Sjukfrånvaro inom olika yrkesgrupper
Sjukfrånvaro varierar mycket mellan olika yrkesgrupper. I många av våra studier studeras samtliga yrkesgrupper. I andra projekt fokuseras på en eller några yrkesgrupper eller vissa aspekter av yrken, såsom typ av arbetsgivare eller hur könssegregerat yrket är.
Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän
I ett forskningsprojekt om sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän har flera studier genomförts:
- om hur detta det såg ut för en kohort av samtliga 1,3 miljoner privatanställda personer i Sverigen år 2012,
- en sju-årig uppföljning av kohorten för åren 2012-2018, samt
en uppföljning av både kohorten från 2012 och en motsvarade kohort från 2018 avseende utvecklingen av sjukfrånvaro 2019-2021 i samband med covid-pandemin.
I en annan del av projektet har sjukfrånvaro studerats specifikt bland privatanställda tjänstemän inom handelsbranschen, i en fem-årsuppföljning.
Flera olika mått om sjukfrånvaro, sjuk- och aktivitetsersättning och arbetsmarknadssituation har tagits fram inom projektet.
Mer information om projektet finns här
Rapport om sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän 2012 och en längre sammanfattning av resultaten om sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän 2012
Rapport om sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän 2012-2018 och en längre sammanfattning av resultaten om sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän 2012-2018
Rapport om sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän under covid-19-pandemin och en längre sammanfattning av resultaten om sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän under covid-19-pandemin
Rapport om sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän inom handeln - en femårsuppföljning
Sjukfrånvaro inom Polisen
Sjukfrånvaron inom polisväsendet är högre bland kvinnor än bland män. Det övergripande syftet med detta projekt är att få ett kunskapsunderlag som gör det möjligt att prioritera och vidta meningsfulla åtgärder ägnade åt att sänka sjukfrånvaron för kvinnor i polisorganisationen samt att generellt höja kunskapsnivån inom detta område. Projektet syftar vidare till att skapa förutsättningar för att på sikt få en polisorganisation där könstillhörighet inte är avgörande för de anställdas hälsa och sjukfrånvaro. Hittills finns mycket begränsad kunskap på området, därmed krävs fler vetenskapliga studier som en kunskapsbas för att nå de ovanstående målen. Hittills har en systematisk litteraturstudie genomförs om data om sjukfrånvaro inom polisen. Ytterligare en pågår om diskriminering och trakasserier inom polisen. Data om sjukfrånvaro och arbetsmiljöförhållanden för samtliga anställda inom polisen finns insamlade via enkäter 2005, 2007 och 2009.
Hälsokonsekvenser av sjuknärvaro och sjukfrånvaro
En begränsad forskning tyder på att såväl sjuknärvaro som sjukfrånvaro har negativa hälsokonsekvenser. I många situationer kan individer välja mellan att gå till arbetet eller inte, när han eller hon känner sig sjuk. Orsakerna till vilket val personer gör är inte klarlagda.
Syftet med projektet är att studera om sjukfrånvaro och sjuknärvaro är riskfaktorer för framtida hälsotillstånd eller nedsatt arbetsförmåga. Datamaterialet utgörs av den så kallade Arbetslivskohorten, som består av ett representativt urval av 5.000 personer ur den svenska befolkningen. Data i form av intervjuer och enkäter insamlades 2004, 2005 och 2006 för personer som 2004 var 25 till 50 år. Respondenterna informerades i samband med studien om att svaren skulle kompletteras med information från SCB:s register om familjeförhållanden, födelseland, inkomster, olika bidrag, ersättning p g a sjukdom och utbildning. I ett tidigare skede samlades sådana uppgifter in för tiden fram till 2006. Avsikten är nu att komplettera med ytterligare uppgifter omfattande tiden fram till 2009. Forskningen har prövats och godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Stockholm.
Både sjuknärvaro och sjukfrånvaro har stor samhällsrelevans. Projektet avser att underlätta för preventiva arbetsplatsåtgärder och för personer med hälsobesvär att kunna fungera väl i ett alltmer flexibelt arbetsliv.
Ansvariga är docent Anders Wikman och professor Staffan Marklund, Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm.