ESTRID

This page in English

I ESTRID-studien är målsättningen att ta reda på vilka faktorer som påverkar risken att utveckla LADA (latent autoimmune diabetes in adults) och typ 2-diabetes. Vi studerar både genetiska faktorer och levnadsvanor samt hur dessa samverkar. Det övergripande målet med forskningen är att öka möjligheterna att förebygga diabetes.

ESTRID är ett samarbete mellan forskare på Karolinska Institutet i Stockholm, Lunds Universitets Diabetescenter i Malmö samt Uppsala Universitet. Studien finansieras av Vetenskapsrådet, Forte (Forskningsrådet för Socialvetenskap och Arbetsliv), Svenska Diabetesförbundet och AFA Försäkring.

Diabetes

Diabetes är i själva verket ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som alla kännetecknas av förhöjda blodsockervärden p.g.a. nedsatt insulinproduktion, försämrad insulineffekt eller bådadera. På lång sikt kan diabetes leda till komplikationer som påverkar ögon, njurar, hjärta och kärl. Sjukdomen är vanlig, mellan 3 och 5 % av den svenska befolkningen är drabbad. Det är också en av världens snabbast växande sjukdomar. Enligt världshälsoorganisationen WHO:s beräkningar kommer antalet sjuka att ha fördubblats om tjugo år. En orsak till detta är att stillasittande och övervikt ökat världen över.

Diabetestyper

Tidigare brukade man dela in diabetes i typ 1, som barn framförallt drabbas av, och typ 2, som framförallt drabbar vuxna. Ny forskning talar för att denna indelning i själva verket är en förenkling och att det finns fler former av diabetes. LADA (latent autoimmune diabetes in adults) är ett exempel på en nyupptäckt diabetesform [2]. Enligt uppgifter i ANDIS-registret utgör LADA 11 % av all diabetessjuklighet vilket gör den lika vanlig som typ 1-diabetes. Diabetes typ 2 svarar för 68 %.

Riskfaktorer

Typ 2-diabetes är en ärftlig sjukdom men risken att insjukna påverkas också av livsstilsfaktorer [3]. Denna diabetesform kännetecknas framförallt av en minskad insulinkänslighet, s.k. insulinresistens, vilket kan uppkomma till följd av t.ex. övervikt, stillasittande och rökning. Personer med ärftlighet i kombination med en eller flera andra riskfaktorer löper särskilt stor risk att insjukna. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där kroppens eget immunsystem angriper de insulinproducerade cellerna i bukspottkörteln. Detta medför att insulinproduktionen upphör och därför behöver personer med typ 1-diabetes insulinbehandling. Det finns färre kända riskfaktorer än för typ 2-diabetes, men ärftlighet och virusinfektioner tidigt i livet tros öka risken. LADA är i likhet med typ 1-diabetes en autoimmun diabetesform. Sjukdomen utvecklas långsammare än typ 1-diabetes och till skillnad från personer med typ 1-diabetes så kan de med LADA ofta klara sig utan insulin till att börja med [4]. LADA har även drag av typ 2-diabetes eftersom sjukdomen drabbar vuxna och är vanligare hos personer som är överviktiga och stillasittande [5-6]. I dagsläget vet man mycket lite om orsakerna till LADA.

Referenser

  • Wild S, Roglic G, Green A, Sicree R, King H. Global prevalence of diabetes: estimates for the year 2000 and projections for 2030. Diabetes Care. 2004;27:1047-53.
  • Tuomi T, Groop LC, Zimmet PZ, Rowley MJ, Knowles W, Mackay IR. Antibodies to glutamic acid decarboxylase reveal latent autoimmune diabetes mellitus in adults with a non-insulin-dependent onset of disease. Diabetes. 1993;42: 359-62.
  • Mozaffarian D, Kamineni A, Carnethon M, Djoussé L, Mukamal KJ, Siscovick D. Lifestyle risk factors and new-onset diabetes mellitus in older adults: the cardiovascular health study. Archives of Internal Medicine 2009;169: 798-807.
  • Björklund A, Grill V, Carlsson S, Groop L. Diabetes mitt emellan typ 1 och 2 - LADA - näst största diabetesgruppen där bästa behandling är osäker. Lakartidningen. 2008;105:1568-70.
  • Carlsson S, Midthjell K, Grill V. Age, overweight and physical inactivity increase the risk of latent autoimmune diabetes in adults (LADA). Results from the Nord-Trøndelag Health Study. Diabetologia. 2007;50:55-8.
  • Carlsson S, Midthjell K, Grill V. Influence of family history of diabetes on incidence and prevalence of latent autoimmune diabetes of the adult (LADA). Results from the Nord-Trøndelag health study. Diabetes Care. 2007;30:3040-5.

 

Studieupplägg

Det har visat sig att många vuxna (omkring 10 %), med vad som tidigare skulle ha klassificerats som typ 2-diabetes, i själv verket har en diabetesform som liknar typ 1-diabetes. Denna diabetesform har fått namnet LADA (latent autoimmune diabetes in adults). Varför vissa drabbas av LADA och andra av typ 2-diabetes vet man idag mycket lite om. Syftet med ESTRID är att studera hur levnadsvanor och ärftlighet påverkar risken för LADA jämfört med typ 2-diabetes.

ANDIS - Alla nya diabetiker i Skåne

År 2008 startade man ett nytt diabetesregister i Skåne kallat ANDIS (Alla nya diabetiker i Skåne). Målsättningen är att registrera alla nya fall av diabetes i Skåne och i detalj beskriva det spektrum av undergrupper som diabetes omfattar. Genom att göra det hoppas man på att bättre kunna diagnostisera och behandla olika typer av diabetes. Under 2012 startades ett liknande diabetesregister i Uppsala, ANDiU (Alla nya diabetiker i Uppsala). Patienterna i ANDIS och ANDiU utgör grunden för ESTRID-studien.

Studiedesignen

 Till ESTRID-studien kommer vi att bjuda in alla personer med LADA som registreras i ANDIS och ANDiU under perioden 2010-2016 (från 2012 i ANDiU), samt slumpvis valda personer med typ 2-diabetes. Alla som väljer att delta i studien får besvara ett frågeformulär där ärftlighet och levnadsvanor kartläggs. ESTRID är en s.k. "fall-kontrollstudie", vilket innebär att fallen (personer med diabetes) jämförs med kontroller. Därför kommer vi inte bara att inkludera ett antal personer med diabetes i studien. Lika viktiga är de "kontrollpersoner" som slumpvis väljs ur befolkningen. Utan dessa befolkningskontroller kan vi inte ta reda på hur levnadsvanorna skiljer sig mellan personer som utvecklat diabetes och personer som inte har diabetes. Därför kommer frågeformuläret också att skickas till ett antal, ur befolkningsregistret slumpvis valda, invånare i Skåne och Uppsala. Sammanlagt är vår målsättning att inkludera drygt 3000 personer med diabetes i studien, samt lika många kontroller.

ESTRID är en s.k. "fall-kontrollstudie", vilket innebär att fallen (personer med diabetes) jämförs med kontroller. Därför kommer vi inte bara att inkludera ett antal personer med diabetes i studien. Lika viktiga är de "kontrollpersoner" som slumpvis väljs ur befolkningen. Utan dessa befolkningskontroller kan vi inte ta reda på hur levnadsvanorna skiljer sig mellan personer som utvecklat diabetes och personer som inte har diabetes. Därför kommer frågeformuläret också att skickas till ett antal, ur befolkningsregistret slumpvis valda, invånare i Skåne.

Frågeformuläret

Eftersom man vet så pass lite om vilka faktorer som påverkar risken för LADA så frågar man i ESTRID-formuläret om en rad olika levnadsvanor och hälsotillstånd som skulle kunna vara av betydelse. Vi vill bl.a. ta reda på hur vanliga riskfaktorer som övervikt, stillasittande och rökning påverkar insjuknandet i LADA jämfört med typ 2-diabetes. Vi är också intresserade av att studera betydelsen av allergier, infektioner, vaccinationer och matvanor, samt hur levnadsvanor i kombination med ärftlighet påverkar risken för LADA och typ 2-diabetes.

Översättning

För den som så önskar finns möjlighet att besvara enkäten på arabiska eller serbokroatiska. Dessa språk är efter svenska de vanligaste modersmålen i Skåne.

 

Projektgrupp

Sofia Carlsson

Sofia är docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet. Sofias intresseområde är riskfaktorer för vuxendebuterande diabetes som typ 2-diabetes och LADA.

Leif Groop

Leif är professor i endokrinologi vid Lunds Universitet och huvudansvarig för ANDIS-registret. Leifs intresseområde är framförallt hur genetiska faktorer påverkar risken för diabetes och behandling av diabetes.

Mozhgan Dorkhan

Mozhgan är specialistläkare, med. Dr. och verksam vid ANDIS-registret vid Lunds Universitets Diabetescentrum.

Per-Ola Carlsson

Per-Ola är professor i endokrinologi och diabetologi vid Uppsala Universitet och huvudansvarig för ANDiU-registret. Per-Olas främsta forskningsområde är stamcellsbehandling för att bota eller bromsa utvecklandet av diabetes.

Mats Martinell

Mats är distriktsläkare och doktorand vid Uppsala Universitet samt projektledare och medicinskt ansvarig för ANDiU-registret.

Lars Alfredsson

Lars är professor i epidemiologi vid Karolinska Institutet. Lars driver flera fall-kontrollstudier, bland annat en om multipel skleros (EIMS-studien) och en om reumatism (EIRA-studien), som liknar ESTRID-studien.
Länk till EIRA

Jenny Sundqvist

Jenny är forskningsassistent och ESTRID-studiens kärna. Hon sköter datainsamlingen – ansvarar för utskick av enkäter, hanterar databasen, svarar på frågor från deltagare och håller kontakt med ANDiS- och ANDiU-registren.

 

Resultat

I figuren ovan kan du följa hur många personer som deltar i ESTRID-studien. Datainsamlingen startade i september 2010 och kommer att pågå till och med december 2016. Hittills har närmare 2000 personer med diabetes och lika många personer utan diabetes, s.k. kontrollpersoner, deltagit. Andelen svarande är 80 % bland de tillfrågade personerna med diabetes och 70 % bland kontrollpersonerna, vilket vi ser som ett mycket gott resultat! Bland deltagarna är 53 % män och 47 % är kvinnor.

Studiedeltagarna

Till ESTRID-studien bjuder vi in personer som nyligen har fått en diabetesdiagnos och som finns med i ANDIS- eller ANDiU registret, vilket drivs av Lunds Universitets Diabetescenter respektive Uppsala Universitet. Att delta i ESTRID innebär att man får besvara ett frågeformulär med frågor om hälsa och levnadsvanor. För varje person med diabetes bjuder vi också in två personer som slumpvis valts ur befolkningen. Det innebär att det i studien kommer att finnas ungefär dubbelt så många kontrollpersoner som personer med diabetes. Det gör vi för att få statistiskt säkrare resultat.

Studiens gång

ESTRID startade i september 2010 med att vi skickade ut inbjudan och frågeformulär till drygt 100 personer med diabetes (LADA eller typ 2-diabetes) och strax över 200 kontrollpersoner i Skåne. Sedan dess har vi löpande bjudit in nya personer, både med och utan diabetes, till att delta i studien. Under år 2012 utökade vi studien så att den nu även omfattar Uppsala län. Vår förhoppning är såklart att så många som möjligt ska delta i studien och på så vis bidra till forskningen kring riskfaktorer för diabetes.

Analyser och resultat

I de första analyserna baserade på ESTRID har vi fokuserat på kostfaktorer. Vi har bland annat sett att intag av fet fisk såsom lax verkar minska risken att utveckla LADA, men inte påverka risken för typ 2-diabetes. En förklaring till varför fet fisk skulle kunna vara kopplad till minskad risk för LADA är att fet fisk innehåller höga halter av två omega-3-fettsyror, EPA och DHA, som visats ha positiva effekter på immunsystemet.

Måttlig alkoholkonsumtion kan kopplas till en lägre risk att utveckla typ 2-diabetes, något som även visats i tidigare studier. För LADA är det lite mer komplicerat. Här finner vi inget samband mellan alkoholkonsumtion och risken att utveckla LADA med hög grad av autoimmunitet (höga nivåer av antikroppen GAD65). Däremot ser vi att risken för LADA med låg grad av autoimmunitet, en variant av LADA som är mer lik typ 2-diabetes, är minskad vid måttlig alkoholkonsumtion på samma sätt som man ser för typ 2-diabetes.

Slutligen har vi också sett att personer som dricker mer än två koppar kaffe per dag har en minskad risk att utveckla typ 2-diabetes, medan kaffeintag var förenat med en ökad risk för LADA. Utöver kostfrågorna undersöker vi nu betydelsen av andra faktorer såsom födelsevikt, ärftlighet och tobaksbruk i relation till LADA och typ 2-diabetes.

Eftersom ESTRID-studien fortfarande rekryterar nya deltagare så inkommer ständigt mer data. Ju mer data vi kan inkludera i våra analyser, desto mer detaljerade analyser kan vi göra. En större studie kan också ge mer tillförlitliga blir resultat och därför fortsätter vi samla in data så länge vi har möjlighet.

Publicerade artiklar

Low birthweight is associated with an increased risk of LADA and type 2 diabetes: results from a Swedish case-control study.
Hjort R, Alfredsson L, Carlsson P, Groop L, Martinell M, Storm P, et al
Diabetologia 2015 Nov;58(11):2525-32

Fatty fish consumption and risk of latent autoimmune diabetes in adults.
Löfvenborg J, Andersson T, Carlsson P, Dorkhan M, Groop L, Martinell M, et al
Nutr Diabetes 2014 Oct;4():e139

Alcohol and the risk for latent autoimmune diabetes in adults: results based on Swedish ESTRID study.
Rasouli B, Andersson T, Carlsson P, Dorkhan M, Grill V, Groop L, et al
Eur. J. Endocrinol. 2014 Nov;171(5):535-43

Coffee consumption and the risk of latent autoimmune diabetes in adults--results from a Swedish case-control study.
Löfvenborg J, Andersson T, Carlsson P, Dorkhan M, Groop L, Martinell M, et al
Diabet. Med. 2014 Jul;31(7):799-805 

Kontakt

Kontakta ESTRID-sekretariatet

Forskningsassistent Jenny Sundqvist 

Arbete: 08-524 875 01

E-post: estrid@ki.se

Institutet för Miljömedicin
Karolinska Institutet
Box 210
171 77 Stockholm

Ansvarig forskare

Sofia Carlsson, docent vid Institutet för miljömedicin (IMM)