Emma Brulins forskargrupp

Gruppen undersöker: 1) organisatoriska och individuella risk- och friskfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön, 2) effekter av skift- och nattarbete, samt 3) symtomutveckling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa. Vi har ett särskilt fokus på personal inom hälso- och sjukvården och hur personalens arbetsmiljö och hälsa påverkar kvalité och säkerhet i vården.

En del av Institutet för miljömedicin

I takt med en ökad och åldrande befolkning samtidigt som vårdens resurser succesivt minskar står hälso- och sjukvården inför omfattande utmaningar. För att klara av utmaningarna behöver hälso- och sjukvården vidta åtgärder för en hållbar arbetsmiljö som innebär att personal bibehåller god hälsa, stannar i sitt yrke och bedriver kvalitetssäkrad vård. För att skapa en hållbar och hälsosam hälso- och sjukvården måste faktorer som orsakar och upprätthåller ohälsa för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården identifieras och åtgärdas.

Projekt

Organisatoriska och individuella risk- och friskfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön

Personal inom hälso- och sjukvården arbetar i en komplex organisation där individuella, interpersonella, organisatoriska, politiska och samhälleliga faktorer direkt eller indirekt påverkar de anställda. Mycket av den forskning som hittills gjorts har nästan uteslutande fokuserat på sambandet på individnivå, dvs. mellan psykosociala arbetsförhållanden och arbetsrelaterat välbefinnande. Krav på organisationsnivå har systematiskt uteslutits trots att studier indikerar att organisatoriska faktorer påverkar sambanden mellan krav/resurser och hälsa på individnivå. 

Effekter av skift- och nattarbete

Skift och nattarbete är en förutsättning för att bedriva 24/7 vård. Skift och nattarbete är en utmaning för arbetstagare och utgör risk för ohälsa och sjukskrivning. Inom detta område fördjupar vi kunskapen om på vilket sätt skift- och nattarbete leder till ohälsa och hur scheman bör vara designade för att minska risk för ohälsa.

Symtomutveckling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa

Förekomst av sjukskriving för stressrelaterad ohälsa är hög bland hälso- och sjukvårdspersonal. För att utveckla bra preventiva insatser måste vi ha bättre kunskap om symtomutveckling av stressrelaterad ohälsa och utveckla metoder för tidig upptäckt. Vi behöver även utveckla effektiva behandlingsmetoder för återgång i arbete vis sjukskrivning av stressrelaterad ohälsa. 

Samband mellan personals arbetsmiljö och hälsa och kvalité och säkerhet i vården

Dåliga arbetsförhållanden, psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och hög personalomsättning får många konsekvenser, bland annat produktionsbortfall och ökade samhällskostnader. Dessa problem leder också till stort personligt lidande för de drabbade och kan ha en direkt negativ inverkan på patientvården och tillhandahållandet av hälso- och sjukvård. Arbetsmiljöproblem inom hälso- och sjukvårdssektorn är därför alarmerande och utgör en av de mest betydande nuvarande och framtida samhällsutmaningarna.

Publikationer

All publications from group members

Medlemmar och kontakt

Gruppledare

Alla medlemmar i gruppen

Databaser

Gruppen ansvarar för och driver två databaser.

Svenska Longitudinella undersökningen av Arbetsmiljö och Hälsa inom hälso- och sjukvården (LOHHCS)

LOHHCS kohorten utgörs av ett representativt urval av läkare, sjuksköterskor (inklusive barnmorskor och röntgensjuksköterskor) och undersköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Det är en öppen kohort som fylls på av nyexaminerad läkare, sjuksköterskor och undersköterskor inför varje datainsamling. Studien genomförs varje år med start 2022 (för läkarna startade studien 2021). Registerdata från register om bland annat sjukskrivning kopplas till svaren.

Enkäten innehåller fyra delar:

  1. Yrkesbakgrund: utbildning- och yrkesbakgrund, arbetstider och schema
  2. Arbetsmiljö: validerade frågor om psykosocial och fysisk arbetsmiljö och arbetstider 
  3. Hälsa: hälsa och hälsosamma vanor
  4. Demografi: civilstånd och familjesituation

Arbetstider och hälsa inom hälso- och sjukvården i Sverige (ATOHS)

ATHOS är en kohort av 60 000 anställda inom hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen mellan 2008 och 2022. En uppdatering planeras för att inkludera andra regioner i Sverige.

ATHOS innehåller en detaljerad information om arbetstid hämtas från registerbaserade lönedata för varje arbetsdag under studieperioden. Variabler för hälsoutfall, inklusive cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, förlossningsutfall, psykiska störningar och sjukfrånvaro, hämtas från regionala och nationella register.

Vi använder longitudinell multivariat analys för att undersöka arbetstider och skifttyper i förhållande till hälsoutfall och sjukfrånvaro.

Nätverket för Hållbar hälso- och sjukvård

Detta nätverk av ca 20 multidisciplinära nationella och internationella forskare leds av forskargruppen. Nätverket träffas regelbundet för att diskutera forskning som syftar till att skapa en mer hälsosam och hållbar hälso- och sjukvård, vi gör omvärldsbevakningar och bidrar med kunskapsunderlag till myndigheter och arbetsgivare. 

Nyckelord:
Arbetshälsa Arbetsmedicin och miljömedicin Datautvinning Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi Hälso- och sjukvård Visa alla
EB
Innehållsgranskare:
Emma Brulin
Anna Persson
2024-03-25