Mai-Lis Hellénius: Fett säker på den rätta livsstilen

Frågan är vad som är värst: svenskarnas stillasittande liv eller den pågående kostvurmen som hyllar mättat fett. Mai-Lis Hellénius anser att båda är hälsovådliga och räds inte att ta debatten.

Bild på Mai-Lis HelléniusDet är en ovanlig dag och Mai-Lis Hellénius har precis sprungit uppför de sex trapporna till sitt arbetsrum på Hjärtklinikens forskningsavdelning. Just den detaljen är vardagsmat men inte att hon gjort det iklädd sober gråskimrande klänning och leopardmönstrade, högklackade skor. Och inte att hon nu sitter på skrivbordsstolen och fläktar sig med ett forskningsanslag.

Det visar sig att hon just fått ta emot en kvarts miljon kronor som ska investeras i ett forskningsprojekt kallat "Är fysisk inaktivitet en underskattad kardiometabol riskfaktor?"

– Under 35 år har den röda tråden i mitt arbete varit just livsstilfrågor. Tursamt nog är det samma slags råd om kost och motion som förebygger all slags ohälsa, oavsett om det handlar om cancer, demens, typ 2-diabetes eller hjärtkärlsjukdom, säger Mai-Lis Hellénius.

Hon är läkare och sedan år 2006 professor i allmänmedicin, med inriktning mot just hjärtkärlprevention vid Karolinska Institutet. Hon verkar också vid Stockholms hittills enda landstingsfinansierade livsstilsmottagning som slog upp portarna för fem år sedan.

– Men trots att det kommit oerhört mycket ny forskning på livsstilsområdet de senaste 10 åren är inte kunskapen allmänt spridd, vare sig inom hälso- och sjukvården, eller hos allmänheten. Nu finns verkligen efterfrågan och då får vi axla manteln och se till att föra ut kunskapen, säger Mai-Lis Hellénius.

Hon tar ansvaret på allvar och kunde förra året räkna ihop till 130 föreläsningstillfällen. Ett annat sätt att nå ut brett är via den webbaserade kurs, kallad Sundkurs, som hon skapat med stöd av Hjärt-Lungfonden och som tillhandahålls via Karolinska Institutets uppdragsutbildning. Den riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården som i sex steg får lära sig om motion, kost, alkohol och tobak samt om stress.

Fysisk aktivitet på recept

På hemsidan finns även en gratiskurs med liknande innehåll som riktar sig till allmänheten. Även den vittnar om ett intresse för livsstilsfrågor.

Mai-Lis Hellénius: Fett säker på den rätta livsstilen Det var ett tag sedan jag tittade efter men då hade vi 35 000 kursdeltagare, säger hon.

Att förebygga är att satsa resurser nu, medan vinsterna ligger i framtiden. Det är en anledning, tror hon, till att det är trögt att få anslag till preventionsarbete.

– Det kostar visserligen en del att hitta de individer som riskerar att bli sjuka och att med hjälp av råd och uppföljning hindra detta. Men hälsoekonomiska studier visar att det man spar på att de inte blir sjuka ger ren samhällsekonomisk vinst. Man får häftig ränta på den investeringen!

En viktig del är att komma åt det faktum att bara en fjärdedel av svenskarna rör sig i tillräcklig omfattning. När hon arbetade som läkare på en vårdcentral i Sollentuna var de år 1987 först med att skriva ut fysisk aktivitet på recept. Detta är vanligt i dag och idén har även exporterats utomlands.

Hennes grupp arbetar med flera forskningsprojekt som syftar till att utvärdera hur motion påverkar hälsan. En doktorand studerar hur fysisk aktivitet kan påverka de framtida hälsoriskerna hos män och kvinnor med så kallat metabolt syndrom, en annan har konstruerat en "klivlåda" för att på ett enkelt sätt mäta muskelstyrka i benen hos en allt klenare befolkning. Ytterligare ett projekt är att arbeta med insamlade data från den så kallade 60-årskohorten, där över 4000 män och kvinnor ingår. En doktorand håller nu på att titta på hur hälsan påverkades hos de som hade en väldigt stillasittande fritid.

– Hon visar att de som inte rörde sig på fritiden i övrigt hade betydligt högre risk för hjärtkärlsjukdom, även om de tränade två gånger i veckan, säger Mai-Lis Hellénius.

Det gäller att få in vardagsmotion och här lever hon som hon lär: går i trappor istället för att ta hissen och ser till att stå upp mellan varven när hon skrivbordsjobbar. Telefonen på skrivbordet ringer och det visar sig vara från Läkartidningen där man undrar hur det går med en text hon ska lämna. Mai-Lis Hellénius lugnar med att den är på gång.

Hon är generös med sin tid när det gäller att tala med olika medier och en anledning är att hennes ämnesområde är publikt och något som berör alla. Och, enligt Mai-Lis Hellénius, kan det vara lärorikt att träffa journalister för att förstå vad för slags kommunikation som fungerar.

– Jag är inte ute efter att synas själv, utan det handlar om att vara en budbärare för den kunskap som vi måste föra ut från forskarsamhället, säger hon.

– Själv är jag lite naiv och kan inte låta bli att försvara vetenskapen. Då får man ibland en del stryk, säger Mai-Lis Hellénius och fortsätter:

– Jag debatterar gärna, det kan vara kul att få vässa sina argument. Men det är inte roligt att bli utsatt för personliga påhopp och att få otrevliga mejl och telefonsamtal eller till och med hot.

Frågan om högfettkost rör upp känslor

Det för in på kostdebatten, där hon har valt att bemöta de som förespråkar den så kallade LCH F-dieten. Denna innebär att en stor del av den dagliga energin ska komma från mättat, animaliskt fett.

I en mängd välgjorda vetenskapliga studier har forskare visat att det är mer hälsosamt att istället inta sitt fett i form av omättade fettsyror. Nu senast har en expertgrupp i USA gått igenom all nytillkommen kostforskning. I de kostråd som förra året publicerades utifrån denna genomgång står bland annat att det dagliga energiintaget till högst 10 procent bör komma från mättat fett. Denna kunskap kan vara svårt att få gehör för.

– Idag finns över 200 000 publicerade studier - epidemiologiska studier, interventionsstudier som undersökt effekten av olika kost, och de som visar på nya molekylärbiologiska mekanismer - och de allra flesta visar att mättat fett inte är bra i stora doser. Som forskare ska vi titta på denna helhet och göra en syntes, medan de som förespråkar LCH F kan plocka något resultat ur mängden och slå upp det som en sanning, säger Mai-Lis Hellénius.

Skulle det då gå att göra en optimal studie, exempelvis att under kontrollerade former ge människor viss mat och följa deras hälsa över lång tid, en studie som skulle kunna sätta punkt för debatten?

Mai-Lis Hellénius tror att det skulle bli knepigt eftersom den kunskap som finns i dag tyder på att högfettkost inte är bra för hälsan.

– Jag har svårt att se att någon etisk kommitté mot bakgrund av vad vi vet idag skulle godkänna att utsätta människor för en högfettkost med mycket mättat animaliskt fett, säger hon. När hon i TV pratat om att det av hälsoskäl kan vara klokt att byta smör mot olja dök nedanstående inlägg upp på en känd fettförespråkande läkares blogg.

"Det är fruktansvärt att hon skrämmer folk för det nyttiga svenskproducerade smöret, och i stället vill att vi ska äta importerade fabrikstillverkade skräpfetter. Utan något som helst vetenskapligt underlag".

Inlägget följdes av en mängd kommentarer med liknande ton. Varför tenderar matdebatten att bli så hätsk?

– Jag tror att det handlar om att mat är så centralt och kopplat till känslor, traditioner och personliga minnen. Vi kopplar gärna smaker till händelser och det är här det blir en svår balansgång: jag vill inte ta bort matglädjen, utan istället komma därhän att fler ska äta hälsosamt och samtidigt njuta, säger hon.

Hon har funderat på om hon ska sluta sticka ut hakan, men kommit fram till att det vore fegt.

– Det är min plikt som läkare och forskare att stå upp för det som är evidensbaserad vetenskap!

Kort om Mai-Lis Hellénius

Namn: Mai-Lis Hellénius

Titel: "Livsstilsprofessor", den officiella titeln är professor i allmänmedicin, med inriktning mot kardiovaskulär prevention, vid Karolinska Institutet

Ålder: 58 år

Familj: Make, vuxen son samt en katt

Kopplar av med: Joggar, lagar mat och slår in julklappar - året runt

Bisyssla: Gympaledare inom Korpen sedan 37 år

Motto: Livet är inte så lätt alla gånger, men det löser sig nog

Förebild: Steven Blair, livsstilsprofessor från South Carolina, USA, med stor kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet

Text: Lotta Fredholm. Publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap nr 2 2012.

Länkar

Hjärt-kärlsjukdomarPersonporträttProfessor