologiska mekanismer. Specifika fynd som har rapporterats är:

  • Ovanliga mutationer i den kodande delen av DNA (exon-varianter). Viktiga resultat baserat på exomsekvensering från vår tidigare nämnda svenska schizofrenistudie (“BROAD-studien”) pekar på specifika grupper av relaterade gener, spänningsberoende kalcium-jonkanaler och ett specifikt proteinkomplex, vilka båda är viktiga för kommunikationen mellan celler i hjärnan. Dessa resultat beskrivs ytterligare i ett pressmeddelande. Exomsekvensering innebär att DNA-koden för alla våra gener analyseras.
  • Ovanliga kopienummervarianter (“copy number variants”, CNVs). Hittills har över 15 stora CNVs visats vara robust associerade med risk för schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar, baserat på bland annat vår svenska schizofrenistudie BROAD. En av de tidigast publicerade studierna som länkade CNV till risk för schizofreni, som BROAD-studien var en del av, beskrivs ytterligare i ett pressmeddelande. Genetiska förändringar som kallas CNV innebär att stora bitar av DNA kan finnas i flera kopior eller vara försvunna.
  • Vanligt förekommande genetiska förändringar av enskilda DNA-baser (så kallade “single nucleotide polymorphisms”, SNPs). Den vanligaste metoden för att studera SNPs är så kallad genomvid associationstudie (“genome wide association study”, GWAS). Ett tydligt samband har visats mellan studiestorlek och GWAS-fynd för schizofreni: I ett material på 3 000 schizofrenipatienter gjordes det första GWAS-fyndet, med 13 000 patienter identifierades 22 riskvarianter och med 36 000 patienter rapporterades 128 riskvarianter för schizofreni år 2014. En viktig publikation från vår svenska schizofrenistudie BROAD visade på totalt 22 riskvarianter varav 13 var nya (studien beskrivs i ett pressmeddelande). Vår studie var dessutom den största som inkluderades i artikeln från det världsomspännande nätverket Psychiatric Genomics Consortium (PGC) som identifierade de 128 genetiska riskvarianterna. De nuvarande fynden förklarar ungefär hälften av ärftligheten för schizofreni och pekar på biologiska mekanismer som involverar bland annat kalciumkanaler och proteiner som interagerar med Fragile X mental retardation protein, FMRP (vilket överlappar med fynd från exom-sekvensering).

En rad ”icke-genetiska”/miljömässiga faktorer som kan vara av betydelse för utvecklandet av psykossjukdom har rapporterats, såsom januari-april-födsel, låg födelsevikt, drogmissbruk och svåra sociala förhållanden under uppväxttiden. Ett viktigt forskningsområde och ett av våra mål med S3-studien är att undersöka hur dessa miljömässiga faktorer samspelar med genetiska riskfaktorer.

I S3-projektet syftar vi till att maximera möjligheten att identifiera nya genetiska riskfaktorer för schizofreni och att undersöka miljömässiga riskfaktorer genom att vidareutveckla den ovan beskrivna svenska schizofrenistudien BROAD. Målet är att inkludera ytterligare minst 5000 patienter med schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom och att utöka studien med att inkludera några korta så kallade kognitiva tester som mäter funktioner såsom uppmärksamhet, koncentration och minne.

Studieförfarande

Vi vänder oss till personer som vårdats på sjukhus eller inom psykiatrisk specialistvård för schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom. Uppgifterna om vård kommer från behandlande personal inom sjukvården eller via kvalitetsregistret PsykosR. Patienter som identifierats via PsykosR kommer först att kontaktas via ett introduktionsbrev, som sedan följs upp med ett telefonsamtal. Om personen accepterar att medverka, överenskommer de med en forskningssjuksköterska om tid och plats för ett möte (företrädesvis på den vårdenhet personen tillhör eller någon annan vårdenhet personen brukar besöka, såsom rehabiliteringsteam, öppenvårdsteam). Vid mötet kommer patienten informeras om studien, ges möjlighet att ställa frågor och informerat samtycke kommer att inhämtas. Patienter som identifierats via behandlande läkare/sjuksköterska vid psykiatriska mottagningar som vi samarbetar med, kommer att informeras om studien och samtycke kommer att inhämtas på aktuell mottagning, antingen av behandlande läkare/sjuksköterska eller av en av de forskningssjuksköterskor som arbetar med studien.

Kontroller som aldrig varit inlagda på grund av schizofreni eller bipolär sjukdom kommer att selekteras till vår studie från den pågående LifeGene-studien genom att matchas till inkluderade patienter på kön, födelseår och geografisk region vid födsel. Vi kommer att inkludera ungefär 10 000 LifeGene-kontroller i vår studie.

Betydelse och syfte

Psykossjukdomar är vanliga och berör många av oss på ett eller annat sätt. I Sverige finns cirka 35-40 000 personer som har diagnosticerats med schizofreni. I och med att sjukdomen ofta debuterar tidigt i ens liv får den omfattande konsekvenser för den drabbade personens livssituation.
Syftet med forskningsstudien S3 är att kartlägga framförallt genetiska men även miljömässiga riskfaktorer som kan medverka till uppkomsten av psykossjukdomar. Förhoppningsvis kan studien bidra till en fördjupad förståelse för sjukdomens ursprung och på sikt leda till nya behandlingsmöjligheter och mer skräddarsydd behandling. Studiens huvudsakliga forskningsfrågeställningar är:

  • Vilken betydelse har genetiska riskfaktorer vid schizofreni?
  • Vilken betydelse har svårigheter i kognition i kombination med genetiska avvikelser? Finns genetiska subgrupper relaterat till kognitiva brister?
  • Vilket överlapp finns mellan genetiska riskfaktorer för schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar?
  • Vilka epidemiologiska riskfaktorer interagerar med genetisk riskprofil?
  • Kan nya epigenetiska varianter som ger ökad risk för schizofreni identifieras och skiljer sig det mönstret vid födseln jämfört med i vuxen ålder?

Vad händer i studien?

Inklusion av patienter

Den första patienten inkluderades under hösten 2016 och hittills har ca 120 patienter gått med i studien.

Schizofrenidagen 2017

Den 15 maj 2017 hölls en halvdag med populärvetenskapliga föreläsningar om forskning kring psykossjukdom i Karolinska Institutets aula. Vi vände oss till alla intresserade - patienter, anhöriga, vårdpersonal, forskare och allmänheten och det var drygt 320 personer som deltog. Programmet började med en utställning om psykossjukdom, Svenska schizofrenistudien S3 och Riksförbundet Hjärnkoll. Målsättningen är att detta ska bli ett återkommande arrangemang och ni får gärna höra av er med synpunkter på årets dag och förslag på intressanta ämnen att ta upp nästa gång. Alla föreläsningar filmades och dessa filmer kommer göras tillgängliga inom kort på schizofrenidagens hemsida.

Etiskt godkännande

I december 2015 fick vi etiskt godkännande från regionala etikprövningsnämnden i Stockholm att genomföra forskningsstudien S3.

Vad kan ett deltagande ha för betydelse?

Att delta i en forskningsstudie medför inte alltid direkt nytta för personen som deltar. Däremot kan resultaten av forskningen leda till ökad förståelse för orsakerna till psykossjukdomar och förhoppningsvis hjälpa till att förebygga och förbättra behandlingen av allvarliga psykiska sjukdomar för andra personer, både i vår generation och i framtiden. Studien vänder sig till till personer som vårdats på sjukhus eller inom psykiatrisk specialistvård för schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom. Dessa uppgifter har inhämtats från Socialstyrelsens patientregister, alternativt via behandlande personal inom sjukvården. Vi använder registeruppgifter som går långt tillbaka i tiden vilket kan innebära att personer som sedan länge är symptomfria blir tillfrågade. Detta är meningsfullt för studien då syftet är att studera de genetiska förutsättningarna för att någon gång i livet bli drabbad av psykossjukdom, oavsett hur symptomen sedan utvecklas. Deltagandet i studien är helt frivilligt och deltagare kan avbryta sin medverkan när som helst.

Vad innebär det för mig att delta i studien?

Deltagande i studien innebär att du först blir kontaktad av en forskningssköterska eller behandlande personal. Du har då möjlighet att ställa ytterligare frågor om studien innan du bestämmer dig om du vill medverka eller inte. 

Om du vill delta kommer vi att tillsammans med dig komma överens om tid och plats för blodprovstagning. Det innebär att du träffar forskningssköterskan på den vårdcentral du tillhör eller någon annan vårdenhet du brukar besöka (rehabiliteringsteam, öppenvårdsteam). Om du bestämmer dig för att delta sker följande:

  1. Om du vill vara med i studien skriver du på ett så kallat informerat samtycke.
  2. Du lämnar ett blod prov som tas från armen (ca 40 ml).
  3. Du svarar på några frågor om ditt hälsotillstånd.
  4. Du genomför några korta så kallade kognitiva tester som mäter funktioner såsom uppmärksamhet, koncentration och minne.

När en deltagare skriftligt godkänt att de vill delta i studien, innebär det samtidigt att denne godkänner att kompletterande uppgifter från nationella hälso- och bokföringsregister kan komma att inhämtas. Detta görs för att få en så fullständig bild av varför man drabbas av allvarliga psykiska sjukdomar som kan kopplas till faktorer utöver de biologiska. Uppgifter kommer att hämtas ur följande register:

  • Födelseregister
  • Läkemedelsregister
  • Patientregister
  • Dödsorsaksregister
  • Flergenerationsregister
  • Folkbokföringsregister
  • Utbildningsregister
  • Värnpliktsregister
  • PsykosR (Kvalitetsregister)
  • Register över socioekonomiska faktorer

Donerat blodprov kommer att användas för att analysera om och hur den uppsättning ämnen som finns i ditt blod och din genetiska uppsättning (arvsmassa) kan påverka risken att drabbas av sjukdomen. Vi kommer att utföra storskalig analys av din arvsmassa, vilket betyder att hela din genetiska uppsättning kommer att analyseras med så kallad helgenomsekvensering. För att diagnosticera och tidigt kunna behandla ett antal medfödda sjukdomar, så tas ett så kallat PKU-prov på alla nyfödda i Sverige. Efter att dessa analyserats sparas de i PKU-biobanken. Dessa prover är godkända att användas för medicinsk sjukvård och forskning. S3- studien frågar deltagarna om de godkänner att studien får ta del av en mängd av deras PKU-prov. Med hjälp av detta prov kan vi bland annat studera reglerande molekyler på arvsmassan vid födseln.

Vad händer med mitt prov och mina personuppgifter?

Varje person som medverkar i studien lämnar ca 40 ml blod från armen, svarar på några enkla frågor från ett hälsoformulär, samt genomför några korta kognitiva tester. Blodproverna lämnas till Karolinska Institutets Biobank där DNA (arvsmassa) utvinns. Svaren på hälsoformuläret finns registrerade i en databas på Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. När datainsamlingen är färdig och alla analyser klara, kommer jämförelser göras för att undersöka om man kan finna genetiska varianter och miljömässiga faktorer som verkar vara associerade med en ökad sårbarhet för utvecklande av psykossjukdomar. Bearbetning av uppgifterna kommer att utföras utan att enskilda personer kan identifieras. Studien genomförs i samarbete mellan svenska och utländska universitet med forskare från USA, Australien och Sverige.

Karolinska Institutet Biobank

Ditt donerade prov kommer att förvaras i Karolinska Institutet Biobank. Proverna kommer att få unika koder för att de inte ska kunna sammanblandas eller identifieras av obehöriga. Dina personuppgifter i anslutning till KI Biobank är mycket säkert skyddade och kan inte kommas åt av någon obehörig. Om du ångrar att du gav tillstånd till att ditt donerade prov lagras har du möjlighet att få proverna förstörda. Blodproven kommer att förvaras enligt biobankslagen.

Databehandling

För specialanalyser kommer kodade prover att användas av forskare både inom EU/EES-området och utanför, t.ex. USA. Proverna är då avidentifierade vilket innebär att mottagarna inte kommer att känna till provets ursprung, eller kunna spåra provet till den som har donerat det. Avidentifierad data från analyserna kommer att lagras i en databas som heter dbGaP (eller motsvarande databas i USA eller EU/EES). Data lagrade i denna databas kommer att kunna användas och analyseras av forskargrupper i Sverige och utomlands, fortfarande avidentifierat. Forskningsresultaten kan komma att bidra till utveckling av kommersiella produkter av vilka du inte kan få ekonomisk vinning.

Forskning

Prover från studiepersoner är en förutsättning för att forskningen ska kunna bidra till att förebygga och behandla sjukdomar av alla slag. Alla forskningsprojekt som inleds ska godkännas av en nämnd för forskningsetik som bedömer om projektet är viktigt, och om det kan genomföras utan att studiepersonernas integritet äventyras. Denna studie har fått ett sådant godkännande. Studien är godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm och finansieras av Vetenskapsrådet, samt forskningsanslag från USA.

Skydd av personuppgifter och prover

Alla uppgifter skyddas enligt personuppgiftslagen (1998:204) samt offentlighets-­ och sekretesslagen (2009:400). Ingen obehörig kommer att få ta del av uppgifterna. Bearbetning av uppgifterna kommer att ske utan att du som enskild person kan identifieras. Ett forskningsregister kommer att upprättas med uppgifter om namn, personnummer och adress för att vi ska kunna hålla reda på de uppgifter vi samlar in. Karolinska Institutet är ansvarigt för dina personuppgifter. Du kan en gång per kalenderår skriftligen begära att gratis erhålla uppgifter som finns registrerade om dig. Vid frågor är du välkommen att kontakta projektledare Anna Kähler, telefonnummer 08-­524 852 59.

Frågor och svar

Vem är ansvarig för S3?

S3 genomförs av forskare vid Karolinska Institutet. Professor Patrick Sullivan, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, är huvudansvarig forskare och leder studien.

Varför frågar ni just mig?

Vi vänder oss till personer som vårdats på sjukhus eller inom psykiatrisk specialistvård för schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom. Uppgifterna om vård kommer från Socialstyrelsens patient register eller från behandlande personal inom sjukvården. Vårdtillfällena kan ligga långt tillbaka i tiden (från 60-talet och framåt).

Vad händer om jag ångrar mig efter att jag har tackat ja?

Deltagandet i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande. Om du deltar i studien eller ej påverkar inte på något sätt din vård eller behandling.

Får jag ersättning?

Du ersätts för resa till vårdcentralen eller annan plats där ni bestämmer att träffas och får en gåva, till ett värde av ca 200 kronor, som tack för din medverkan. Våra forskningssköterskor hjälper dig med alla praktiska arrangemang.

Var sker blodprovstagningen?

Vi kommer överens om en plats att träffas för att genomföra blodprovstagningen, det kognitiva testet samt intervjun om ditt hälsotillstånd. Platsen kan vara den psykiatriska mottagning som du tillhör, på din vårdcentral, i ditt hem eller på ditt gruppboende. Våra forskningssjuksköterskor hjälper dig med alla praktiska arrangemang.

Vill ni också träffa min familj eftersom ni gör en genetisk studie?

Nej, vi träffar bara de som vårdats inneliggande på sjukhus i Sverige för psykossjukdom vid minst två tillfällen, alternativt haft minst fyra öppenvårdskontakter inom psykiatrisk specialistvård under ett år i kombination med minst fyra förskrivningar av antipsykotiskt läkemedel. Från olika register, t ex Flergenerationsregistret (vid Statistiska Centralbyrån, SCB) kan vi sedan se vilka dina närmaste släktingar är och om någon av dessa också lider av en psykossjukdom. Vi jämför blodprover från personer som vårdats för psykossjukdom med friska kontrollpersoner och därigenom kan vi dra slutsatser om vilka gener som påverkar risken för att utveckla psykossjukdomar.
I många fall finns ingen annan i släkten som har en psykossjukdom och då är vi mycket intresserade av att förstå varför sjukdomen plötsligt uppkommit hos denna person.

Får jag ta del av forskningsresultatet?

Resultaten kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter samt här på hemsidan.
Genetiska data för tusentals individer med schizofreni och kontrollpersoner kommer att sammanställas på gruppnivå. Du kommer inte att få personlig genetisk information.
För att bedöma intresset av att i framtiden kunna få ta del av genetiska avvikelser av betydelse för behandling, frågar vi dig i samtycket om du skulle vara intresserad av detta om möjlighet gavs.

Länkar

KI Biobank

Etikprövningsnämnden

GenetikPsykiatriPsykisk ohälsaPsykossjukdomar