Behandling vid barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)

Barn som cyklar

Behandlingen som erbjuds vid barn- och ungdomsmedicinska mottagning (BUMM) baseras på traditionell rådgivning avseende kost och motion för barn. Hur behandlingen är uppbyggd kan variera något beroende på mottagning men oavsett innefattar studien minst fyra besök under ett års tid.

"Jag brukar säga till föräldrarna att de inte ska byta livsstil, inte vända upp och ner på livet, inte klättra upp för Himalaya. De ska bara klättra upp för en liten, liten kulle och sedan stanna kvar där."

Barbro, barnsjuksköterska, Huddinge BUMM

Om du nyfiken på vad Barbro mer har att säga - läs nedan!

Hur kan ett besök på BUMM se ut?

Barnläkare Ola Eklund, tf. sektionschef för BUMM Astrid Lindgrens barnsjukhus,
tillsammans med barnsjuksköterskan Barbro Lind från Huddinge BUMM.
Barnläkare Nilüfer Kuru som arbetar vid Sachsska och Farsta BUMM.

För att på bästa sätt kunna beskriva behandlingen vid BUMM gäller det att fråga dem som känner behandlingen bäst - det vill säga de personer som arbetar på BUMM. Vi har därför intervjuat barnsjuksköterskan Barbro Lind och barnläkarna Ola Ekholm och Nilüfer Kuru för att höra hur behandlingen ser ut hos dem.

Vad får familjerna vara med om när de går i behandling hos er?

Ola: Behandling ser i stort sett likadan ut på alla våra mottagningar. Oftast kommer remiss från BVC eller barnets skola. Vid nybesöket samtalar läkaren med barnet och förälder (ju äldre barn desto mer riktar vi oss till barnet). Vi brukar prata om ärftlighet, svårigheter och möjligheter och hur barnets vardag ser ut. Kort sagt - allt som kan ge oss en bra bild av vem barnet är och vilken miljö han/hon lever i.

Alla barn mellan 6-12 år erbjuds att delta i vår föräldrautbildning/viktskola. Det innebär att föräldrarna får sätta sig i skolbänken och bland annat lära sig om orsakerna till fetma, möjligheter att göra permanenta livsstilsförändringar och framförallt ges möjlighet att prata med andra föräldrar (vilket troligtvis är viktskolans mest uppskattade inslag!). Barnen deltar också i viktskola med Korpen vilket innebär både roliga aktiviteter men också en del samtal. När det gäller de familjer som är med i Mer och Mindre-studien (och som har lottats till behandling vid BUMM) erbjuds alla föräldrar möjlighet att delta i våra föräldragrupper men det är bara barn som är 6 år och äldre som kan delta i Korpens viktskola.

Barbro: Vid det första besöket träffar familjerna läkare. Som regel tar vi blodprov vid det första läkarbesöket och därefter vid årskontrollerna om det behövs. De yngsta barnen får träffa sjuksköterska med jämna mellanrum och från och med det år som barnet fyller 6 år erbjuds familjerna deltagande i föräldrautbildning/viktskola. Har det gått bra och barnet har minskat i ISO-BMI (mått som används för att bedöma graden av övervikt/fetma hos barn) är det inte alltid familjerna väljer att gå i föräldrautbildning/viktskola.

Nilüfer: Vår behandling utgår ifrån landstingets vårdprogram för behandling av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Behandlingen bygger på livsstilsråd, d.v.s. råd om mat och fysisk aktivitet, och syftet är att föräldrarna ska få hjälp och stöttning i att åstadkomma förändringar i vardagen som kan medföra en hälsosam livsstil.

Vad pratar du om i samtalen med familjerna?

Ola: Jag försöker att inte prata för mycket utan tar mig tid att lyssna på vad barnet och föräldrarna har att berätta. Jag försöker hjälpa familjen att identifiera orsaken till att barnet har ökat snabbt i vikt. Det är viktigt att även prata om de saker som barnet redan gör bra och att familjen själva får komma med förslag på livsstilsförändringar.

Barbro: Jag tycker att det är viktigt att föräldrarna inte ska känna någon skuld och därför brukar jag berätta att alla människor är olika, rent genetiskt. Jag brukar säga att på stenåldern var det en styrka att kunna lagra energi i form av kroppsfett och att det är därför som många har problem med vikten idag. Nästan alla kan få övervikt till en viss grad  en del dock lättare än andra vilket kan kännas väldigt orättvist.

Vid samtalen tittar vi alltid på längd-, vikt- och ISO-BMI kurvorna. Om jag ser en förbättring sedan förra besöket brukar jag be föräldrarna berätta vilka förändringar de har gjort och hur de lyckades med dem.

Nilüfer: Jag brukar bland annat gå igenom tallriksmodellen och energibalans, sådant som många föräldrar och äldre barn redan har kännedom om. Tillsammans med familjen kartlägger vi de bidragande orsakerna till snabb viktutveckling och vilka riskfaktorer som kan finnas inför framtiden. Vid årskontrollerna försöker vi summera året som varit samt stödja föräldrarna i de förändringar de vill göra och har redan åstadkommit.

Vilka får familjerna träffa då de går hos er för behandling?

Ola: Sjuksköterska, läkare, dietist och ibland sjukgymnast.

Barbro: Först får familjerna träffa läkaren och en undersköterska som tar blodproverna. Därefter får de träffa mig. Ibland kontaktar vi en dietist om familjen vill det. Om familjen går i föräldragrupp får de träffa dietisten under träff 7.

Nilüfer: Familjerna får träffa barnläkaren vid det första besöket samt vid årskontrollerna. Mellan årskontrollerna är det barnsjuksköterskan som håller i behandlingen och som följer upp barnet. I vissa fall kopplas även dietisten in för kostrådgivning.

Är barnet alltid med vid samtalen eller kan föräldern träffa er enskilt?

Ola: Det händer att vi enbart träffar föräldrarna men det vanligaste är att barnet är med. Yngre barn, från 4 år och ibland upptill 10 år, kan inte förväntas ta eget ansvar för vad de äter utan det är föräldrarnas ansvar. Ju äldre barnet är, desto mer krut lägger jag på samtalet med barnet.

Barbro: När det gäller yngre barn kan jag ibland prata med föräldrarna under ett lite längre föräldrasamtal och då får barnet komma hit för vägning och mätning någon annan dag. Men det allra vanligaste är att barnet är med vid besöket och då får barnet självklart gå ut och leka i väntrummet om han/hon vill.

Jag försöker alltid tänka på hur jag uttrycker mig när barnet är med och vi pratar ju inte om utseende utan om hälsa, vikt i förhållande till längd osv. Jag brukar fråga barnen vilka grönsaker de tycker om osv. och jag försöker alltid att hålla samtalet positivt. Det är viktigt att tyngdpunkten ligger på det som gått bra och de positiva förändringar som familjen har gjort, även om de inte alltid syns på viktutvecklingen.

Nilüfer: Behandlingen bygger mycket på samtal med föräldrarna men när det gäller äldre barn kan de delta mer aktivt i behandlingen. För att kunna följa upp barnets tillväxt brukar vi mäta och väga barnet vid besöken men ett alternativ är att man väger och mäter barnet på BVC istället. Vid läkarbesöken brukar barnet följa med eftersom vi då även undersöker barnet och tar bukomfång, blodtryck och blodprov om det behövs.

Vilka är de vanligaste frågorna familjerna har?

Ola: Många föräldrar har funderingar kring vad som kan ha orsakat barnets fetma, vilka risker det kan medföra och naturligtvis vad de, som föräldrar, kan göra: Varför har mitt barn fått fetma trots att han inte äter mer än andra barn, vilken risk finns för han att kommer att blir sjuk senare i livet och hur kan jag på bästa sätt hjälpa honom?

Barbro: Jag tycker inte att det finns några frågor som är direkt vanligare än andra. Många familjer har inte så mycket frågor i början utan de kan komma efter ett tag, när de har börjat arbeta mer med att förändra sina vanor.

Nilüfer: Det är relativt vanligt att föräldrarna frågar om barnets övervikt eller fetma kan bero på fel på ämnesomsättningen. Kroppens ämnesomsättning regleras till stor del av sköldkörtelns hormoner. Det är en mycket liten andel av våra patienter som har förändrade hormonnivåer och de upptäcker vi när vi tar blodprov på barnet. Det är sällan som barnet behöver medicin utan hormonrubbningarna brukar försvinna när barnet når en mer hälsosam vikt.

Vilket är ditt bästa råd till föräldrar som har ett barn som väger för mycket?

Ola: Belöna aldrig med sötsaker utan försök istället hitta på aktiviteter tillsammans med barnet (utelekar, promenad, bollspel eller lek inomhus). Andra råd är regelbunden måltidsordning, (frukost, lunch, middag), att bara äta en portion mat och minimera intaget av godis och läsk. Att hitta en regelbunden aktivitet som familjen kan göra tillsammans är också jättebra, till exempel att åka och bada i simhall, promenad under helgen mm. Egentligen handlar det om allmängiltiga råd som kan ha stor effekt på barnets vikt om familjen lyckas följa dem, men ofta är det just det som är utmaningen.

Barbro: De bästa råden är de råd som föräldrarna tycker är bra och som de känner passar just dem. Det är jätteviktigt att inte komma med pekpinnar och säga åt föräldrarna vad de borde göra och inte. Det är bättre om de själva får komma på vad de vill förändra. Jag kan visserligen presentera ett smörgåsbord med förslag på ändringar som familjen kan plocka ifrån och inspireras av men det är de som måste komma med idéer om vad de vill förändra. Det är de som ska leva med förändringarna, inte jag. Jag brukar uppmana föräldrarna att göra förändringar i små steg och fundera över vilka förändringar som de skulle kunna göra tills nästa gång vi ses.

Nilüfer: Egentligen handlar det om sådant som är bra för alla barn: att äta varierat och hälsosamt, att undvika sötsaker samt att man uppmuntrar barnet till att röra på sig regelbundet.

Pediatrik