Hormonstörande ämnen

Oron kring hormonstörande ämnen och deras potentiella effekter på människors hälsa och miljön har ökat under de senaste årtiondena. Hormonsystemet reglerar utveckling och funktion av kroppens vävnader och organ, och styr därmed en rad livsviktiga funktioner, så som fortplantning, tillväxt och utveckling, metabolism och humör. Särskilt kritisk är fostertiden då hormonsystemet har en viktig roll i utvecklingen av olika organ och vävnader. Hormonstörande ämnen kan störa hormonsystemets normala funktioner, till exempel genom att härma eller hämma kroppsegna hormoner eller genom att störa hur dessa bildas, bryts ner eller transporteras i kroppen. Negativa hälsoeffekter som kopplats till hormonstörande kemikalier är till exempel störd utveckling av hjärnan, fertilitetsproblem, metabola sjukdomar som diabetes, och vissa typer av cancer. Dessa effekter observeras framförallt i djurstudier, men vissa associationer mellan exponering för hormonstörande ämnen och hälsoeffekter har även observerats i den allmänna befolkningen (WHO rapport 2012).

Inom EU är arbetet för att skydda människors hälsa från eventuella effekter av hormonstörande kemikalier högt prioriterat. Europeiska Kommissionen har under det senaste decenniet infört eller skärpt ett antal kemikalielagar för att begränsa användningen av hormonstörande ämnen i till exempel bekämpningsmedel, leksaker och andra material och produkter som människor kan komma i kontakt med. EUs medlemsstater har dock ännu inte kunnat enas om vilka kriterier som ska gälla för att identifiera kemikalier som ska regleras som hormonstörande under EUs lagstiftningar. Mer information om EUs arbete finns här

WHO/UNEP-rapport (2012) State of the science of endocrine disrupting chemicals. 

Hormonstörande ämnen
Dioxiner
PCB
Bisfenol A
Ftalater
PBDE
PFAS (perfluorerade och polyfluorerade ämnen)